Ingen svarv och inga reserver i Lund

Det finns fortfarande ett antal frågetecken för orsaken till problemen med hjulplattorna men det mesta tyder på att ett programmeringsfel medför att hjulen låses vid så kallad farobroms.

”Hjulplattor kan förvisso uppkomma vid häftiga inbromsningar med låsta hjul men hjulen ska inte låsa sig och en spårvagn ska klara massor av farobromsningar utan att ta skada.”

Det säger PG Andersson, spårvägsexpert på teknikkonsultföretaget Trivector i Lund.

Utredning om orsakerna pågår

I massmedia har företrädare för några av de många inblandade parterna antytt att det kan vara fel i programvaran till fastbromsningsskydden, datorprogrammet som ska se till att hjulen inte låser sig längre tid är några millisekunder, men utredning pågår om vad som gör att det har blivit hjulplattor på löpboggierna.

Ingen vill ännu officiellt ange källan till problemen.

Den enda vagnen som för närvarande är i trafik är Åsa-Hanna, vagnen som kom till Lund redan 29 juli och som klarat leveranstestet på 5 000 km och sedan dess körts åtskilliga 1 000 kilometer

”Det är underligt att den klarar sig från hjulplattor”, säger PG Andersson.

Onsdag 3 februari var en dyster dag för Lunds då sju veckor gamla spårväg. Inte en enda spårvagn kunde sättas i trafik. Resenärerna hänvisades till ersättningsbussar.

Sedan dess har det blivit lite bättre. En spårvagn, Åsa-Hanna, är vissa dagar i trafik. Då blir det en avgång var 40:e minut i varje riktning i stället för den planerade trafiken med en avgång var 7,5:e minut.

19 februari var dock all spårvagnstrafik åter inställd på grund av fel på elförsörjningen, eventuellt orsakad av regn och snösmältning.

Resenärerna tvingas ta bussen

Resenärerna hänvisas till särskilda ersättningsbussar eller till regionbussarna.

När trafiken tunnades ut till oigenkännlighet skyllde inblandade aktörer på bilisterna i Lund som ignorerade stoppsignalerna varför spårvagnsförarna tvingades nödbromsa för att undvika kollisioner.

Då påstods också att sex av sju vagnar stod avställda i väntan på reparation. Men så illa är det inte, tre av sju vagnar är ännu inte övertagna av Skånetrafiken och kan inte användas i reguljär trafik.

Anledningen till det försenade övertagandet är inte bara hjulplattorna på de redan övertagna vagnarna utan också fel på ventilation, oljeläckage, strejkande bildskärmar och icke fungerande backspeglar.

Om jag uppfattat saken rätt fanns det aldrig någon avsikt att anskaffa en hjulsvarv till depån i Lund.

 

PG Andersson

Ingen svarv och inga reservboggier

Anledningen till att vagnarna med hjulplattor inte åtgärdas och sätts i trafik är lika enkel som komplicerad.

Depån i Lund saknar hjulsvarv och det saknas reservboggier till de sju vagnarna.

”Om jag uppfattat saken rätt fanns det aldrig någon avsikt att anskaffa en hjulsvarv till depån i Lund”, säger PG Andersson.

”När planerna på spårväg även i Malmö och i Helsingborg och gemensam hjulsvarv placerad i Malmö rann ut i sanden bytte man strategi. Man avsåg i stället att låta svarva hjulen i de nya tågverkstaden i Hässleholm.”

Undergolvssvarv i Hässleholm

Men den avancerade undergolvssvarven i Hässleholm är konstruerad för att svarva tåghjul i tåg och behöver kompletteras för att klara spårvagnshjul.

”Ska man svarva hjul i demonterade spårvagnsboggier kräver det att svarven kompletteras” säger PG Andersson. ”Det sker nu och i april kommer man att kunna svarva spårvagnshjul i boggier för Lunds spårvagnar i Hässleholm.”

”Att man från Skånetrafikens sida trodde att det skulle räcka med tillgång till svarven i Hässleholm beror på att man inte räknade med att behöva svarva hjulen särskilt ofta och att det skulle finnas tillgång till reservboggier”, säger Andersson.

CAF lär dessutom ha avvisat behovet av en eller flera reservboggier, CAF sade sig kunna garantera sex fungerande spårvagnar utan denna extra säkerhet.

Alla träter om vems felet är

Just nu träter Skånetrafiken, som ansvarar för och upphandlar trafiken, Lunds kommun som äger spårvägen, CAF som levererat spårvagnarna, Vy som kör spårvagnarna och Euromaint, sedan ett par år dotterbolag till CAF, som sköter driften av depån om vad som gått snett och hur det ska åtgärdas.

Enligt Skånetrafikens avtal med CAF ska spårvagnstillverkaren i tio år garantera att det varje morgon finns sex körklara vagnar i spårvagnsdepån.

Euromaint har för närvarande 22 tekniker på plats i depån i Lund mot normalt åtta. Men det hjälper föga när det inte finns någon svarv för att göra de tillplattade hjulen runda igen.

Lund kan kräva skadestånd

Lunds kommun överväger att kräva ersättning eller skadestånd av Skånetrafiken för den kraftigt reducerade spårvagnstrafiken

”Vi måste ju skydda kommunens intressen och därför överväger vi det seriöst”, säger Jan Annerstedt (FNL), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden i Lund till Sydsvenskan.

