Hur räknar man egentligen?
Veckans fundering är det här med hur man räknar och vad man egentligen vill? Två saker: den ena upphandlingar, den andra kalkylfokus istället för vision. För mig som följt den här branschen i tre, fyra decennier nu känns det som upphandlingar i dess nuvarande form nått vägs ände.
Jonas Friberg
Nätverksexpert, organisationskonsult och ledarskapsutbildare med hundratusentals kilometer tågresor i bagaget. Ordförande i Resenärerna.
Foto: Kasper Dudzik
Vi får sänkta kostnader på pappret och det värderas kvalitetsmått och annat men när sen trafiken ska tas över eller startas upp så följer kaos.
Kvalitetsmått och priser till trots och INGEN är ansvarig.
Vi har sett Mälartåg och uppstarten där. Alla operativt inblandade verkar slita som djur men det blev kaos i trafiken.
Nyss tog VR Sverige över Tåg i Bergslagen med samma imponerande resultat. En trafik som ingen törs lita på. De operativt ansvariga på VR och TiB sliter och gör det som går att göra utifrån förutsättningarna. Men resenärerna tappar förtroende och så även politiken som faktiskt i slutänden är ytterst ansvarig.
Kompetenta anbudsgivare diskvalificerade
Nu har tunnelbanan i Strockhiolm upphandlats och då konstateras att av fyra, samtliga rejält kompetenta anbudsgivare, är bara en (1) kvalificerad.
Det vore väl en sak om det är första gången tunnelbanan upphandlas, om det inte fanns aktörer som bevislilgen gjort det här både förr och på annat håll. Men Trafikförvaltningen i Region Stockholm, vars track record i att leverera trafik till mig som medborgare inte direkt är något att fira, tycker att deras upphandlingsunderlag kan diskvalificera tre globala företag med decenniers erfarenhet av den här typen av kollektivtrafik.
Det mest obegripliga för mig är att den aktör som drivit tunnelbanan i tiotals år, med ökad kundnöjdhet och radikalt ökad medarbetarnöjdhet, kan inte ens vara med. Då är det, för mig, något radikalt FEL.
Kanske har upphandlingar som vi känner dem nått vägs ände?
Dags att reformera upphandlingarna?
Det kanske är dags att reformera det här på riktigt, missförstå mig inte, jag vill ha mångfald men den kanske kan uppnås på annat sätt?
Antalet tågresenärer på Svelandsbanan har blivit så högt som banverket räknade med i sin mest optimistiska prognos. Två ER1-tåg möts vid dubbelspårets västra ände i Härad på Svealandsbanan 23 mars 2021.
Annons:
Den andra funderingen kring Trafikverkets kalkyler kring investeringar i järnvägsinfrastruktur och vem äger frågan att summera och sammanställa och bedöma vilka investeringar vi behöver för att möta de behov av samhällsutveckling vi har? Det förefaller ju inte vara Trafikverket, det verkar som politiken hittills varit alltför kalkylorienterade.
Vi behöver visioner nu!
Vi har ju sett att Mälarbanan, Svealandsbanan och Öresundsbron kraftigt bidragit till regional utveckling. Jag minns när jag arbetade för Länstrafiken Sörmland när Svealandsbanan byggdes. Alla visste att dåvarande Banverkets kalkyler var att mer än fördubbla den dåvarande busstrafiken i antal resande men att den under överskådlig tid skulle nå ungefär samma resande som på tågen ner mot Flen.
Dubbelt så många tågresenärer
Idag vet vi att de kalkyler som förvisso var höga i jämförelse med den gamla trafiken var alltför lågt ställda. Det är idag dubblerat antal resande i relation till de mest positiva kalkylerna.
Det roliga är att politiken vågade vara visionära och beslutade bygga trots de kalkyler som presenterades.
Var är det modet nu? Vi behöver fler spår överallt, vi behöver nya banor, kapaciteten är i taket överallt. Varje investering hittills har ju gett mångdubbelt tillbaka i samhällsutveckling.
Så vad väntar vi på?
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Regionaltågen räddade
Regionaltågen i Bergslagen och på Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping är räddade. Åtminstone under 2025. Trafikverket lovar bidrag till Tåg i Bergslagen och Region Kalmar län ett år till.
EU-beslut om spårkapacitet i vår
Johan Danielsson (S) blir ansvarig förhandlare för den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet när parlamentet och rådet ska enas om en kapacitetsförordning för de europeiska järnvägarna.
Omtag Svensk Järnväg släpper ny rapport
Infrastrukturen är en fråga för hela Sverige. Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Det konstaterade Omtag Svensk Järnväg på sitt senaste seminarium i Stockholm 8 oktober 2024.
Regeringen prioriterar vägunderhållet
Inga stora satsningar på nya eller utbyggda järnvägar. Marginellt ökat underhåll av befintliga järnvägar. Satsning av Malmbanan om någon annan betalar. Kraftigt ökat underhåll av vägar med fokus på längre och tyngre lastbilar.