Slagg orsakade urspårning

Det visar den utredning som Statens Haverikommission (SHK) genomfört.

40 av de 68 lastade malmvagnarna spårade ur och 3 600 ton anrikad järnmalm spreds ut på banvallen och i terrängen.

Skador för 56 miljoner kronor

Kostnaderna för de helt eller delvis förstörda malmvagnarna uppgick till 52 miljoner kronor och kostnaderna för att återställa förstört spår och skadad kontaktledningsanläggning uppgick till 3,6 miljoner kronor.  Drygt 90 procent av järnmalmen kunde forslas bort från urspårningsplatsen.

Urspårningen inträffade klockan 06:13 söndag 7 november 2021.

Malmtåget hade lastats vid LKAB:s terminal i Malmberget och avgick från Koskullskulle klockan 05:37. Det bestod av två Iore-lok, 102 och 134, och 68 malmvagnar lastade med 6 669 ton kärnmalm i form av fin sand, så kallad fines. Tågviktren var 8 491 ton inklusive de två loken på vardera 180 ton.

25 minuter efter avgång passerade tåget Sikträsk och tio minuter senare märkte lokföraren, som varit förare sedan 2014 och var van att köra sträckan med tunga malmtåg, hur loken ”började gå lätt” och förväntade sig en mindre knuff från bakomvarande vagnar men istället tappade tåget fart och stannade tvärt.

Föraren rapporterade att spänningen försvunnit

Föraren ringde till trafikledningscentralen i Boden och berättade att det inte fanns någon spänning i kontaktledningen.  Strax därefter rapporterade han att en kontaktledningsstolpe lutade mot en vagn.

Tågklareraren säkerställde med eldriftledaren att sträckan var spänningslös och olycksplatsansvarig (OPA) för Trafikverket kallades ut.

Klockan 06.36 informerade tågklareraren föraren att det var spänningslöst. Föraren gick då ut för att ta reda på vad som hänt och såg att flera vagnar hade spårat ur och meddelade detta till trafikledningen. Föraren säkrade de vagnar som stod kvar på spåret från att komma i rullning.

När personal från LKAB och Trafikverket anlände till den otillgängliga olycksplatsen kunde de, när dagen grydde, se att loken, de två första och de 26 sista vagnarna stod kvar på spåret.

40 vagnar var helt eller delvis urspårade. Några av de urspårade vagnarna hade vält och många vagnar hade pressats samman och tryckts ner i banvallen.  Även delar av spåret hade pressats ner i banvallen

54 km/h när tåget spårade ur

Av det första lokets registreringsutrustning gick det att utläsa att tåget framfördes i en hastighet av 54 km/h när urspårningen inträffade. Hastigheten började sjunka klockan 06:13:24. Det tog endast sju sekunder innan loken stod still.

Största tillåtna hastighet för lastat malmtåg är 60 km/h.

Efter omfattande analyser av skadorna på malmvagnarnas hjul och rälerna har Statens Haverikommission konstaterat att urspårningen sannolikt berodde på ett rälbrott som i sin tur berodde på en inre spricka i rälen.

Sprickan hade trots kontroller inte upptäckts av Trafikverkets underhållsentreprenörer inom Trafikverkets system för förebyggande underhåll.

Rälerna var tillverkade av kolmanganstål av Domnarvets Jernverk 1982 och vägde 50 kg/meter.

Utmattningssprickan hade spridit sig från en inneslutning, cirka en millimeter i diameter, och utåt i formen av en ellips. Inneslutningen har bestått av slagg i form av oxid som uppstått under tillverkningen av stålet.

Den typen av spricka kan uppkomma oavsett typ och ålder på räl även om den förekommande betydligt oftare i äldre räler.

Senaste kontrollen två månader tidigare

Den senaste kontrollen av sprickbildning i rälerna på den aktuella sträckan genomfördes med ultraljudståg 31 augusti 2021, två månader innan urspårningen. Då registrerades inte några indikationer på defekter över fastställda gränsvärden.

Haverikommissionen konstaterar att sådana sprickor år svåra att upptäcka men rekommenderar Trafikverket att undersöka vad som skulle krävas för att bättre kunna identifiera tvärsprickor av inre ursprung, utvärdera om de manuella ultraljudskontrollerna efter indikeringar från ultraljudstågsmätningar bör utökas och att närmare undersöka vilka faktorer som kan bidra till förhöjd dragspänning i rälen och hur sådana faktorer kan identifieras.

Trafikverkets planerar att genomföra spårbyte mellan Gällivare och Råtsi, strax utanför Kiruna, 2025-2026.

Strax före jul förra året beslöt Trafikverket att sänka den största tillåtna axellasten på Malmbanan mellan Råtsi och Gällivare på grund av det ökande antalet utmattningssprickor i de 40 år gamla rälerna.

Tre urspårningar på samma sträcka

Sedan 2019 har tre tåg spårat ut på sträckan.

”Vi ser en ökad risk för utmattningssprickor”, sade Björn Dellås, enhetschef Teknikområden på Trafikverket, till Järnvägar.nu. ”Rälerna och sliprarna är inlagda i början av 1980-talet. På den tiden kunde man inte tillverka så rena räler som man kan idag, rälerna har föroreningar som bidrar till sprickrisken.”

Trafikverket beslut att inte tillåta 30 tons axellast innebär att LKAB tvingas lasta betydligt mindre järnmalm i malmvagnarna i tågen mellan Svappavaara och Malmberget via Råtsi och Gällivare och i tågen med fines mellan Malmberget och Narvik.

Med 30 tons axellasat kan LKAB lasta 98 ton i varje vagn, med 25 tons axellast endast 78 ton.