Slutkört för museitåg i Nora

”Det finns ingen som vill ta ansvar för fortsatt trafik”, säger Magnus Lundgren, ordförande i Nora Bergslags Veteran-Jernväg (NBVJ).

”Jag har sagt att jag kliver av och övriga styrelseledamöter har också deklarerat att de kliver av,”

Det var vid ett styrelsemöte i NBVJ förra veckan som problemet med det dåliga banunderhållet ställdes på sin spets.

Ingen av styrelseledamöterna var beredd att axla rollen som banchef sedan ordföranden Magnus Lundgren, som varit tillförordnad banchef en tid, vägrade fortsätta.

”Ingen vill ta ansvar för banans skick”

”Så länge det inte läggs tillräckligt mycket pengar på banunderhållet är det ingen i vår styrelse som vill ta ansvaret för banans skick”, säger Magnus Lundgren.

Styrelsemötet ajournerades, det är oklart när det ska återupptas.

Styrelsen hade tidigare, redan i april, beslutat att ställa in sommarens trafik sedan anslagen för banunderhåll sinat.

Problemen med det eftersatta banunderhållet beror i grunden på att stiftelsen som förvaltar järnvägen inte har samma syn på behovet av pengar till banunderhåll som föreningen Nora Bergslags Veteran-Jernväg som äger de flesta loken och vagnarna, underhåller och kör tågen och sköter banunderhållet.

Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) förvaltar järnvägarna Nora-Järle och Nora-Pershyttan. NJOV är en stiftelse med styrelserepresentanter för Region Örebro län, Nora kommun, Örebro kommun, Örebro länsmuseum, NBVJ och ett antal hembygdsföreningar.

NBVJ har infrastrukturtillståndet

Det är dock NBVJ som har gällande infrastrukturtillstånd, beviljat i mars 2023.

”Men stiftelsen vill inte lägga erforderliga resurser på banunderhållet”, säger Magnus Lundgren.

“Eftersom stiftelsen äger banan bör den vara den som bekostar underhållet även om vi utför arbetet.”

Enligt Magnus Lundgren lägger medlemmarna i NBVJ 15 000 timmar per år på underhåll och renovering av fordon och att köra tågen och drygt 3 000 timmar per år lägger på banunderhåll.

Järnvägarna Nora–Järle och Nora–Persberg är cirka 25 km och omfattar 35 000 sliprar. En sliper håller i 30–35 år innan den behöver bytas.

Måste byta 1 000–1 500 sliprar per år

”Det betyder att vi behöver byta cirka 1 000–1 500 sliprar per år bara för att bibehålla nuvarande standard på järnvägen”, säger Magnus Lundgren.

”En sliper kostar ungefär 800 kronor inklusive borttransport och destruktion.”

”För att kunna finansiera underhållet har vi sedan 2019 fått ett bidrag av stiftelsen på 400 000 kronor per år. 2022 kunde vi inte arbeta upp hela beloppet innan vintern satte in och kom därför överens med stiftelsen om att flytta 225 000 till 2023 års budget.”

”Men NJOV kapade bidraget med drygt två tredjedelar så att vi fick 200 000 kronor i stället för budgeterade 625 000.” säger Magnus Lundgren.

NBVJ har under hösten och vintern försökt övertyga stiftelsen om ökade bidrag för att fortsätta köra tåg på banan.

NBVJ har erbjudit sig ta över järnvägen

”Vi har också erbjudit oss att finansiera det hela genom att få överta järnvägsanläggningen för att kunna belåna den”, säger Magnus Lundgren.

”Att regionen säger nej till att ge oss medel är en sak. Skattepengar ska kanske inte gå till en veteranjärnväg men vi får också nej till att ta över järnvägen och därmed finansiera den själva.”

Enligt Magnus Lundgren behövs 700 000 kronor för att klara ett förstärkt underhåll efter den bristfälliga underhållet förra året. För följande två år har föreningen begärt fem miljoner kronor per år.

”Det handlar om att byta cirka 9 000 sliprar och att spårrikta sträckan Nora-Järle”, säger han

”Vi har påtalat de akuta behoven ett antal gånger men NJOV verkar inte vilja förstå problemet.”

