Satsning på järnväg i norr och underhåll

Det här är några av nyheterna i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2022–2033. Den tolvåriga nationella infrastrukturplanen styr investeringar och underhåll av statliga järnvägar, vägar och farleder. På uppdrag av regeringen reviderar Trafikverket planen vart fjärde år.

Trafikverket har nu presenterat sitt nya förslag till plan fram till 2033. Ett grundtema är att projekten i den gällande planen från 2018 ska fullföljas, med stora satsningar på bland annat järnvägsunderhåll, nya stambanor och signalsystemet ERTMS.

Trafikverket presenterar även en del förändringar som kan få stor betydelse för järnvägen.

7,5 miljarder till Malmbanan

– En viktig nyhet är att vi föreslår en satsning på 7,5 miljarder kronor på järnvägen i norra Sverige, främst för att öka kapaciteten på Malmbanan Luleå–Riksgränsen. Det här är nödvändigt för att möta ökade fraktbehov på grund av den stora industriutbyggnad som nu pågår i norra Sverige, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.

Trafikverket föreslår att järnvägssatsningen i norr till stor del ska finansieras med lån. Lån som sedan ska kunna betalas av genom höjda banavgifter. De utbyggnader som pekas ut är bland annat dubbelspår Boden–Luleå, fyra förlängda mötesstationer och ett antal trimningsåtgärder för att öka kapaciteten på Malmbanan.

– Vi vill starta de här åtgärderna så snart som möjligt, trimningsåtgärder och förlängning av mötesstationer kan komma igång ganska snabbt. Bygget av dubbelspår Boden– Luleå tar längre tid att förbereda, säger Lena Erixon.

En annan stor järnvägssatsning i norr är den sista sträckan på Norrbotniabanan, Skellefteå–Luleå, som ska påbörjas under planperioden. Till den vill Trafikverket anslå tre miljarder kronor.

Plan för 799 miljarder

Den nya nationella planen innehåller förslag till åtgärder för totalt 799 miljarder kronor.

• 165 miljarder går till drift, underhåll och reinvesteringar i järnväg, en ökning med 25 procent
• 197 miljarder går till underhåll av vägar, ökar med 13 procent
• 437 miljarder går till utveckling av transportsystemet, en ökning med 25 procent.

Av investeringarna går 80 procent till järnvägen, där de största projekten är de första etapperna av nya stambanor för höghastighetståg som förslås kosta 104 miljarder under planperioden.

Regeringen ville satsa 107 miljarder på de nya stambanornas första etapper – Ostlänken, Hässleholm–Lund och Göteborg–Borås. Men oenighet mellan Trafikverket och Härryda kommun om dragningen av banan gör att det blir en förskjutning av den etappen av projekt Göteborg–Borås, som gör att en del pengar disponeras om till andra projekt. Däremot ska inte sluttidpunkten för Göteborg–Borås försenas, enligt Trafikverkets programchef Ali Sadeghi.

Kan spara 65 miljarder på nya stambanor

Hela nätet av nya stambanor för höghastighetståg planeras vara klart 2045. Den totala kostnaden har tidigare beräknats till 325 miljarder kronor. Trafikverket har nu kommit fram till att den prislappen kan sänkas med 65 miljarder kronor. Trafikverket anser att förenklade tätortspassager, landbroar som alternativ till ballastspår, effektivare massahantering och industrialisering av bygget kan sänka kostnaderna för höghastighetsprojekten.

– Genom att vi startat ett eget programområde för nya stambanor tar vi nu ett helhetsgrepp för utbyggnaden. Vi ser att det är realistiskt att reducera kostnaderna med 65 miljarder kronor. Det handlar om industriell produktion, men kostnadssänkningen är också beroende av beslut om ändrade förutsättningar för hur vi kan hantera massor, säger Lena Erixon

250 km/tim på Väst- och Ostkustbanan

För den som vill se snabbare tåg i Sverige finns det ytterligare en positiv nyhet i den nya nationella planen. Trafikverket föreslår att delar Västkustbanan och Ostkustbanan ska få höjd hastighet till 250 km/tim.

