Vätgas framtidens tågbränsle

Vi ser förändringen redan nu inom flera transportslag, inte bara tåg. Allt fler städer köper bussar och sopbilar som drivs med vätgas och lastbilstillverkarna är också mer intresserade än tidigare.

 

Andreas Frixen, chef för gröna tåglösningar på Alstom

Alternativ till fossila bränslen har varit en högaktuell diskussion inom bilvärlden i många år. Nu har det också börjat röra på inom tågvärlden. Målet är att hitta miljövänliga alternativ till banor som inte är elektrifierade. I slutet av maj år 2020 berättade EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans att EU ska satsa på storskalig vätgasproduktion för att få till en grön omstart av ekonomin efter coronapandemin.

Även Andreas Frixen, chef för gröna tåglösningar på Alstom, ser vätgasen som en systemlösning som kommer att bidra till en hållbar omställning av samhället.

”Vi ser förändringen redan nu inom flera transportslag, inte bara tåg. Allt fler städer köper bussar och sopbilar som drivs med vätgas och lastbilstillverkarna är också mer intresserade än tidigare.”

1 000 kilometer på en tank

Det finns en mängd olika tänkbara alternativa bränslen till tåg, exempelvis biodiesel och syntetiska bränslen. Men på Alstom har man valt att satsa på batteridrift – och på vätgas.

Den senare anser Andreas Frixen är den mest lovande bränslekällan för framtiden. Tillgången till biodiesel är nämligen begränsad och tekniken för syntetiska bränslen är omogen, vilket gör bränslet dyrt. Samtidigt öppnar vätgas för möjligheten att köra på icke-elektrifierade banor där det idag kör dieseltåg. Vätgasen är lika snabb att tanka som diesel. Och det enda utsläppet blir vatten.

”Vi kan köra 1 000 kilometer på en påfyllning av vätgas och behöver inte stanna tre till fyra gånger per dag för att ladda batterier. Jag tror att vätgas är en del av framtidens järnväg”, säger Andreas Frixen

Andelen dieseltåg kommer att gå ner signifikant på grund av koldioxidutsläppen, en utveckling som även drivs på av passagerarna som tycker att klimatsmarta transporter är en självklarhet. Efterfrågan på alternativa drivmedel för tåg kommer att skapa en helt annan typ av fordonsflotta.

 

Andreas Frixen, Alstom

Körs i Tyskland och snart också i Nederländerna

Alstoms vätgaståg Coradia iLint har rullat i skarp trafik sedan 2018 då den lokala operatören EVB (Eisenbahnen und Verkehrsbetriebe Elbe-Weser GmbH) började köra tågen i kommersiell trafik i norra Tyskland. De dagliga passagerartågen kör på en 119 km lång bana, från Cuxhaven, via Bremerhaven och Bremervörde, där en mobil vätgasstationen är placerad, till Buxtehude.

Tågen har också testats framgångsrikt i Nederländerna, där modellen nu fått tillstånd att köra i järnvägsnätet, samt i Storbritannien, där man är i full gång att konvertera gamla elektriska tåg till vätgasdrift i ett projekt kallat Breeze.

Det pågår just nu även ett tre månader långt test i Österrike, där det statliga järnvägsföretaget ÖBB (Österreichische Bundesbahnen) provkör Coradia iLint-tåg i de södra delarna av landet.

När kommer brytpunkten för vätgas som bränsle i tåg?

”När det gäller bränslepriser ligger vi idag på samma nivå eller billigare än diesel. Samtidigt ökar efterfrågan då det kommer allt fler lastbilar och bilar som går på vätgas och industrin behöver vätgas i sin produktion. Inom fem till tio år så tror jag att vätgasen kommer att spela en avgörande roll. Det är inte en frågan om, utan en fråga om hur stor roll vätgasen spela”, säger Andreas Frixen.

”Andelen dieseltåg kommer att gå ner signifikant på grund av koldioxidutsläppen, en utveckling som även drivs på av passagerarna som tycker att klimatsmarta transporter är en självklarhet. Efterfrågan på alternativa drivmedel för tåg kommer att skapa en helt annan typ av fordonsflotta”.

FAKTA: Vätgas som tågbränsle

• Vätgaståg drivs av den elektricitet som skapas i bränsleceller vid en kemisk reaktion mellan syrgas och vätgas.
• Utsläppen från vätgasmotorer är rent vatten.
• Vätgasen gör det möjligt att lagra energi i stora volymer.
• Vätgaståg marknadsförs som ett billigare alternativ till att dra luftkabel – samtidigt som de inte släpper ut koldioxid.
• Vätgasen framställs genom elektrolys som spjälkar vatten till väte och syre.
• Den energikrävande vattenspjälkningen kräver hållbara energikällor, exempelvis sol- eller vindkraft, för att vätgasen ska bli en hållbar energibärare – så kallad grön vätgas.
• Överskottsenergi från olika källor kan också användas till vätgasproduktion.
• Vätgasens behöver hög komprimering för att få mycket energi på liten volym, då gasens energiinnehåll är förhållandevist lågt, vilket i sin tur ger tunga gasbehållare.
• Vätgasen kan produceras lokalt, där den behövs, vilket eliminerar transportbehov.
• Befintlig infrastruktur, såsom fordonsgasnät, går att använda för transporter.