“Miljonsatsning på Inlandsbanan stärker totalförsvaret och gör järnvägen mer robust”
Sveriges järnvägssystem står inför ett läge där robusthet, redundans och förmåga att hantera störningar blivit allt viktigare. Under våren har Trafikverket genomfört en snabbutredning av Inlandsbanans funktion i det nationella järnvägsnätet. Utredningen visar att banan utgör en betydelsefull resurs för totalförsvaret och samtidigt spelar en viktig roll för omledning och redundans vid kriser, störda lägen och driftavbrott. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand på Trafikverket.
Ann-Sofie Atterbrand
Avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket
De senaste årens händelser i Västernorrland och på Malmbanan har tydliggjort behovet av fler alternativa stråk och en infrastruktur som klarar både civila och militära behov.
Analysen bygger på tidigare underlag och belyser tre perspektiv: totalförsvar, störda lägen och normal drift. Sammantaget framträder en bild av att Inlandsbanan har en särskild funktion i det svenska järnvägssystemet. Den kan användas för att avlasta andra stråk vid större störningar och samtidigt bidra till att stärka Sveriges förmåga att hantera säkerhetspolitiska utmaningar. Detta är ett tydligt exempel på så kallad dual use, där samma infrastruktur skapar nytta för både samhällets civila funktioner och totalförsvaret.
100 Mkr avsattes i vårändringsbudgeten
I juni fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att påbörja förberedande arbeten i järnvägsnätet för att tillgodose totalförsvarets behov, med 100 miljoner kronor avsatta i vårändringsbudgeten för 2026. En del av denna satsning kommer att gå till Inlandsbanan.
Tack vare ett omfattande förarbete kan de första åtgärderna genomföras redan under året. Det innebär att både fysiska insatser i anläggningen och förberedande analyser kan starta omgående. Medlen ska användas för att stärka anläggningens funktion, ta fram beslutsunderlag för framtida vägval och påbörja projektering som möjliggör större insatser kommande år.
Extraanslaget för att tillgodose totalförsvarets behov som presenterades i vårändringsbudgeten gör det möjligt att redan i år investera i Inlandsbanan för att öka robustheten. Inlandståg med TMZ 1413 som dragkraft vid Lit på väg mot Jämtlands Sikås för lastning av virke i oktober 2024. FOTO: Kasper Dudzik
Åtgärderna på de delar som Inlandsbanan AB förvaltar kommer att bidra direkt till järnvägssystemets förmåga att hantera omledningar vid framtida kriser.
Snäva tidsramar kräver snabba resultat
Det säkerhetspolitiska läget innebär att tidsramarna är snäva och att resultaten behöver komma snabbt. Samtidigt finns en stark gemensam vilja att arbeta effektivt, kunskapsbaserat och med fokus på genomförande. Trafikverket och Inlandsbanan AB har etablerat ett nära samarbete där lägesbilder delas, kompetens utbyts och planering sker i takt. Genom att arbeta samordnat och med tydliga mål skapas förutsättningar för att stärka en transportkorridor som är viktig både för totalförsvaret och för ett mer robust järnvägssystem.
Satsningen på Inlandsbanan är ett steg i att bygga ett järnvägsnät som klarar framtidens krav. Den stärker Sveriges förmåga att hantera kriser, ökar redundansen i transportsystemet och bidrar till att skapa en långsiktigt hållbar och säker infrastruktur genom landet. Det är en investering som ger nytta både i vardagen och när samhället ställs inför större prövningar.
Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket
Relaterat innehåll:
”Vi är trötta på att betala för företagens effektivitet”
VR som vann upphandlingen på Öresundstågen varslar nu ett tjugotal personer som riskerar arbetslöshet på en arbetsmarknad som är minst sagt dålig. Det skriver Ola Brunnström, ordförande Seko Spårtrafik.
Nattåg för transportbehoven i Sverige
Trafikverket har beslutat att köpa nattåg från den spanska tågtillverkaren Talgo. Men dessa tåg erbjuder betydligt färre bäddplatser än dagens nattåg, lägre transportkapacitet och högre kostnad per resenär. Ska Sverige investera miljardbelopp i nattåg som i väsentliga avseenden är sämre än dagens nattåg. Vi menar att svaret bör vara nej.
”Låt kortsiktigt kollektivtrafikstöd följas av långsiktiga åtgärder”
Regeringen avsätter 6,5 miljarder för att priset på periodkort i regional kollektivtrafik ska halveras under sex månader. Stödet är ett av flera stödpaket där bilister, flygresenärer, elkunder och lantbrukare kommit före kollektivtrafikanterna. Frågan är dock vad som händer när stödperioden är slut. Det skriver Karin Svensson Smith, Gabriella Lavecchia, Susanna Elfors och Roger Bydler i en debattartikel.
