”Bygg bort Sveriges värsta flaskhals”
Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.
Björn Stahre
Ordförande i Järnvägsföreningen i Lerum.
Lennart Wassenius
Vice ordförande i Järnvägsföreningen i Lerum
Satsningar på Västra Stambanan är nödvändiga. Kapaciteten räcker inte till. Containertrafiken på järnväg via Göteborgs hamn ökar med omkring tre procent per år. Den nu pågående farledsfördjupningen till Göteborgs hamn gör att containerfartyg med upp till 26 000 containrar kan angöra hamnen. Nato-medlemskapet ger mer godstrafik på järnväg. Behovet av mer kapacitet på Västra Stambanan sträckan Göteborg–Alingsås blir bara större och större.
Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum har uppvaktat och uppmanat regeringen att starta planeringsprocessen för detta viktiga projekt i mer än två års tid. Projektet kan genomföras som en ”Grödingelösning”, det vill säga en egen korridor norr om sjön Aspen. Utbyggnaden kan då göras helt utan konflikter med trafiken på den befintliga banan. Både Partille och Lerums kommuner har i sina respektive översiktsplaner anvisat en korridor för ”två spår i tunnel norr om Aspen”.
Dags att prioritera Västra stambanan
Nu pågår arbetet med att fram en nationell plan för infrastrukturen i Regeringskansliet. Vilka projekt som prioriteras, för perioden 2026–2037, vet vi första kvartalet 2026, då regeringen fastställer planen. Ytterligare två spår på Västra Stambanan, sträckan Göteborg–Floda–Alingsås, har varit aktuellt i mer än två decennier. Tidigare regeringar har prioriterat Götalandsbanan medan Västra Stambanan fått vänta. Men nu är Götalandsbanan borta och Västra Stambanan kan äntligen prioriteras.
De två förbigångsspåren som nu byggs i Lerums centrum är ett farligt projekt då det i marken finns gott om kvicklera. Trafikverkets försök att ”torka” kvickleran är en tveksam och oprövad metod. Utbyggnaden stör befintlig trafik på Sveriges mest trafikerade järnväg under cirka tre år och bäddar för en framtida kraftigt utökad godstrafik med påföljande buller och vibrationer i fem samhällen. Godstågen tenderar att bli längre och längre. Prislappen lär landa på 800–1 000 miljoner kronor.
Västtrafiks X50 3296 som tåg 7286 från Göteborg C mot Skövde mellan Jonsered och Aspen 14 februari 2010. FOTO: Nicklas Sahlbom
Vi vill uppmana Lerums politiker att inte ”glömma bort” Aspedalens hållplats. Hållplatsen som är viktig för pendelresenärerna, får en rejäl renässans när gods- och fjärrtrafiken trafikerar det nya tunnelspåret norr om Aspen.
Godstågen kör för snabbt
Ett stort problem i Lerum är att godstågen i nerförslutningen mot Göteborg oftast kör snabbare än tillåtet. Här bör Lerums kommun tillsammans med Trafikverket, se till att godstågen körs inom de stipulerade hastighetsgränserna. Godstågen blir tyngre och längre och genererar mer och mer buller och vibrationer med ökade skredrisker som följd. Den avgörande faktorn är godstågens hastighet. Vi menar att gällande hastighetsgränser absolut inte får överskridas. I känsliga områden som genom Lerums centrum bör i stället sänkt hastighet aktualiseras.
SVT-programmet ”Hur fan hamnade vi här” visar en förödande kritik om det allvarliga tillståndet i det svenska järnvägsnätet. Här finns en mycket stor underhållsskuld samtidigt som viktiga investeringar lyser med sin frånvaro.
Två nya spår på sträckan Göteborg–Floda–Alingsås kan vara klara för trafik 2035. Detta är ingen omöjlighet. Den första järnvägsgeneralen, Nils Ericson, byggde hela Västra Stambanan Göteborg–Stockholm på mindre än tio år i mitten av 1800-talet.
Relaterat innehåll:
Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken
Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.
Vad regeringen bör göra för tågtrafiken
Regeringens infrastrukturproposition som presenteras i dag borde fokusera på järnvägen, den mest energieffektiva formen av fossilfria transporter. Det skriver Karin Svensson-Smith.
Det är dags att avreglera avregleringen
Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Vad EU bör göra för tågtrafiken
I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.
“Sätt underhållet i fokus”
Magnus Persson: Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar?
Järnvägen lider av flera systemfel
Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.
Resenärerna, Trafikverket och klimatet
Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.
Vätterlänken första delen av Götalandsbanan
Järnvägsdebattören Håkan Norén ser stora vinster och samhällsnytta med en länk mellan Södra stambanan och Jönköping så att man slipper den tidsödande vändan med tågbyte i Nässjö.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige
Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.
Det krävs större satsningar på järnvägen
I Trafikverkets nyligen presenterade inriktningsunderlag för transportsystemet saknas den järnvägssatsning EU efterlyser.
Sverige behöver lasarettståg
Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
“MTR har organiserat sig fel”
Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.
Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren
"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.
Kom till rätta med banunderhållet
De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.
Kompetensbrist hotar den svenska järnvägen
De senaste veckornas stora tågförseningar är symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll
Låt staten ta över all tågtrafik
Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind.
Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas
Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.
