Ny el till gamla priser

”Vi kapar topparna”, säger Lars Johansson på Trafikverket, ansvarig för elinköpen.

”De priser tågtrafikföretagen betalar följer prisutvecklingen på el men med eftersläpning och mindre variationer”.

”Men nu är betydande skillnader mellan landets fyra elområden och det väsentligt dyrare att köra tåg i södra Sverige än i norra delen av landet.”

De extremt låga elpriserna som tågtrafikföretagen betalat tidigare är redan ett minne blott.

Dyrare el de närmaste åren

”Den el vi prissäkrar nu är ganska dyr, Om några år kan strömmen till tågen kosta mer än vad man betalar nu men än så länge är drivmotorströmmen billig jämförts med marknadspriset på el”. säger Lars Johansson.

Förra veckan kostade terminerna 1,70 kronor per kilowattimma för el som ska förbrukas 2023 och 0,80 kronor för el som ska förbrukas under 2024.

Lars Johansson arbetade på Banverket 1990-2010 och arbetar på Trafikverket sedan 2010 och han är ansvarig för strategin med långsiktig upphandling av el.

”Vi köper ungefär 20 procent av en årsförbrukning varje år så nu handlar vi upp el för åren 2023-2026 på prissäkrade kontrakt och sedan köper vi resterade el på spotmarknaden timma för timma”, säger han

Det kan bli betydligt dyrare om ett par år.

 

Lars Johansson, ansvarig för elinköp på Trafikverket

Stora skillnader mellan norr och söder

I torsdags förra veckan låg spotpriset på ca 75 öre/kWh i prisområde 1 och 2 och på 285 öre/kWh i prisområde 3 och 4 i genomsnitt under dygnet.

Den långa framförhållningen har länge varit gynnsam för tågtrafikföretagen. I augusti betalade tågtrafikbolag som SJ och Green Cargo 45,06 öre per kilowattimma (kWh) för elen till Rc-lok.

”Men det kan bli betydligt dyrare om ett par år”, säger Lars Johansson.

”2016 var elpriserna högre än marknadspriset men i våras fick tågtrafikbolagen betalt för att använda el i prisområde 1 och 2 då det var överskott av el i norra Sverige.”

Variationerna mellan norr och söder har redan ökat liksom variationerna från dag till dag.

Nästan sex kronors skillnad per kilowatt

Torsdag 22 september betalade tågtrafikföretagen preliminärt 475 öre per kWh i prisområde 3 och 4 medan priset i elområde 1 och 2 var -115 öre/kWh, det vill säga företagen fick 1,15 kronor per kWh i betalning för att förbruka el.

”Det är enorma skillnader mellan norr och söder för närvarande”, säger Lars Johansson.

Men variationerna från dag till dag är också stora; i måndags förra veckan kostade elen 145 öre/kWh i elområde 3 och 4 och 55 öre/kWh i elområde 1 och 2.

”De stora skillnaderna vi har i pris mellan prisområdena är ett ganska nytt fenomen”, säger Lars Johansson.

”Det började för ungefär ett år sedan. Historiskt sett har systempriset varit lika med prisområdespriserna större delen av tiden med avvikelser vid driftstörningar i produktionen eller överföringskapaciteten”.

”Avsikten med att vi köper terminer för prissäkring är att jämna ut priset mellan åren och kapa pristoppar och det fungerar”, säger Lars Johansson.

Trafikverket använder två procent av all el

Trafikverket använder ungefär 2,8 terawattimmar (TWh) el per år, det är 2,0 procent av den totala elförbrukningen på 140 TWh i Sverige.

2,3 TWh används som drivmotorström, det vill säga för tågens drivning och uppvärmning, och 0,2 TWh för järnvägen i övrigt. Resterande 0,3 TWh används till Trafikverkets kontor, vägar och färjor.

All el som Trafikverket säljer till tågtrafikföretagen produceras av vattenkraft. Trafikverket handlar med speciella ursprungsgarantier för el.

Moderna lok och motorvagnar är försedda med elmätare kopplade till GPS som registrerar när och var elförbrukningen sker. En del äldre lok och motorvagnar har försetts med elmätare under senare år.

Drivenheterna i X2000-tågen får moderna elmätare i samband med pågående ombyggnader.

Rc-lok med och utan elmätare

Green Cargo har försett en stor del av sina Rc-lok med elmätare medan SJ inte gjort det. SJ använder för närvarande bara en bråkdel av sina 86 Rc-lok och de närmaste åren kommer ännu fler att bli arbetslösa.

En elmätare kostar cirka 20 000 kronor men installationen kan bli dyr, särskilt i motorvagnar där det ofta är ont om plats.

”Installationen kanske kostar 100 000 kronor i ett lok men kan bli betydligt dyrare i en motorvagn”, säger Lars Johansson.

Intresset för att installera elmätare i äldre elmotorvagnar beror till stor del på hur avtalen mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och tågoperatörerna ser ut.

I vissa avtal betalar den upphandlande myndigheten elen, i andra betalar operatören. Fordonen ägs nästan undantagslöst av upphandlande myndighet eller leasas från Transitio.

Ägarna till lok och motorvagnståg som har elmätare betalar för den mängd el som fordonen använder. Priset är kopplat till de elområden som svenska folket lärt känna till de senaste året.

Elområde 1 omfattar norra Norrland, elområde 2 södra Norrland., elområde 3 Svealand och norra Götaland och elområde 4 omfattar södra Götaland.

Trafikverket har ända sedan vi fick in elmätare med tidsupplösning och GPS tillämpat timpris i respektive prisområde i debiteringen av tågtrafikföretagen men skillnaden nu är att prisdifferenserna är mycket större.

 

Lars Johansson, ansvarig för elinköp på Trafikverket

Billigare el än hushåll och företag

Det är betydligt dyrare att köra tåg i södra delen av Sverige än i norra även om priserna oftast är lägre än för hushållen och många företag.

Ägarna till järnvägsfordon som saknar elmätare betalar ett medelpris för den drivmotorström som förbrukats exklusive den del som använts av fordon med elmätare.

För de flesta äldre järnvägsfordonen finns schablonvärden över elförbrukningen men skillnaderna mellan olika typer av lok och motorvagnar är relativt små.

”Trafikverket har ända sedan vi fick in elmätare med tidsupplösning och GPS tillämpat timpris i respektive prisområde i debiteringen av tågtrafikföretagen men skillnaden nu är att prisdifferenserna är mycket större”, säger Lars Johansson.

Svårt bedöma elprisets utveckling

Hur elpriset kommer att utvecklas de närmaste åren beror på flera faktorer, kanske främst utvecklingen av kriget i Ukraina och dess följdeffekter som sinande export av rysk gas och möjligheten att hitta andra sätt att producera elektricitet men också på väder och vind.

”Dessutom kommer etableringen av elslukande industrier i norr som Northvolt i Skellefteå, H2 Green Steel i Boden och Hybrit i Gällivare att innebära en press uppåt på elpriserna i hela Sverige och kanske särskilt i norr”, säger Lars Johansson.