Annons:

Publicerad: 2020-02-27

Statsbidrag hjälper upp resultatet för Green Cargo

2019 var ännu ett bekymmersamt år för statliga Green Cargo, Sveriges största godstågsbolag. Omsättningen minskade och förlusten hade ökat om företaget inte fått miljökompensation av svenska och norska staten. Men Ted Söderholm, vd i Green Cargo, ser positiva tecken.

Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik

Green Cargo kör kombitågen Göteborg-Umeå, Göteborg-Luleå, Nässjö-Umeå samt Nässjö-Luleå och omvänt för Real Rail.

Annons:

“Marknaden är visserligen väldigt svår att bedöma men vi har fått bättre kontroll över våra kostnader och vårt arbete för ökad trafiksäkerhet och ökad punktlighet har kommit långt”, säger han.

För fjärde kvartalet 2019 redovisar Green Cargo ett rörelseresultat på –52 Mkr. Motsvarande kvartal 2018 gav en vinst på blygsamma 4 Mkr.
För helåret 2019 uppgick rörelseresultatet till –111 Mkr vilket kan jämföras med –122 Mkr för helåret 2018.
Nettoomsättningen under fjärde kvartalet uppgick till 1 013 (1 054) Mkr och för helåret till 4 096 (4 208) Mkr, en minskning med fyra respektive tre procent.

Förlusten för helåret 2019 hölls nere av en miljökompensation från svenska staten om 92 Mkr, något mindre än föregående år, samt en ny norsk miljökompensation om motsvarande 22 miljoner svenska kronor. De statliga bidragen ska, åtminstone delvis, minska den ojämlikhet som råder i förhållande till vägtrafiken och dess klimat- och miljöstörningar.

Koncernens resultat efter skatt uppgick till –129 (–179) Mkr.

Förklaringen till det svaga helårsresultatet är främst fortsatt konjunkturavmattning, lägre transportintäkter och höga kostnader för omdaningen av företaget.

”Det är en oerhörd prispress, framför allt när det gäller systemtransporter. Vi har konkurrensen från andra tågtrafikföretag men främst från lastbilstrafiken som verkar bli billigare för varje år.”

Ted Söderholm har varit vd i Green Cargo drygt ett år efter tolv år på DHL.

Enligt honom har Green Cargo kunnat använda de statliga miljöbidragen till att undvika prishöjningar och man har därmed kunnat behålla flera transporter som annars skulle hamnat på landsväg.

Det verkar som om politikerna förstår vad vi säger men förståelsen måste omsättas i konkret handling.

Ändå var transportvolymerna elva procent lägre fjärde kvartalet förra året än fjärde kvartalet 2018 och ackumulerat för helåret var nedgången sju procent. Minskningen beror till del på att konkurrenter som Hector Rail tagit över ett par omfattande uppdrag.

“Men alla godstågsbolag lider av bristande kapacitet i järnvägsnätet och banavgifter som höjts årligen de senaste tio-tolv åren. Det verkar som godstågsbolagen till väldigt stor del betalar det eftersatta underhållet och de bristande investeringarna på järnvägarna i Sverige”, säger Ted Söderholm.

“De satsningar som görs gynnar främst persontågstrafiken. Godstågen tvingas alldeles för ofta stå stilla i väntan på möten med eller omkörningar av persontåg.”

Ted Söderholm har informerat infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och ledamöterna i riksdagens trafikutskott.

“Det verkar som om politikerna förstår vad vi säger men förståelsen måste omsättas i konkret handling”, säger han.

“Om kapaciteten ökar om 15 år är egentligen ointressant, om inget händer de närmaste åren är vi inte på banan om 15 år.”

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Spåren är borta – finns järnvägen kvar då?

I Tyskland kan en nedlagd och uppriven järnväg återuppstå decennier senare. 50 linjer har åter tagits i bruk sedan 1994. Lägger du däremot ner en järnvägssträcka i Sverige, försvinner järnvägen för all framtid. I år inleds rivningen av Karlsborgsbanan.

Nyhet

Akut kris för tågtrafikbolagen

Tågtrafikföretagen hotas av akut likviditetskris och konkurs. SJ har dragit ner snabbtågstrafiken mellan Göteborg och Stockholm med nästan 80 procent, ändå går tågen nästan tomma. Snälltåget har ställt in nästan alla avgångar. Tågab har korttidspermitterat medarbetare. SJ följer troligen efter.

Nyhet

Tungt för Vy Tåg i norr

Coronapandemi, höga biljettpriser, få resenärer, brist på lokförare, oerfaren ombordpersonal, stora trafikstörningar med inställda och försenade tåg, oväntad konkurrens och ett lågt anbud som inte täcker kostnaderna.