Annons:
Arlanda Express ur spår i växel
Det var troligen en rörlig korsningsspets i en växel som kommit ur sitt läge som orsakade urspårningen av Arlanda Express 27 maj.
Text: Ulf Nyström Foto: Tommy Hvitfeldt
Olyckståget spårade ut med nio axlar men trots att urspårningen skedde i 150 km/h skadades endast två personer lindrigt.
”Den rörliga korsningsspetsen har kommit ur sitt läge och tåget har spårat ur.”
”Vi utreder nu varför detta har kunnat inträffa.”
Urspårningen inträffade klockan 04:35 lördag 27 maj. Arlanda Express tåg 7900 hade avgått från Stockholm C 04:20 och passerade Blackvretens driftplats på spår 9, det spår tåget normalt använder, när det spårade ur.
Ett lyft för Arlanda Express
Arlanda Express spårade ur i 150 km/h vid Blackvreten strax väster om Arlanda i lördags morse. Två personer skadades lindrigt. På söndagen lyftes de tre urspårade vagnarna upp på spåret med en Kirow-kran.
Annons:
Urspårningen inträffade i 150 km/h, strax under den största tillåtna hastigheten för Arlanda Express på sträckan som är 160 km/h. En av de fyra vagnarna spårade med samtliga hjul, två vagnar spårade med en boggi vardera medan den främsta vagnen var kvar på spåret med samtliga hjul.
Sjunde hjulaxeln spårade ur
Den första vagnen och de två första hjulaxlarna på andra vagnen passerade växeln utan att spåra ur men den sjunde axeln i tåget gick ur spår.
Troligen har korsningsspetsen flyttats ur sitt läge medan tåget passerade.
”Vi har inte hittat några fel på fordonen som skulle kunna förklara varför korsningsspetsen kom ur sitt läge medan tåget passerade”, säger Mikael Hillbo.
Delar av växeln har skickats på metallurgisk analys.
Den aktuella växeln lades in på Arlandabanan 2008 sedan det uppstått oväntat stort slitage på den ursprungliga växeln från 1999.
Växeln tillåter 200 km/h i rakspår och 50 km/h i avvikande läge.
Tål högre belastning
Växlar med rörlig korsningsspets tål större belastning och används numera på järnvägar som används för tunga tåg och snabba tåg, bland annat på Malmbanan och på höghastighetsjärnvägar.
”När vi upptäckte att det var brister vid den rörliga korsningsspetesen informerade vi omgående Transportstyrelsen. Det fanns ju en risk för liknande avvikelser i andra delar av infrastrukturen.”
Mikael Hillbo, utredningsledare på Statens Haverikommission
”När vi upptäckte att det var brister vid den rörliga korsningsspetesen informerade vi omgående Transportstyrelsen”, säger Mikael Hillbo.
”Det fanns ju en risk för liknande avvikelser i andra delar av infrastrukturen.”
Transportstyrelsen uppmanade Trafikverket att kontrollera växlar med samma konstruktion men enligt vad SHK känner till har några motsvarande avvikelser eller defekter inte identifierats i några andra växlar med rörlig korsningsspets.
Några veckor innan urspårningen gjordes en besiktningsanmärkning av den aktuella växeln i samband med en rutinkontroll. Men anmärkningen gällde en annan del av växeln och defekten hade åtgärdats före olyckan.
X3 har större spårkrafter
Arlandabanan trafikeras bland annat av Arlanda Express som använder snabbtåg från Alstom med beteckningen X3. Tågen har en boggikonstruktion som medför större påkänningar på spåren än exempelvis X2000.
Vid urspårningen 27 maj uppstod omfattande skador på spåret. 900 meter spår och två växlar förstördes.
7 juni öppnades ett spår förbi olycksplatsen men hastigheten var länge nedsatt till 80 km/h. Det andra spåret kommer troligen inte att kunna användas förrän i augusti.

Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Snälltåget öppnar bokningen för vintern 2024-2025
Nu öppnar Snälltåget bokningen för resor under vintern 2024/25 till Åre och övriga vinterdestinationer i Jämtland Härjedalen. Första tåget avgår 20 december och säsongen avslutas 27 april.
“Det är ingen bra politik att spara på infrastruktur”
Det finns ett starkt samband mellan transportinfrastruktur, arbetsmarknad och regional utveckling. Den beskriver den andra rapporten, Järnvägssystemets betydelse för regional tillväxt, inom initiativet Omtag svensk järnväg.
Marknaden finns för nattåg – men inte lönsamheten
Det finns en marknad för fler nattåg i Sverige. Men en kommersiell aktör kan aldrig få nattågstrafik med nya vagnar lönsam. Staten måste stödja inköpen av sov- och liggvagnar, Till den slutsatsen kommer Dan Olofsson, ansvarig för strategi och verksamhetsutveckling på SJ.
Tungt för Vy Tåg i norr
Coronapandemi, höga biljettpriser, få resenärer, brist på lokförare, oerfaren ombordpersonal, stora trafikstörningar med inställda och försenade tåg, oväntad konkurrens och ett lågt anbud som inte täcker kostnaderna.




