Mer men inte tillräckligt mycket

Vi är oerhört stolta att kunna presentera den största ekonomiska ramen någonsin för att bygga vägar och järnvägar

 

Per Bolund (MP), miljö- och klimatminister​

”Vi är oerhört stolta att kunna presentera den största ekonomiska ramen någonsin för att bygga vägar och järnvägar”, sade miljö- och klimatministe Per Bolund (MP) när han tillsammans med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterade förslaget på fredagsförmiddagen.

”Utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg genomförs inom den ekonomiska ramen.”

Men kritiken från Tågföretagen, Transportindustriförbundet och Näringslivets Transportråd är massiv.

”Ökande underhållsskuld”

”Någon av avbetalning av underhållsskulden i järnvägssystemet på 43 miljarder är det inte tal om”, skriver Tågföretagen i en första kommentar till infrastrukturpropositionen. ”Skulden kommer snarast att öka under den 12-åriga planperioden 2022–2033.”

Tomas Arvidsson, ordförande Transportindustriförbundets järnvägskommitté, gör en liknande analys.

”Anslaget till järnvägsunderhållet når inte upp till den nivå som krävs för att upprätthålla dagens bristfälliga funktionalitet”, säger han. Standarden på banorna kommer att försämras ytterligare under de kommande åren.”

”Dessutom medför de stora satsningarna på höghastighetsjärnväghar och på Norrbotniabanan inte några nyttor inom överskådlig tid”, säger Tomas Arvidsson. ”Regeringens förslag är för lite här och nu, för mycket sen.”

Näringslivets transportråd är lika besviket.

”Vi ser positivt på att regeringen vill förstärka underhållet på väg och järnväg men tyvärr kommer inte heller den idag presenterade satsningen på underhåll att räcka till att ta igen det eftersläpande underhållet utan underhållsskulden kommer att växa och vara större i slutet av planperioden än idag”, säger Jenny Larsson, ordförande för Näringslivets Transportråd, enligt ett pressmeddelande.

”Underhållet borde jobbas ikapp på 20 år”

”Fungerande väg- och järnvägsinfrastruktur är helt avgörande för konkurrenskraften för svenska företag inom industri och handel. Näringslivets Transportråd hade gärna sett en finansierad underhållsplan som inom 20 år tar igen det eftersläpande underhållet för väg- och järnvägstransportsystemen”.

Enligt propositionen uppgår ramen för drift. Underhåll och investeringar i den svenska infrastrukturen till 876 miljarder kronor för perioden 2022-2033.

Det statliga anslaget föreslås bli 799 miljarder kronor, en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Till den summan kommer banavgifter och trängselavgifter som beräknas uppgå till 77 miljarder kronor vilket sammantaget ger en ram på 876 miljarder kronor.

Regeringen föreslår att 165 miljarder kronor, en ökning med 40 miljarder kronor, satsas på drift och underhåll av järnvägen, Underhållet av vägar föreslås bli 197 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor.

Investeringar på 437 miljarder kronor

I infrastrukturpropositionen föreslår regeringen investeringar på 437 miljarder kronor, en ökning med 103,5 miljarder kronor. Förslaget innebär att pågående åtgärder bland annat på Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen kan fullföljas och att utbyggnaden av Norrbotniabanan accelereras.

Förslagen i propositionen lägger grunden för den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen. Propositionen behandlas i riksdagen under våren och beslut tas troligen i midsommarveckan. Därefter lämnar regeringen planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av ny nationell infrastrukturplan 2022–2033.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Enligt uppgift förordade Miljöpartiet ett större anslag för underhåll av järnvägarna medan Liberalerna och Centerpartiet ville ha större anslag för underhåll av vägarna.