”Låt kortsiktigt kollektivtrafikstöd följas av långsiktiga åtgärder”
Regeringen avsätter 6,5 miljarder för att priset på periodkort i regional kollektivtrafik ska halveras under sex månader. Stödet är ett av flera stödpaket där bilister, flygresenärer, elkunder och lantbrukare kommit före kollektivtrafikanterna. Frågan är dock vad som händer när stödperioden är slut. Det menar Karin Svensson Smith Gabriella Lavecchia, Susanna Elfors och Roger Bydler.
Gabriella Lavecchia
Förbundsordförande i Seko
Karin Svensson Smith
Fristående skribent, f d riksdagsledamot för Miljöpartiet och f d ordförande i riksdagens trafikutskott. Numera ledamot i Resenärernas styrelse.
Susanna Elfors
Ansvarig för Tågsemestergruppen
Roger Bydler
Ledamot av Klimatriksdagen och har haft olika chefspositioner i Vägverket
30 april 2026 beslutade Trafikverket att banavgifterna för persontrafik ska höjas med cirka 15 procent från och med 1 januari 2028. Marginalerna för att köra kollektivtrafik är små. Därför leder en ökning av banavgifter till höjda biljettpriser.
Stoppa höjda banavgifter för persontrafik
Människors transportval ska styras av effektivitet och samhällsnytta snarare än av obalanser i skatter och avgifter. Enligt Trafikanalys närmar sig järnvägstrafiken i dag full täckning av sina samhällsekonomiska kostnader.
Banavgifter och andra avgifter täcker i hög grad kostnader för slitage, olyckor och utsläpp. Så är inte fallet för väg och flyg.
Gapet mellan trafikslagen har ökat. Banavgifterna har stigit med över 600 procent på 15 år och utgör i dag en betydande del av tågföretagens kostnader. Banavgiftshöjningen måste stoppas för att inte göra det dyrare att resa kollektivt.
Bort med förmånsskatt på kollektivtrafikförmåner
Nuvarande förmånsskatt på kollektivtrafikstöd som arbetsgivare erbjuder sina anställda beskattas som en löneförmån, vilket gör det dyrare för både arbetsgivare och anställda att välja hållbart resande. Att ta bort förmånsskatten för kollektivtrafikstöd gör det mer attraktivt att resa klimatsmart och skapar goda villkor för trafikföretag och deras anställda.
Rättvisa reseavdrag
Gällande regler för reseavdrag gynnar bilresor framför kollektivtrafik och leder till ökat beroende av fossil energi samt minskat resande med tåg och buss.
En färdmedelsneutral modell gör systemet mer rättvist och hållbart – samma skattelättnad för samma avstånd, oavsett det gäller bil, kollektivtrafik eller cykel.
Öka anslaget till nattågstrafik
Nattåg kan inte, som ett dagtåg, nyttjas flera gånger under dygnet. Sov- och liggvagnar rymmer färre passagerare jämfört med dagtåg. Det gör att grundkostnaden är hög. I regeringens vårbudget fanns inga nya anslag till nattåg. Nattågen körs i dag genom ett nödavtal som löper ut den 31 december i år.
Från och med 13 april i år halverade Trafikverket trafiken till övre Norrland för att få ner kostnaderna. Man har haft två nattliga linjer till övre Norrland varje dygn. Från 13 april vänder den ena efter omkring halva vägen, i Umeå.
Såväl civil som militär beredskap motiverar ett statligt ansvar och åtagande för nattågstrafiken. Nattågen är viktiga för turistnäring, regionalpolitik och grupper med låg inkomst.
Kollektivtrafik är avgörande för att göra trafiken fossilfri
80 procent av Sveriges oljeimport går till transportsektorn och därför bör kollektivtrafiken inte bara få tillfälligt stöd utan permanent få bättre möjlighet att ta emot resenärer från både väg och flyg.
Såväl resenärer som anställda inom kollektivtrafiken förtjänar bättre villkor.
Relaterat innehåll:
“Investeringar ska leda till oberoende av oljeimport”
“När en regering beslutar om en nationell plan för vägar och järnvägar finns ett gyllene tillfälle att ersätta Sveriges beroende av olja med transporter som drivs med inhemsk energi. Klimatpolitiska rådet och andra sakkunniga instanser har länge efterlyst en snabbare takt av elektrifiering och effektivisering. Eldrivna tåg är det klokaste sättet att kombinera dessa båda efterlysningar”, det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
”Fakta behövs i debatten om järnvägens eftersatta underhåll”
I den offentliga debatten diskuteras Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen, där målet är att till 2050 ta igen större delen av det eftersatta underhållet på järnvägen. Målet välkomnas av många, men ifrågasätts också. Kritiken bygger ofta på en förenklad bild av vad eftersatt underhåll är och på en underskattning av hur snabbt underhåll och investeringar faktiskt ökar. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket och Robin Backebjörk, avdelningschef järnvägssystem Trafikverket.