“Investeringar ska leda till oberoende av oljeimport”
“När en regering beslutar om en nationell plan för vägar och järnvägar finns ett gyllene tillfälle att ersätta Sveriges beroende av olja med transporter som drivs med inhemsk energi. Klimatpolitiska rådet och andra sakkunniga instanser har länge efterlyst en snabbare takt av elektrifiering och effektivisering. Eldrivna tåg är det klokaste sättet att kombinera dessa båda efterlysningar”, det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
”Fakta behövs i debatten om järnvägens eftersatta underhåll”
I den offentliga debatten diskuteras Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen, där målet är att till 2050 ta igen större delen av det eftersatta underhållet på järnvägen. Målet välkomnas av många, men ifrågasätts också. Kritiken bygger ofta på en förenklad bild av vad eftersatt underhåll är och på en underskattning av hur snabbt underhåll och investeringar faktiskt ökar. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket och Robin Backebjörk, avdelningschef järnvägssystem Trafikverket.
”Nattåg till övre Norrland lönsammare än flyg”
Det tar tid att flyga. Resan går snabbt mellan flygplatserna men byten och att ta sig mellan stadscentra tar tid. Man är låst till en stol och kan inte arbeta under resan. Tåg är snabbare och bekvämare och där tåget är långsammare än flyget är sovvagn ett bättre alternativ. Man vaknar utvilad och har hela dagen på sig.
“Kostnaderna måste ned och kvaliteten upp”
Järnvägen behöver bli 20 procent mer kostnadseffektiv för att ta marknadsandelar från väg. Banavgifterna måste värna industrins konkurrenskraft och Sveriges långa avstånd. Det menar Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
”Dags att ta ansvar för järnvägen”
EU-kommissionen kan tvinga Sverige att böta mångmiljardbelopp om klimatkraven inte uppfylls. Det räcker inte med ändrad teknik; väg-och flygtrafiken måste minska kraftigt. Det menar fyra debattörer.
“Politiken måste ta ansvar för järnvägen”
Tågkaoset i Sverige har nått nya oanade höjder. Vi resenärer måste säga ifrån på skarpen och kräva att tågen går i tid och att det blir rimliga villkor för att resa. Tågförseningarna under 2024 nådde detta sekels ”all time high” och inte tycks det ha blivit bättre 2025. Det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
Järnvägskvinnor synliggör minoriteter
Nätverket Järnvägskvinnor startades för fem år sedan och har i dag över 2 000 medlemmar på Facebook och 3 000 följare på Instagram. Facebook-gruppen är exklusiv för kvinnor och icke-binära inom järnvägen, medan alla är välkomna att följa Järnvägskvinnor på Instagram.
DEBATT: ”Dags att ompröva järnvägsunderhållet”
En ny studie från Boston Consulting Group (BCG) visar att många infrastrukturförvaltare i Europa fortfarande förlitar sig på föråldrade och reaktiva strategier för järnvägsunderhåll, något som leder till höga kostnader och minskad tillförlitlighet. Ett skifte till mer strategiska och datadrivna arbetssätt är akut nödvändigt. Det menar Christian Haslestad, partner på Boston Consulting Group.
”Europaspåret viktig för ökad spårkapacitet i Skåne”
Några av Sveriges hårdast belastade järnvägssträckor finns i Skåne enligt Trafikverkets rapport om järnvägens kapacitetsutnyttjandet 2024. På flera sträckor ska gods-, fjärr-, regional- och lokaltåg dela på kapaciteten och för den gränsöverskridande trafiken finns idag bara en järnvägsförbindelse över Öresund. Det bidrar till störningskänslighet och ett högt kapacitetsutnyttjande menar Hanne Skak Jensen som är projektledare Europaspåret.
Så får vi bättre utbud och lönsamhet i nattågstrafiken
De direkta nattågen mellan Göteborg och Jämtland gick för sista gången söndagen den 27 april 2025. Nu får resenärerna byta tåg i Stockholm vilket är besvärligt då tåget från Jämtland ankommer redan 5.05 på morgonen. Bo-Lennart Nelldal och Anders Lundberg har ett förslag på lösning.
DEBATT: Det behövs fler kvinnor inom järnvägen
Internationella kvinnodagen fyllde som vanligt sociala media och nyhetssidor med hyllningar och fina ord om goda intentioner. Men vad gör järnvägsbranschen resten av året för att öka jämställdheten? Hur lockar vi kvinnor till denna extremt mansdominerande värld? Förutom små enkla konkreta steg, som att införa gratis mensskydd på toaletter, som jag sett här och var, tycker jag att det ekar tomt. Alldeles för tomt. Det undrar Ewa Forslund, som är styrelseledamot i Vätebolagen.
DEBATT: Undermålig städning av nattågen
Jag har läst artiklarna och debattinläggen på Järnvägar.nu om städningen av och statusen på de vagnar som används i nattågen till och från Boden och jag har efter många års tågåkande min åsikt klar. Det skriver Anneli Strömbom i en debattartikel.
DEBATT: Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn
Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Det menar Per-Olof Bentley, doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar.
DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll
Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.
Bygg bort Sveriges värsta flaskhals
Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.
Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken
Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.
Vad regeringen bör göra för tågtrafiken
Regeringens infrastrukturproposition som presenteras i dag borde fokusera på järnvägen, den mest energieffektiva formen av fossilfria transporter. Det skriver Karin Svensson-Smith.
