Många år innan lupinerna är besegrade

”Vi började redan 2018 fokusera på arbetet mot de invasiva arterna, vi insåg redan då att det skulle bli en svår utmaning”, säger Johan Rydlöv, ekolog och sakkunnig Landskap på Trafikverket.

Statliga aktörer som Trafikverket fick 15 maj i år ett förstärkt regelverk och ett tydligare mandat att prioritera, samordna och genomföra insatser mot invasiva främmande arter.

34 invasiva arter ska bekämpas

Den tidigare EU-förteckningen som gällt några år kompletterades med en nationell lista som utarbetats av Naturvårdsverket. Den nationella listan omfattar 34 arter varav nio arter är landlevande och 25 arter är vattenlevande.

Förteckningen ska göra det enklare att sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige men som inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

För arterna på listan gäller bland annat förbud mot att sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut dem i miljön.

Lupin och parkslide har fått stor spridning

Det är främst lupin och parkslide som under senare år sprids allt mer längs vägar och järnvägar men även kanadensiskt gullris har fått stor spridning.

”Vi hade alla arter som Naturvårdsverket nu pekat ut på vår interna lista”, säger Johan Rydlöv.

”Därför har vi inte behövt inleda något nytt arbete i år, vi jobbar vidare enligt tidigare riktlinjer men vi intensifierar arbetet.”

”Men även med ökade ansträngningar är det definitivt ingen quick-fix, det är ett oerhört långsiktigt arbete.”

Hot mot den biologiska mångfalden

De invasiva växterna är ett hot mot den biologiska mångfalden och artrikedomen eftersom de slår ut många andra växter.

Dessutom är många av växterna ett hot mot infrastrukturen, de kan underminera spåren och försämra spårläge och bärighet.

Lupin, parkslide, jätteslide, jättebalsamin och kanadensiskt gullris utbreder sig i exponentiell takt längs vägar och järnvägar. Parkslide finns nu längs kusten upp till Umeå och lupin har på kort tid etablerat sig i hela landet och finns idag i cirka hälften av alla artrika vägkanter. 

Jättebjörnlokan nästan utrotad

Jättebjörnlokan som tidigare hade betydande spridning anses inte längre ha någon nämnvärd spridning längs landets järnvägar.

Däremot har problemen med parkslide blivit större och är särskilt märkbart längs flera av landets järnvägar.

”Parkslide är oerhört svår att bekämpa”, säger Johan Rydlöv.

”Man måste få ner ganska hög värme i marken där parksliden växer och vi har testat flera olika metoder för detta.”

Tidsödande jobb som kräver avstängd tågtrafik

”Nu finns ett antal leverantörer av värmebehandlingar men detta är ett tidsödande jobb och det kräver generösa tider i spår med avstängd tågtrafik.”

Lupin är, enligt Johan Rydlöv, enklare och svårare att bekämpa. Lupinen har spridits från trädgårdar, där de tidigare odlades, till vägrenar och järnvägsspår och där successivt spridit sig längs oerhört långa sträckor.

”Den mest effektiva metoden är att slå lupinerna under blomning, före frösättningen”, säger Johan Rydlöv.

Tre veckor för att slå lupinerna

Gör man ingenting sprider sig lupinerna med fröna. Slår man lupinerna under frösättningen sprids de längs långa sträckor.

”Vi har tre veckor på att slå lupinerna”, säger Johan Rydlöv.

”Slår vi försent förvärrar vi situationen.”

”Det är förstås omöjligt att genomföra slåttern längs hundratals kilometer väg och tusentals kilometer järnväg i hela Sverige under tre veckor så vi måste prioritera de mest drabbade områdena.”

Lupiner gynnas av maskiner vid spåren

”Det är det naturligtvis svårt att få tider i spåren under just dessa veckor som infaller lite olika från år till år beroende på väder och vind.”

Dessutom gynnas lupiner av aktiviteter vid spåren. Maskiner som kör genom lupinbestånden och krossar fröskalen bidrar till spridningen av växterna.

Även det kanadensiska gullriset som sprider sig längs de svenska järnvägarna bekämpas bäst med upprepad slåtter under blomningen.

Nio landlevande invasiva växter

Den nationella förteckningen omfattar 34 invasiva främmande arter varav nio landlevande och 25 vattenlevande.

Landlevande arter:

• Blomsterlupin
• Sandlupin
• Vresros
• Kaukasiskt fetblad
• Sibiriskt fetblad
• Strandkotula
• Spärroxbär
• Kanadensiskt gullris
• Höstgullris