100 miljarder för automatkoppel
Automatkoppel gör godstågstrafiken lite snabbare och mycket säkrare. Men kostnaden är enorm. Att förse Europas 500 000 godsvagnar beräknas kosta 50-100 miljarder kronor.
AV ULF NYSTRÖM • Publicerad 3 november 2020 • Uppdaterad 4 november 2020

Deutsche Bahn har börjat testa helautomatkoppel eller digitala automatkoppel (DAK) som man nu kallar dem och i vinter testas detta koppel och liknande koppel även i Sverige.
”Det verkar som om Europa äntligen kan komma överens om att satsa på automatkoppel”, säger Anders Ekmark, strategisk planerare och projektledare på Trafikverket.
”Godstrafiken på järnväg, särskilt vagnslasttrafiken, kan bli mycket snabbare och effektivare med automatkoppel. Satsar vi dessutom på det som numera kallas digitala automatkoppel kan vi få bättre övervakning av vagnarna och färre skador och olyckstillbud.”
”Dessutom förbättras ju arbetsmiljön på bangårdarna och risken för olyckor minskas”.
Att förse tågen i Europa med automatkoppel har diskuterats under årtionden men planerna har hittills stupat på kostnaderna.
Manuell hop- och särkoppling av vagnar ett tungt, riskfyllt och tidsödande arbete. Dessutom begränsas tågens vikt till 3 000-4 000 ton.
”Det verkar som om Europa äntligen kan komma överens om att satsa på automatkoppel.”
Anders Ekmark, strategisk planerare och projektledare på Trafikverket
Automatkoppel utvecklades redan för 100 år sedan och används numera på alla nya persontåg. Under lång tid kunde automatkopplen endast användas för att mekaniskt koppla samman vagnarna men så småningom kunde de också överföra tryckluft. Under senare år har kopplen utvecklats.
Digitala automatkoppel eller helautomatkoppel är centralkoppel som klarar bromsluft, elkraft och signalledningar.
Därmed kan godstågstrafiken till stora delar automatiseras, energianvändningen minskas, hjulslitage och hjulskador minskas och vagnunderhållet optimeras
”Dessutom ger det möjlighet att införa elektro-pneumatiska bromsar som ger kortare bromssträckor och snabbare igångsättning efter inbromsningar”, säger Anders Ekmark.
Inom EU-programmet Shift2Rail har man tagit fram en standard för ett moduluppbyggt, flerfunktionellt och digitalt automatkoppel.
Inom projektet FR8RAIL, som är en del av Shift2Rail, pågår nu för förberedelser för provkörningar i Tyskland, Österrike, Schweiz och Sverige.
Provkörningarna i Sverige, som främst gäller automatkopplens vintertålighet, kommer att utföras av Green Cargo som också ställt vagnar och verkstadsresurser till förfogande.

FOTO: KASPER DUDZIK
Ett stålämneståg mellan Luleå och Borlänge i närheten av Hällnäs på Stambanan genom Övre Norrland 25 februari 2008.
”Vi vill testa olika automatiseringsnivåer och utvärdera funktion, kompatibilitet i systemet, underhållsbehov och kostnader”, säger Anders Ekmark.
”Vi hoppas på kyla, mycket snö och gärna blåsigt väder”, säger Ekmark.
Testerna kommer att utföras på SSAB:s bangård i Luleå och på Stambanan genom Övre Norrland.
Tre olika typer av digitala automatkoppel från fyra tillverkare ska testas: SA3-koppel tillverkade av CAF i Spanien, Schwabkoppel tillverkade av Wabtec-Faiveley i Schweiz och Scharfenbergkoppel tillverkade av Voith i Tyskland och av Dellner i Sverige.
Anders Ekmark är optimistisk om möjligheterna att de europeiska länderna kan enas om en typ av automatkoppel och att man kanske redan i vår kan ta ett beslut om successivt införande.
Den enklast och billigaste typen av automatkoppel kostar i dag 15 000 kronor styck.
”Kompletterar vi med tryckluft, el.- och signalkablar är vi förmodligen uppe i 50 000 – 100 000 kronor”, säger Anders Ekmark.
”Multiplicera det med 500 000 godsvagnar i Europa så har vi en fruktansvärt hög summa. Men om godstrafiken på järnväg skall kunna överleva och utvecklas får vi nog ta den investeringen.”
Till det kommer automatkoppel till 1 000-tals godstågslok.
Det aritmetiskt begåvade, eller en person med tillgång till miniräknare, finner att totalkostnaden blir minst 50 miljarder kronor, kanske snarare drygt 100 miljarder kronor.
Fler artiklar
Kris i lokförarutbildningen
För ett år sedan ryckte tågtrafikföretagen blivande lokförare ur skolbänkarna. Nu har många svårt att få jobb som förare och färre ska utbildas. Men nästan alla verkar tro på en vändning redan i år.
Ingen svarv och inga reserver i Lund
Programvarufel för fastbromsningsskydden, ingen hjulsvarv och inga reservboggier. Det är orsakerna till fiaskot för spårvagnstrafiken i Lund. Inget tyder på normal trafik på flera månader.
Regeringens nonchalans ger problem
De restriktioner för resor med tåg som regeringen beslutade om förra veckan ställer till stora problem för tågtrafikföretagen. Biljettintäkterna sjunker ytterligare men effekten på smittspridningen är oklar.