Annons:
”Banavgifterna speglar inte slitaget”
Banavgifterna speglar enbart Trafikverkets kostnader för ett ineffektivt underhåll av järnvägarna, inte det slitage som en krympande godstågstrafik orsakar. Det anser Green Cargo.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
Green Cargo anser att banavgifterna inte speglar det slitage på anläggningen som godstågstrafiken ger upphov till. Mb 4006 och 4005 har anlänt till Boden i januari 2020 med stålpendeln från Luleå och gör rundgång inför avfärd mot Borlänge.
”Banavgifterna har utgjort ungefär 20 procent av Trafikverkets kostnader för reinvesteringar och underhåll under en lång följd av år”, säger Stephan Ray, kommunikationschef på Green Cargo,
”Under samma tid har underhållskostnaderna ökat kraftigt medan godstågstrafiken varit i stort sett oförändrad eller till och med minskat under vissa perioder.”
Banavgifter har ökat med 600 procent
Trafikanalys har visat att banavgifterna på järnvägen ökat med 600 procent på 15 år varav 40 procent vid förra årsskiftet.
Enligt beräkningar som Trafikanalys genomfört har banavgifternas andel av trafikeringskostnaderna för godståg ökat från 6 till 16 procent från år 2010 till 2025. Ökningen har varit störst för fjärrtåg och malmtåg, för de senare utgör banavgifterna nu nästan en tredjedel av trafikeringskostnaderna.
Tågtrafik missgynnas av banavgifterna
De banavgifter som tågtrafikföretagen betalar för att köra tåg i Sverige är inte får höga, snarare för låga. Men de avgifter som landsvägstrafiken och sjöfarten betalar skulle behöva höjas markant för att nå rättvisa konkurrensvillkor.
Annons:
Banavgifterna i EU-länderna ska enligt SERA-direktivet (2012/34/EU) motsvara den kostnad som är direkt orsakad av framförandet av ett tåg.
Men direktivet anger inte någon prisnivå i absoluta tal. Det reglerar vad avgiften ska motsvara, inte hur hög den ska vara.
Detta innebär enligt Green Cargo att
- marginalkostnadsprincipen inte kräver stigande avgifter,
- direktivet inte förutsätter att all kostnadsutveckling hos infrastrukturförvaltaren är relevant för avgiftsuttaget,
- kostnader som inte är direkt trafikorsakade inte ska belasta trafiken.
”I Trafikverkets översyn av banavgifterna tas kostnadsutvecklingen för drift och underhåll i stor utsträckning som given utan att man tillräckligt skiljer mellan trafikorsakade kostnader och kostnader som har andra förklaringar”, säger Stephan Ray.
”Inget som visar att slitaget ökat”
”Men Riksrevisionen, Trafikanalys och regeringen har funnit att underhållet bedrivits alltmer ineffektivt. Det finns inget som entydigt visar att slitaget på spåren skulle ha ökat i takt med oförändrad eller minskad godstågstrafik.”
”Det är inte förenligt med marginalkostnadsprincipen att stigande kostnader i Trafikverkets underhåll automatiskt översätts till högre beräknad marginalkostnad och därmed ökande banavgifter”, säger Stephan Ray.
”Trafikverkets modell för beräkning av banavgifter saknar i dag en tydlig mekanism för att skilja mellan kostnadsökningar som beror på trafikens faktiska slitage och kostnadsökningar som har interna eller strukturella orsaker.”
Avgifterna borde följa trafikvolymen
Enligt Green Cargo borde ett avgiftssystem som strikt speglar de marginalkostnader som orsakas av tågtrafiken förväntas ge intäkter som följer trafikvolymerna närmare.
Att intäkterna i stället verkar att stabiliserats som andel av kostnaderna indikerar att avgiftsmodellen i praktiken riskerar att få en intäktsstabiliserande funktion.
”När trafiken minskar och kostnaderna består eller ökar stiger den beräknade kostnaden per tågkilometer vilket leder till högre avgifter per godståg trots att den belastningen på infrastrukturen orsakad av tågtrafiken inte ökar”, säger Stephan Ray.
Han påpekar också att punktlighet och leveransförmåga har försämrats under flera år och att kostnader för omledningar, banarbeten och systemstörningar ökat.

Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Fler resenärer och ökad vinst för SJ
Allt fler reser med SJ, omsättningen ökar och vinsten växer. För tredje kvartalet kan SJ redovisa ett rörelseresultat på 462 miljoner kronor.
Green Cargo på rätt spår
Tredje kvartalet förra året var ett av de värsta i Green Cargos historia. Tredje kvartalet i år blev ett av de bästa. 2026 kommer att sluta med ett positivt rörelseresultat och kan sluta med ett positivt organiskt resultat.
Nytt dubbelspår för godstågen
Om två år ska Godsstråket genom Bergslagen fått dubbelspår mellan Avesta Krylbo och Dalslund, bangården i Avesta Krylbo fått 17 nya växlar och de flesta driftplatserna mellan Avesta Krylbo och Storvik ska ha förlängts och försetts med utrustning för samtidig infart.
Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan
Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.




