fbpx

Beslut om spårrivning i höst

Det mesta pekar på att Lysekilsbanan kommer att bli 108 år men inte mer. Trafikverkets styrelse beslutar troligen i höst att riva upp den elektrifierade järnvägen mellan Bohusbanan och Lysekil.

 

AV ULF NYSTRÖM • Publicerad 29 januari 2021

 

 

FOTO: PG ANDERSSON
Ett resandetåg bestående av en X7 motorvagn har anlänt till Lysekils station en sommardag 1978. Notera LYJ inskription i sten till vänster.

1886 beviljades koncession för en järnväg från Frändefors på Bergslagsbanan till Lysekil. Men koncessionen förföll när intressenterna inte lyckades skrapa ihop tillräckligt med kapital.

Inte förrän Bohusbanan nästan var klar 1908 gav riksdagen koncession för en bana mellan Smedberg strax norr om Munkedal till Lysekil och banbygget kunde inledas.

Men terrängen är kuperad och bohusgraniten hård. För att hålla kostnaderna på rimlig nivå fick banan byggas med lutningar på upp till 25-26 promille, Lysekilsbanan blev den brantaste banan i Sverige.

Första tåget kördes 1913

1913 inleddes trafiken på Lysekils Järnväg (LyJ). De flesta tågen gick mellan Lysekil och Munkedal, där resenärerna kunde byta till eller från SJ:s tåg till Uddevalla, Göteborg och Strömstad.

På Lysekilsbanan transporterades Bohusgranit samt stora mängder fisk i olika former.

Banan förstatligades 1939 och elektrifierades 1950. 

Under 1950-talet skaffade allt fler egen bil och antalet resenärer minskade successivt.  

Men 1958 gick fortfarande sex dagliga persontåg mellan Lysekil och Munkedal och två tåg vardagar mellan Lysekil och Hallinden.

Några av tågen gick till och från Göteborg och under många somrar kördes direkta sovvagnar mellan Stockholm och Lysekil för badturisterna.

 

FOTO: MATS NYBLOM
Godstågen kunde vara långa på Lysekilsbanan. I mars 1979 är två Hg2-lok på väg med ett godståg mellan Munkedal och Lysekil.

Sista tåget kördes för 40 år sedan

28 september 1981 gick det sista reguljära persontåget på Lysekilsbanan. Därefter har bara enstaka chartertåg trafikerat den 35 kilometer långa banan förutom de tåg som Västtrafik körde under sju sommarveckor 2014 och 2015.

Sommartrafiken var ett försök att på sikt återskapa persontågstrafik på banan men de fyra dagliga turerna under drygt sju veckor hade i snitt endast elva passagerare.

Marknadsföringen av den återupptagna trafiken var obefintlig. Att den högsta tillåtna hastigheten på den sparsamt underhållna banan med obefintligt signalsäkerhetssystem var 40 km/h och att resan mellan Munkedal och Lysekil därför tog en timma och mellan Göteborg och Lysekil två och en halv timma bidrog säkerligen till det svaga intresset för tågresorna.

 

FOTO: PG ANDERSSON
Lysekilsbanan hör till en av de linjer i Sverige med de brantaste stigningarna. En X7-motorvagn är på väg ner backen vid infarten till Lysekil sommaren 1978.

Godstågen slutade gå 2010

Godstågstrafiken som en gång i tiden var omfattande minskade också. På 1990-talet kördes två godståg i varje riktning mellan Lysekil och Uddevalla men när Stora Enso flyttade de sista resterna av utskeppningen av papper och pappersmassa från Lysekil till Göteborg efter flera totalstopp för trafiken på grund av urspårningar på den dåligt underhållna banan lades godstågstrafiken ner 2010.

Banan hotades av upprivning men Trafikverket beslöt 2014 att återuppta underhållet för att det skulle vara möjligt att trafikera banan åtminstone fram till och med 2016.

Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen beslöt att satsa ett antal miljoner kronor på turistresor på järnväg under tre somrar men intresset var som sagt och skrivet svagt och efter två år avbröts försöket.

 

FOTO: KASPER DUDZIK
Linjesträckningen ut ur Lysekil är spektakulär med sin branta stigning och vackra vyer. Green Cargo Rc4 1143 lämnar staden med ett godståg i november 2005.

Tillfällig godstrafik 2015

2015 körde dåvarande Rush Rail tåg med 60-metersräler som importerats från England från Lysekil till Munkedal för vidare transport till Sannahed utanför Hallsberg. De branta backarna och den dåliga strömförsörjningen på Lysekilsbanan medförde att varje tåg fick delas i två på sträckan Lysekil-Munkedal.

2016 stoppade Trafikverket planerna på en tredje sommar med persontåg på Lysekilsbanan, verket ville inte ge fortsatt dispens för så kallade spärrfärder med resenärer på den icke-signalreglerade banan.

Dessutom ville verket inte fortsätta med underhållet, visserligen minimalt, men det kostade ändå fem-sex miljoner kronor per år.

Vid ett möte mellan Trafikverkets dåvarande generaldirektör Gunnar Malm och lokala och regionala företrädare 2013 presenterades ett 14-punktsprogram för trafik på Lysekilsbanan.

FOTO: KASPER DUDZIK
Green Cargo växlar i Lysekils hamn i november 2005

FOTO: KASPER DUDZIK
2014 inleddes försök med persontrafik sommartid på Lysekilsbanan. Västtrafiks motorvagn X52 9041 har precis anlänt till Lysekil i juli 2014.

En av 14 punkter förverkligade

2017 konstaterade Trafikverket att endast en av de 14 punkterna förverkligats och att det inte fanns mycket som tydde på att det skulle komma att köras några tåg på banan.

20 februari 2018 meddelade Trafikverket att underhållet skulle upphöra 9 december samma år.

Trafikverket har rätt att stänga en bana och riva upp spåren om banan legat i träda i tre år och inga beslut tagits om ny trafik.

Och nu pekar nästan allt på att Lysekilsbanan i höst nått järnvägs ände.

Fler artiklar

Vill du läsa fler artiklar?