”Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken”
Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.
Karin Svensson Smith
Fristående skribent, f d riksdagsledamot för Miljöpartiet och f d ordförande i riksdagens trafikutskott. Numera ledamot i Resenärernas styrelse.
Roger Bydler
Ledamot av Klimatriksdagen och har haft olika chefspositioner i Vägverket
Inget parti har oss veterligen sagt sig vilja flytta gods från järnväg till väg. Ändå är det vad som sker och – oavsett regering – har skett under lång tid.
1972 hade lastbilarna och godstågen ungefär samma andel av de tonkilometer som fraktades i Sverige.
Sedan dess har godsvolymerna ökat mycket, men det är framför allt lastbilarnas andel som har vuxit. 2022 var fördelningen 70 procent väg, 19 procent järnväg och 11 procent sjöfart. Maxvikten för lastbilar i Sverige har höjts etappvis och nu tillåts lastbilar väga upp till 74 ton på ett utpekat vägnät. Höjd maxvikt och -längd gör att vägtransporter blir företagsekonomiskt billigare. Fler transportköpare väljer då lastbil i stället för tåg.
Om omlastningen kostar mer än hela vägtransporten hamnar godståg och sjöfart i underläge. Höjning av banavgifter och frånvaro av vägskatt har bidragit till att försämra järnvägens konkurrenskraft. Sammanlagt kommer banavgifterna att ha ökat med drygt 500 procent från 2012 till 2025.
Järnvägsgodset är hotat
Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägslogistik. Bolagets kunder finns främst inom basindustrin där skog, stål och papper dominerar, men även inom branscher som kemi/energi, verkstadsindustri, fordonsindustri och dagligvaruhandel. I våras togs beslut om kostnadsbesparande åtgärder i företagets svåra ekonomiska läge. Rangeringen av vagnar i Ånge upphör och verksamheten på Sävenäs rangerbangård halveras. Green Cargo slutar trafikera närmare 40 platser. Green Cargos kunder kan därmed behöva lägga om sina transporter till lastbilar istället.
2023 slutade med minusresultat för de tolv bolag som transporterar gods på svensk järnväg. 2025 riskerar att bli ett katastrofår när banavgifterna för godstågen till följd av regeringsbeslut höjs med i snitt 37 procent.
Slopa svenska särreglerna för lastbilars längd och vikt
Att laga vägar är dyrt och därför är supertunga lastbilar förbjudna i många länder. De flesta EU-länder har 44 ton som maxvikt. Sverige har ett undantag från EU:s regler om hur långa och tunga EU:s lastbilar får vara. Det gällande EU-regelverket begränsar lastbilarna till 18,75 meter och 44 ton. För att begränsa lastbilstrafiken till korta transporter där järnväg och sjöfart inte är rimliga alternativ bör Sverige ha samma regler som de flesta länder i Europa. Halverad maxvikt och maxlängd för lastbilar skulle leda till överflyttning av gods från väg till järnväg.
Inför en vikt- och avståndsbaserad vägskatt
Schweiz, Österrike, Tyskland, Tjeckien, Slovakien och från årsskiftet 2024/2025 även Danmark har avståndsbaserade vägavgifter för lastbilstrafik. Schweiz var först ut 2001 och har framgångsrikt använt delar av intäkterna från km-skatten till att finansiera järnvägsutbyggnad.
Vägslitageskattekommittén föreslog 2017 en avståndsbaserad vägskatt för lastbilar med en totalvikt på minst 12 ton och bedömde att skatten bör sättas på en nivå som täcker kostnaderna för vägunderhåll, luftföroreningar (utom koldioxid) och buller samt införande och drift av systemet.
Trafikanalys har i rapporten ”Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 2023” beräknat att de icke-internaliserade kostnaderna”, dvs de negativa externa effekterna är ca 0,03 kronor/tonkilometer för godståg, medan de är 0,66 kronor/ tonkilometer för tunga lastbilar.
Utlandsregistrerade fordon står för cirka en femtedel av trafikarbetet med tunga lastbilar i Sverige, men betalar i dag inget för att köra på våra vägar. En km-skatt skulle skapa rättvisa eftersom då alla oavsett var fordonet är registrerat få betala.
Höjningarna av banavgifterna fortsatte
2012 beslutade majoriteten i Trafikutskottet (MP, V, S, SD) i ett betänkande om järnvägsfrågor: “Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att banavgifterna under den kommande planeringsperioden inte bör höjas fram till dess åtgärder har vidtagits för att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor mellan trafikslagen och tills järnvägssystemets kvalitet har förbättrats”.
Trots riksdagens tillkännagivande fortsatte banavgiftshöjningarna under alliansregeringens återstående tid. Banavgiftshöjningarna fortsatte enligt samma planer efter valet 2014 trots vallöftena om stopp från de rödgröna partierna.
Höj miljökompensationen till godsoperatörer på järnväg
Våren 2015 föreslog MP att en miljökompensation för gods på järnväg skulle införas. I budgetpropositionen 2015 avsattes 75 miljoner kr per år under åren 2016–2019 för att införa en miljökompensation för järnvägsgods. Kompensationssystemet fanns då redan i Danmark, Nederländerna och Frankrike. Det syftar till att balansera konkurrenskraften mellan transportslagen och följer gällande EU-direktiv.
För att bromsa den klimatpåverkan som ytterligare överflyttning av gods från järnväg till väg skulle medföra bör miljökompensationen till järnvägsgodset höjas. Detta i väntan på att Sverige sällar sig till de länder i Europa som har infört vikt- och avståndsbaserade vägskatter.
De svenska särreglerna för lastbilars vikt- och längd bör slopas.
Med dessa förändringar skulle järnvägens potential nyttjas fullt ut samtidigt som vägarna skulle slippa den nedbrytning och de trafikolyckor som lastbilstrafiken ger upphov till.
Relaterat innehåll:
Vad regeringen bör göra för tågtrafiken
Regeringens infrastrukturproposition som presenteras i dag borde fokusera på järnvägen, den mest energieffektiva formen av fossilfria transporter. Det skriver Karin Svensson-Smith.
Det är dags att avreglera avregleringen
Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Vad EU bör göra för tågtrafiken
I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.
“Sätt underhållet i fokus”
Magnus Persson: Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar?
Järnvägen lider av flera systemfel
Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.
Resenärerna, Trafikverket och klimatet
Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.
Vätterlänken första delen av Götalandsbanan
Järnvägsdebattören Håkan Norén ser stora vinster och samhällsnytta med en länk mellan Södra stambanan och Jönköping så att man slipper den tidsödande vändan med tågbyte i Nässjö.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige
Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.
Det krävs större satsningar på järnvägen
I Trafikverkets nyligen presenterade inriktningsunderlag för transportsystemet saknas den järnvägssatsning EU efterlyser.
Sverige behöver lasarettståg
Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
“MTR har organiserat sig fel”
Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.
Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren
"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.
Kom till rätta med banunderhållet
De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.
Kompetensbrist hotar den svenska järnvägen
De senaste veckornas stora tågförseningar är symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll
Låt staten ta över all tågtrafik
Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind.
Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas
Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.
Sökes: Ny generaldirektör för Trafikverket
Regeringen söker nu efter ny generaldirektör till Trafikverket inför att Lena Erixon slutar den sista december i år. Här är vad branschen söker hos Lenas efterträdare och de utmaningar som en ny generaldirektör behöver ta tag i.