Många nybyggda bansträckor har redan en banteknisk standard för denna hastighet. Men sedan projektet Gröna Tåget i september 2008 slog nytt svenskt hastighetsrekord på 303 km/tim med en ombyggd Reginamotorvagn har inte så mycket mer hänt. Nya eller uppfräschade svenska snabbtåg har fortsatt att lunka på i som mest 200 km/tim. Det kan bli ändring på det nu. Men hastighetshöjningen kommer att dröja några år till. Trafikverket slår fast att en förutsättning är att det nya signalsystemet ERTMS först byggs ut på de här sträckorna.

­– Den här åtgärden ligger sent i vårt planförslag. Bortåt 2030 kan det bli en höjning av hastigheten till 250 km/tim på de här sträckorna, säger Trafikverkets planeringschef Lennart Kallander.

ERTMS för 31 miljarder

Efter nya stambanor är det nya signalsystemet ERTMS för 31 miljarder kronor den största järnvägsinvesteringen i den nya planen. Trafikverket beskriver det nya signalsystemet som nödvändigt för att höja hastighet och kapacitet, för att digitalisera järnvägen och för att ersätta gammal ATC-teknik som behöver fasas ut inom några år.

Men utvecklingsanslaget räcker inte till alla projekt som behöver genomföras och därför föreslår Trafikverket en något långsammare utbyggnadstakt av ERTMS än vad som är tekniskt optimalt. Det nya signalsystemet föreslås nu bli fullt utbyggt mellan 2040 och 2045. Ombordutrustning för ERTMS ska vara installerad senast 2029 på tåg som kör på Trafikverkets spår.

– Vi vill undvika att det uppstår ”ERTMS-öar”. Därför sätter vi ett slutdatum till 2029 när tågen måste ha ombordutrustning för att kunna åka överallt i Sverige. Vi behöver en helhetslösning för signalsystemet och trafikeringen. Vi föreslår också att vi ska få utreda möjligheterna att ge statligt stöd till tågbolag som behöver skaffa ombordutrustning för ERTMS, säger Lena Erixon.

Lena Erixon säger att det även den här gången har krävts mycket tuffa prioriteringar av utvecklingspengarna i planen.

– Trots att utvecklingsanslaget har ökat med 21 procent har det varit lika tufft den här gången. Det beror på att det redan finns många stora projekt i planen, de nya stambanorna tar en stor del. Vi har också fått ökade kostnader i projekten. Och så har nya behov i norra Sverige tillkommit. Trots det har vi i det stora hela kunna skydda de pågående projekten. Men vi har tvingats lägga en del projekt lite senare i planen, som fyrspåret Stockholm–Uppsala, nämner Lena Erixon.

Lågtrafikerade banor tar stryk

Anslagen till vidmakthållande av järnvägen ökar med 25 procent i den nya planen. Det gör att Trafikverket kan fortsätta med reinvesteringar och stärkt förebyggande underhåll på högtrafikerade banor som Västra stambanan, Södra stambanan, Hallsberg–Luleå och Malmbanan, där fokus nu skiftas mer mot Malmbanan och det norra godsflödet. Underhåll och reinvesteringar genomförs också på tio prioriterade transportflöden, viktiga för person- och godstrafik.

Men för de lägre trafikerade banorna räcker inte pengarna till den här typen av långsiktigt underhåll och stora reinvesteringar. De lågtrafikerade banorna kommer att få försämrat tekniskt tillstånd, sämre robusthet, ökad risk för trafikpåverkan och tillfälliga hastighetsnedsättningar.

– Vi tvingas att arbeta med livstidsförlängningar och förstärkt underhåll på de lågtrafikerade banorna, säger Lena Erixon.

Trafikverkets förslag till ny nationell infrastrukturplan går nu ut på remiss till den 28 februari. Den 30 april lämnas det slutgiltiga förslaget till regeringen, som väntas fatta beslut om den nya planen före sommaren.

Fördelning av ekonomiska ramar nationell infrastrukturplan 2022-2033