Annons:
Göteborgs hamn mot container- och järnvägsrekord
Göteborgs Hamn fortsätter att stärka sin position som Nordens ledande godsnav. Under årets tre första kvartal ökade containervolymen med fyra procent och nådde rekordnivåer både över kaj och på järnväg. Även roro-trafiken visar positiva siffror efter en svalare period, medan bil- och energivolymerna minskar. Så summerar Göteborgs Hamn årets tre första kvartal.
FOTO: Göteborgs hamn
Hamnen hanterade 709 000 TEU (twenty-foot equivalent unit) under de tre första kvartalen 2025, en ökning med fyra procent jämfört med samma period 2024. Med det taktar hamnen mot en all time high-notering. Aldrig förr har så många containrar hanterats i hamnen under de tre första kvartalen som i år.
“Det är ett fantastiskt år så här långt, inte minst för containertrafiken. Det är flera faktorer som samspelar. Varuägarna efterfrågar effektiva, hållbara transportalternativ som stärker deras konkurrenskraft i allt större utsträckning. Många andra hamnar i norra Europa dras med kapacitetsproblem för närvarande, vilket blir en fördel för oss. Vi har linjeutbud, infrastruktur och kompetenta aktörer inom alla områden som gör att vi som hamn kan svara upp”, säger Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs Hamn.
Främst är det importen av containrar som ökar, medan exporten fortsätter ligga på en hög och stabil nivå. Samtidigt fortsätter andelen tomma containrar att minska, vilket är möjligt tack vare den goda balans mellan import och export som är signifikativ för Göteborgs Hamn.
Järnvägen fortsätter växa – över 60 procent av containergodset på tåg
Göteborgs Hamn har som ambition att godset som transporteras till och från hamnen på land ska gå på järnväg i så hög utsträckning som möjligt. Under perioden ökade antalet containrar transporterade till och från hamnen på järnväg med 4 procent, till 393 000 TEU. Även här taktar hamnen mot en all time high-siffra för året. Tillväxten drivs främst av godstågspendlarna till och från norra Sverige, samt från terminaler i Småland, Västergötland och Stockholmsregionen. Andelen containergods som transporteras på järnväg fortsätter växa och ligger strax över 60 procent – även det en rekordsiffra.
Roro-trafiken ökar igen
Totalt hanterades 394 000 roro-enheter under årets tre första kvartal, en ökning med 1 procent jämfört med 2024. Efter en svalare period under fjolåret syns nu en positiv trend, framför allt på importsidan, medan exportvolymerna ligger på en oförändrad nivå.
Färre bilar – men viss ökning i importen
Under perioden hanterades 172 000 bilar, vilket är en minskning med 9 procent. Exporten till Europa minskade med 13 procent, medan importen ökade något. Exporten till USA minskade med 21 procent, mycket till följd av de amerikanska tullarna på bilimport från EU.
Lägre energivolymer men stark septembermånad
Hanteringen av energiprodukter minskade med 7 procent till 15,2 miljoner ton. September utmärkte sig dock med en tillväxt på 22 procent, vilket delvis kompenserar för lägre volymer tidigare under året.
Stabila passagerarvolymer och fler kryssningsanlöp
Totalt reste 1,1 miljoner passagerare till och från Göteborg under årets tre första kvartal, vilket är i nivå med föregående år. Kryssningssegmentet går starkt med 55 anlöp och 75 000 passagerare hittills i år. Kryssningsfartygen kommer nu till Göteborg varje månad resten av året.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
VR kör direkt till Halland och Skåne
Nu släpper VR Snabbtåg 300 000 biljetter för resor i sommar. Biljetterna gäller på sträckan Stockholm–Göteborg, men även på VR:s sommarlinje med direkttåg till Ängelholm som är tillbaka efter ett uppehåll sedan 2024.
Vinnergi bygger kommunikationsnät åt Trafikverket
Vinnergi stärker samarbetet med Trafikverket genom installation av ett nytt kommunikationsnät längs Sveriges järnvägar, som ska säkerställa robust och säker kommunikation i transportsystemet. Uppdraget omfattar markarbeten, fundament samt montage av torn och antenner.
Norrtåg släpper tågsemesterbiljett 2026
Nu släpps Norrtågs Tågsemesterbiljett för sommaren 2026. För 999 kronor får resenärer 14 dagars obegränsat resande genom ett område som täcker halva Sveriges yta, utan att behöva boka i förväg.
Järnvägen behöver mer än en plan
”I de sämsta scenarierna har vi strid på svensk mark inom två till tre år”, brukar Försvarsmakten påpeka. I sin senaste krönika för Järnvägar.nu skriver Stephan Ray, chef Kommunikation & Public Affairs på Green Cargo om detta och vad han reflekterar över när han läste Trafikverkets förslag till nationell plan.
“Investeringar ska leda till oberoende av oljeimport”
"När en regering beslutar om en nationell plan för vägar och järnvägar finns ett gyllene tillfälle att ersätta Sveriges beroende av olja med transporter som drivs med inhemsk energi. Klimatpolitiska rådet och andra sakkunniga instanser har länge efterlyst en snabbare takt av elektrifiering och effektivisering. Eldrivna tåg är det klokaste sättet att kombinera dessa båda efterlysningar", det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
Stopp för Ostlänken och Tenhult–Byarum
Kinnekullebanan rustas upp och elektrifieras delvis, Ostlänken kortas av och järnvägsbygget Tenhult–Byarum stoppas. Det var de stora nyheterna när regeringen på tisdagsmorgonen presenterade den nationella planen för infrastrukturen 2026–2037.
Ökad satsning på Malmbanan
Bangården i Kalixfors förlängs och bangården i Kaisepakte byggs ut med ett tredje spår.
Järnvägsbranschen kraftsamlar mot spårspring
Spårspring orsakar varje dag livsfarliga situationer och omfattande trafikstörningar. Det handlar om tusentals förseningstimmar varje år. Nu går hela järnvägsbranschen samman i en gemensam kampanj för att öka medvetenheten och stoppa ett beteende som kan få dödliga konsekvenser.
Flera nyheter i nationella planen
Mer statliga pengar till Västlänken, dubbelspår Karlstad–Kil och snabbare utbyggnad av nya dubbelspåret mellan Lund och Hässleholm. Regeringen har under veckoslutet presenterat några av de satsningar på infrastrukturen som ryms inom den nya nationella planen 2026–2037.
Mycket till vägar, lite till järnvägar
Regeringen har beslutat om byggstart för ett dussin infrastrukturprojekt till en sammanlagd kostnad av 50 miljarder kronor. Det allra mesta går till ny- och utbyggnad av vägar men ett par miljarder kronor satsas på järnvägar.