”Inga andra val än stoppa trafiken”

”När vi inte får loss medel för årets underhåll eller en möjlighet att själva finansiera det hela så har vi inga andra val än att stoppa trafiken”, säger Magnus Lundgren.

”Banan klarar inte sommarens trafik.”

Beskedet från styrelsen i Nora Bergslags Veteran-Jernväg har mötts av upprörda känslor i Örebro län och bland museiföreningar och ångtågssällskap.

Robert Sjöö, chef på Järnvägsmuseum i Gävle, säger till SVT att de ideella föreningarna är viktiga för att behålla det rullande kulturarvet.

”Det här kom som en lätt chock, det är jättetråkigt att höra”, säger Robert Sjöö.

”Vår uppfattning har ju varit att NBVJ varit en av de starkaste och viktigaste veterantågsföreningarna i Sverige.”

Järnvägsmuseum vill inte ha några fordon

Järnvägsmuseet i Gävle kan inte överta något av den rullande materielen i Nora, muséet har redan fullt i sina lokstallar och vagnhallar.

Beskedet att föreningen Nora Bergslags Veteran-Jernväg (NBVJ) väljer att stoppa trafiken kom som en överraskning för stiftelsen NJOV.

”Vi blev lite ställda. Det är bekymmersamt att vi nu inte har någon samarbetspartner”, säger Tommy Henningsson (S), ordförande i NJOV, till SVT.

Tommy Henningsson ska sammankalla styrelsen för att diskutera hur de ska gå vidare. Ambitionen är att ångtågen fortsatt ska trafikera järnvägen.

Mikael Wahlberg (S), ordförande i kommunstyrelsen i Nora, hoppas att föreningen och stiftelsen kan komma överens och att tågtrafiken kan återupptas.

Bred politisk enighet i Nora

”Det finns en bred politisk enighet i Nora om att bi ska bevara vårt kulturarv och där ingår den tågtrafik som NBVJ bedriver som en mycket viktig del”, säger han.

”Men jag är medveten om att parterna står långt från varandra och att det kan bli svårt att enas. Men jag är beredd att agera medlare.”

Mikael Wahlberg betonar att stiftelsen inte bara har att äga och förvalta järnvägen utan också Järnvägsmuseet i Nora och byggnaderna och marken längs sträckorna Ervalla–Nora och Nora–Gyttorp samt kulturreservatet Pershyttan.

”Hur stora belopp som ska satsas på banunderhåll och hur mycket av stiftelsens begränsade resurser som ska satsas på olika byggnader är alltid en svår avvägning”, säger han.

”För att kunna bedriva verksamheten är stiftelsen beroende på bidrag från regionen, kommunerna och flera privata intressenter. Region Örebro satsar en miljon kronor per år och Nora kommun är den största finansiären även om vi inte bidrar med pengar utan i första hand med arbetsinsatser för stiftelsens åtaganden. Men sammantaget handlar det om flera miljoner skattekronor varje år.”

Kontakter med stiftelsen och föreningen

Enligt Mikael Wahlberg har han haft inledande kontakter med representanter för stiftelsen och NBVJ.

”Det har varit ärliga och raka diskussioner”, säger han.

”Vi kommer att kalla styrelserna för stiftelsen och föreningen till ett möte för att försöka lösa upp knutarna.”

Men Magnus Lindgren tror att sista tåget har gått, åtminstone inom överskådlig tid.

”Kanske kan det bli någon slags återstart om några år”, säger han. ”Men då får det bli med en nya styrelse, en ny ordförande och en ny banchef på NBVJ och nya pengar från stiftelsen. Jag orkar inte tröska detta vidare med stiftelsen år efter år utan at få gehör.”

NBVJ äger lok och vagnar

Mikael Lundgren är inte främmande för att köra bort lok och vagnar från Nora.

”Vi äger det mesta av den rullande materielen”, säger han.

”Järnvägsmuseet i Gävle har hembudsrätt till flera fordon men verkar inte vara villiga att ta mot mer än något enstaka fordon. Stiftelsen äger några icke-kördugliga fordon.”

”Kanske finns det andra veteranjärnvägar med normalspår som kan vara intresserade men de jag pratat med har nog med sina egna lok och vagnar.”