Publicerad: 2025-06-03

”Dags att ompröva järnvägsunderhållet”

En ny studie från Boston Consulting Group (BCG) visar att många infrastrukturförvaltare i Europa fortfarande förlitar sig på föråldrade och reaktiva strategier för järnvägsunderhåll, något som leder till höga kostnader och minskad tillförlitlighet. Ett skifte till mer strategiska och datadrivna arbetssätt är akut nödvändigt. Det menar Christian Haslestad, partner på Boston Consulting Group.

Christian Haslestad

Christian Haslestad

Partner på Boston Consulting Group

Underhåll står för upp till 40 procent av kostnaderna för drift av järnvägsinfrastruktur i Europa, men trots detta fortsätter de flesta förvaltare att fokusera sina resurser på att åtgärda problem efter att de uppstått. BCG:s studie påvisar att detta reaktiva förhållningssätt är ineffektivt och kostsamt. Reaktivt underhåll är inte längre ett hållbart arbetssätt – för att säkra prestanda, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll behöver förvaltarna övergå till ett mer proaktivt och digitalt tillvägagångssätt.

Underhållsskulden 91 miljarder

Enligt en artikel i SVT Nyheter uppgick underhållsskulden på det svenska järnvägsnätet i mars 2025 till uppskattningsvis 91 miljarder kronor. En skuld som enligt Omtag Svensk Järnväg beräknas öka till 115 miljarder kronor år 2033.

SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Underhåll i toppklass handlar, enligt Boston Consulting Grpup, om att göra rätt investeringar i struktur, kompetens och system och att göra det konsekvent över tid. Spårbyte på Södra stambanan mellan Malmö och Lund i september 2020.FOTO: Christiaan Dirksen

Studien visar att även om avancerade verktyg som prediktiv analys och digitala tvillingar blir alltmer tillgängliga, är användningen fortfarande begränsad. Klyftan mellan ledande operatörer och de som halkat efter växer – särskilt i hur man planerar, prioriterar risker och bygger upp kompetens.

Tre viktiga åtgärder

Med utgångspunkt i studiens omfattande underlag och vår erfarenhet av järnvägsunderhåll rekommenderar vi att infrastrukturförvaltare överväger följande åtgärder:

  • Strategisk planering: Koppla underhållsbeslut till anläggningarnas kritikalitet och långsiktiga riskhantering.
  • Starka operativa grundstrukturer: Standardisera processer, definiera tydliga nyckeltal (KPI:er) och säkerställ finansiell disciplin.
  • Målinriktade digitala investeringar: Använd digitala verktyg där de faktiskt gör skillnad, särskilt för att förutse och förebygga fel.

Underhåll i toppklass handlar inte om att förändra allt på en gång. Det handlar om att göra rätt investeringar i struktur, kompetens och system och att göra det konsekvent över tid.

Ta del av BCG:s fullständiga rapport: Achieving World-Class Rail Infrastructure Maintenance | BCG

Relaterat innehåll:

Debatt

”Europaspåret viktig för ökad spårkapacitet i Skåne”

Några av Sveriges hårdast belastade järnvägssträckor finns i Skåne enligt Trafikverkets rapport om järnvägens kapacitetsutnyttjandet 2024. På flera sträckor ska gods-, fjärr-, regional- och lokaltåg dela på kapaciteten och för den gränsöverskridande trafiken finns idag bara en järnvägsförbindelse över Öresund. Det bidrar till störningskänslighet och ett högt kapacitetsutnyttjande menar Hanne Skak Jensen som är projektledare Europaspåret.

Debatt

Så får vi bättre utbud och lönsamhet i nattågstrafiken

De direkta nattågen mellan Göteborg och Jämtland gick för sista gången söndagen den 27 april 2025. Nu får resenärerna byta tåg i Stockholm vilket är besvärligt då tåget från Jämtland ankommer redan 5.05 på morgonen. Bo-Lennart Nelldal och Anders Lundberg har ett förslag på lösning.

Debatt

DEBATT: Det behövs fler kvinnor inom järnvägen

Internationella kvinnodagen fyllde som vanligt sociala media och nyhetssidor med hyllningar och fina ord om goda intentioner. Men vad gör järnvägsbranschen resten av året för att öka jämställdheten? Hur lockar vi kvinnor till denna extremt mansdominerande värld? Förutom små enkla konkreta steg, som att införa gratis mensskydd på toaletter, som jag sett här och var, tycker jag att det ekar tomt. Alldeles för tomt. Det undrar Ewa Forslund, som är styrelseledamot i Vätebolagen.

Debatt

DEBATT: Undermålig städning av nattågen

Jag har läst artiklarna och debattinläggen på Järnvägar.nu om städningen av och statusen på de vagnar som används i nattågen till och från Boden och jag har efter många års tågåkande min åsikt klar. Det skriver Anneli Strömbom i en debattartikel.

Debatt

DEBATT: Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Det menar Per-Olof Bentley, doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar.

Debatt

DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll

Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.

Debatt

Bygg bort Sveriges värsta flaskhals

Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.

Debatt

Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken

Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.

Debatt

Det är dags att avreglera avregleringen

Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.

Debatt

Vad EU bör göra för tågtrafiken

I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.

Debatt

Järnvägen lider av flera systemfel

Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.

Debatt

Resenärerna, Trafikverket och klimatet

Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.

Debatt

Götalandsbanan har enorm potential

Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.

Debatt

En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.

Debatt

Sverige behöver lasarettståg

Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.