Carina Zachau (M), ordförande i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne säger till Dagens Samhälle att man har varit för optimistisk när det gäller bedömningen av leveranserna, bygget av spårvägsdepån och att vänja Lundaborna vid spårvägen.

Hon säger att Region Skåne vill ”lägga över ett ansvar” på spårvagnsleverantören.

Tjafs eller gemensam lösning

Men om det ska bli någon spårvagnstrafik i Lund värd namnet finns enligt de flesta Lundaborna bara två vägar att gå. Antingen tjafsar man vidare om vems fel det är. Eller så löser man problemen gemensamt och diskuterar därefter vem eller vilka som ska stå för notan.

Det verkar dock inte gå att lösa problemen genom att svarva om hjulen någon annanstans i Sverige.

Det finns nämligen ingen hjulsvarv i södra Sverige som kan svarva spårvagnshjul. De närmast tillgängliga är i Göteborg och i Stockholm men Göteborgs Spårvägar och SL svarar Skånetrafiken att svarvarna är fullt upptagna för behoven i Göteborg och Stockholm.

Dessutom har vagnarna från CAF som rullar i Lund en annan hjulprofil än spårvagnarna i Göteborg.

Svarv för tåghjul passar inte spårvagnshjul

De hjulsvarvar som används för tåghjul på drygt ett halvdussin verkstäder i Sverige är, liksom svarven i Hässleholm, inte byggda för att svarva spårvagnshjul.

Att den mänskliga faktorn som skulle kunna orsaka eller bidra till hjulplattorna förnekas inte helt ledningen för Vy, företaget som kör bussar och spårvagnar i Lund.

Gunnar Göthberg, affärsområdeschef på Vy, säger till Sydsvenskan att bristande erfarenhet hos bilisterna i Lund och hos spårvagnsförarna, som är kompletteringsutbildade busschaufförer, kan ha bidragit till problemen.

”Vi har sagt till våra förare att vara extra försiktiga. Det är mycket viktigare att komma säkert fram än att undvika några minuters försening”, sade Göthberg till Sydsvenskan i början av februari.

Det finns ju ingen spårvagnskultur i Lund. Det är ett nytt fenomen i stadsbilden och trafikanter är ovana att förhålla sig till spårvagnen.

 

Gunnar Göthberg, affärsområdeschef på Vy.

Ingen spårvagnskultur i Lund

”Det finns ju ingen spårvagnskultur i Lund. Det är ett nytt fenomen i stadsbilden och trafikanter är ovana att förhålla sig till spårvagnen.”

Spårvägen i Lund är, eller kanske snarare var, ett samarbetsprojekt mellan Lunds kommun och Region Skåne. Kommunen ansvarar för infrastrukturen. Regionen ansvarar för inköp och underhåll av spårvagnarna, bygge och förvaltning av depån och upphandling av trafikoperatör.

Kostnaden för infrastrukturen blev cirka 900 miljoner kronor. Lunds kommun fick medfinansiering från staten med 373 Mkr.

Region Skåne finansierade fordonen med 297 Mkr och depån med 270 Mkr.

Många parter inblandade

Region Skåne ansvarar genom Skånetrafiken för trafiken på spårvägen. Vy som enligt gällande avtal utför busstrafiken i Lund till 2023 fick utan särskild upphandling bemanna även spårvagnarna. Depån och därmed underhållet av spårvagnarna sköts av Euromaint som sedan maj 2019 ägs av CAF. Underhållet av spårvägen sköts av Infranord.

Oberoende av orsaken till den ymniga förekomsten av hjulplattor och svårigheten att åtgärda hjulplattorna i närtid ser PG Andersson två förlorare.

”Det är tråkigt att spårvagnstrafiken i Lund fungerat så illa, det ger knappast någon goodwill till spårvägsprojektet i Lund eller åt spårvägar som sådana.”

Skånetrafiken skyller på bilisterna

Saman Tondnevis på Skånetrafiken är chef för affärsområde Buss, och därmed för spårvagnstrafiken i Lund.

Han menar att orsaken till de många hjulplattorna av allt att döma är att spårvagnsförarna tvingats göra så många hårda inbromsningar eftersom yrvakna bilister missat varningssignalerna för spårvagnarna.

”Det var nytt för oss alla här i Lund att det dök upp spårvagnar. Men att dessa inbromsningar skulle orsaka så stora problem, så stora skador på hjulen var verkligen oväntat”, säger han.

För närvarande pågår en utredning om de omedelbara orsakerna till hjulskadorna.

Trodde det skulle räcka med svarv i april

”Samtidigt försöker vi hitta verkstäder som kan svarva de skadade hjulen åt oss”, säger Saman Tondnevis. ”Men de flesta svarvarna är inte anpassade för spårvägshjul och de som klarar sådana hjul som vi använder är upptagna, vi har letat över hela Sverige”.

Enligt Saman Tondnevis ansåg man att det var tillfyllest med tillgång till svarv i Hässleholm några månader efter trafikstart i Lund.

”Vi kunde inte föreställa oss att det skulle uppstå så stora problem med hjulen så snabbt”, säger han.