”Nattåg till övre Norrland lönsammare än flyg”
Det tar tid att flyga. Resan går snabbt mellan flygplatserna men byten och att ta sig mellan stadscentra tar tid. Man är låst till en stol och kan inte arbeta under resan. Tåg är snabbare och bekvämare och där tåget är långsammare än flyget är sovvagn ett bättre alternativ. Man vaknar utvilad och har hela dagen på sig.
“Kostnaderna måste ned och kvaliteten upp”
Järnvägen behöver bli 20 procent mer kostnadseffektiv för att ta marknadsandelar från väg. Banavgifterna måste värna industrins konkurrenskraft och Sveriges långa avstånd. Det menar Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
”Dags att ta ansvar för järnvägen”
EU-kommissionen kan tvinga Sverige att böta mångmiljardbelopp om klimatkraven inte uppfylls. Det räcker inte med ändrad teknik; väg-och flygtrafiken måste minska kraftigt. Det menar fyra debattörer.
“Politiken måste ta ansvar för järnvägen”
Tågkaoset i Sverige har nått nya oanade höjder. Vi resenärer måste säga ifrån på skarpen och kräva att tågen går i tid och att det blir rimliga villkor för att resa. Tågförseningarna under 2024 nådde detta sekels ”all time high” och inte tycks det ha blivit bättre 2025. Det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
Järnvägskvinnor synliggör minoriteter
Nätverket Järnvägskvinnor startades för fem år sedan och har i dag över 2 000 medlemmar på Facebook och 3 000 följare på Instagram. Facebook-gruppen är exklusiv för kvinnor och icke-binära inom järnvägen, medan alla är välkomna att följa Järnvägskvinnor på Instagram.
DEBATT: ”Dags att ompröva järnvägsunderhållet”
En ny studie från Boston Consulting Group (BCG) visar att många infrastrukturförvaltare i Europa fortfarande förlitar sig på föråldrade och reaktiva strategier för järnvägsunderhåll, något som leder till höga kostnader och minskad tillförlitlighet. Ett skifte till mer strategiska och datadrivna arbetssätt är akut nödvändigt. Det menar Christian Haslestad, partner på Boston Consulting Group.
”Europaspåret viktig för ökad spårkapacitet i Skåne”
Några av Sveriges hårdast belastade järnvägssträckor finns i Skåne enligt Trafikverkets rapport om järnvägens kapacitetsutnyttjandet 2024. På flera sträckor ska gods-, fjärr-, regional- och lokaltåg dela på kapaciteten och för den gränsöverskridande trafiken finns idag bara en järnvägsförbindelse över Öresund. Det bidrar till störningskänslighet och ett högt kapacitetsutnyttjande menar Hanne Skak Jensen som är projektledare Europaspåret.
Så får vi bättre utbud och lönsamhet i nattågstrafiken
De direkta nattågen mellan Göteborg och Jämtland gick för sista gången söndagen den 27 april 2025. Nu får resenärerna byta tåg i Stockholm vilket är besvärligt då tåget från Jämtland ankommer redan 5.05 på morgonen. Bo-Lennart Nelldal och Anders Lundberg har ett förslag på lösning.
DEBATT: Det behövs fler kvinnor inom järnvägen
Internationella kvinnodagen fyllde som vanligt sociala media och nyhetssidor med hyllningar och fina ord om goda intentioner. Men vad gör järnvägsbranschen resten av året för att öka jämställdheten? Hur lockar vi kvinnor till denna extremt mansdominerande värld? Förutom små enkla konkreta steg, som att införa gratis mensskydd på toaletter, som jag sett här och var, tycker jag att det ekar tomt. Alldeles för tomt. Det undrar Ewa Forslund, som är styrelseledamot i Vätebolagen.
DEBATT: Undermålig städning av nattågen
Jag har läst artiklarna och debattinläggen på Järnvägar.nu om städningen av och statusen på de vagnar som används i nattågen till och från Boden och jag har efter många års tågåkande min åsikt klar. Det skriver Anneli Strömbom i en debattartikel.
DEBATT: Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn
Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Det menar Per-Olof Bentley, doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar.
DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll
Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.
Bygg bort Sveriges värsta flaskhals
Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.
Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken
Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.
Vad regeringen bör göra för tågtrafiken
Regeringens infrastrukturproposition som presenteras i dag borde fokusera på järnvägen, den mest energieffektiva formen av fossilfria transporter. Det skriver Karin Svensson-Smith.
Det är dags att avreglera avregleringen
Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Vad EU bör göra för tågtrafiken
I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.
“Sätt underhållet i fokus”
Magnus Persson: Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar?
