Statsbidrag hjälper upp resultatet för Green Cargo

“Marknaden är visserligen väldigt svår att bedöma men vi har fått bättre kontroll över våra kostnader och vårt arbete för ökad trafiksäkerhet och ökad punktlighet har kommit långt”, säger han.

För fjärde kvartalet 2019 redovisar Green Cargo ett rörelseresultat på –52 Mkr. Motsvarande kvartal 2018 gav en vinst på blygsamma 4 Mkr.
För helåret 2019 uppgick rörelseresultatet till –111 Mkr vilket kan jämföras med –122 Mkr för helåret 2018.
Nettoomsättningen under fjärde kvartalet uppgick till 1 013 (1 054) Mkr och för helåret till 4 096 (4 208) Mkr, en minskning med fyra respektive tre procent.

Förlusten för helåret 2019 hölls nere av en miljökompensation från svenska staten om 92 Mkr, något mindre än föregående år, samt en ny norsk miljökompensation om motsvarande 22 miljoner svenska kronor. De statliga bidragen ska, åtminstone delvis, minska den ojämlikhet som råder i förhållande till vägtrafiken och dess klimat- och miljöstörningar.

Koncernens resultat efter skatt uppgick till –129 (–179) Mkr.

Förklaringen till det svaga helårsresultatet är främst fortsatt konjunkturavmattning, lägre transportintäkter och höga kostnader för omdaningen av företaget.

”Det är en oerhörd prispress, framför allt när det gäller systemtransporter. Vi har konkurrensen från andra tågtrafikföretag men främst från lastbilstrafiken som verkar bli billigare för varje år.”

Ted Söderholm har varit vd i Green Cargo drygt ett år efter tolv år på DHL.

Enligt honom har Green Cargo kunnat använda de statliga miljöbidragen till att undvika prishöjningar och man har därmed kunnat behålla flera transporter som annars skulle hamnat på landsväg.

Det verkar som om politikerna förstår vad vi säger men förståelsen måste omsättas i konkret handling.

Ändå var transportvolymerna elva procent lägre fjärde kvartalet förra året än fjärde kvartalet 2018 och ackumulerat för helåret var nedgången sju procent. Minskningen beror till del på att konkurrenter som Hector Rail tagit över ett par omfattande uppdrag.

“Men alla godstågsbolag lider av bristande kapacitet i järnvägsnätet och banavgifter som höjts årligen de senaste tio-tolv åren. Det verkar som godstågsbolagen till väldigt stor del betalar det eftersatta underhållet och de bristande investeringarna på järnvägarna i Sverige”, säger Ted Söderholm.

“De satsningar som görs gynnar främst persontågstrafiken. Godstågen tvingas alldeles för ofta stå stilla i väntan på möten med eller omkörningar av persontåg.”

Ted Söderholm har informerat infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och ledamöterna i riksdagens trafikutskott.

“Det verkar som om politikerna förstår vad vi säger men förståelsen måste omsättas i konkret handling”, säger han.

“Om kapaciteten ökar om 15 år är egentligen ointressant, om inget händer de närmaste åren är vi inte på banan om 15 år.”