Resenärer oftare sena än tågen

2018 var 94 procent av lokaltågen, 90 procent av regionaltågen och 76 procent av fjärrtågen punktliga.

Men under samma år kom 92 procent av resenärerna i lokaltågen fram i rätt tid, 86 procent av resenärerna i regionaltågen och endast 68 procent av resenärerna i fjärrtågen.

Skillnaden beror på att många tågförseningar inträffar när flest reser med tågen, det vill säga i högtrafik under morgon och eftermiddag.

I lågtrafik mitt på dagen och under veckosluten är antalet resenärer lägre och tågförseningarna färre.

Generellt är allmänhetens bild av tågförseningarna en psykologisk upplevelse och resultatet av en subjektiv riskbedömning.

Störst förseningar vardagskvällar

Lördagarna har de genomsnittligt lägsta förseningarna och ligger på i genomsnitt på fem procent. Söndagarna ligger på sju procent med en topp framåt kvällen. Vardagarna ligger på elva procent med toppar i morgon- och eftermiddagsrusningen samt på natten. Förseningarna är som störst vardagkväll mellan klockan 17 och 21.

Det visar analyser och beräkningar som Järnvägsgruppen på KTH i Stockholm gjort på uppdrag av Transportstyrelsen.

”Även om skillnaderna inte är så stora så bidrar de till att folk i allmänhet upplever att tågförseningar är vanligare än de är i verkligheten”, säger Oskar Fröidh, projektledare vid Järnvägsgruppen.

”Generellt är allmänhetens bild av tågförseningarna en psykologisk upplevelse och resultatet av en subjektiv riskbedömning.”

Fröidh pekar på att enstaka stora förseningar väger betydligt tyngre än ett stort antal resor med tåg som ankommit i tid.

Dessutom påverkas man av att höra vänner och bekanta berätta att de blivit försenade, även om det är vid ett eller ett fåtal tillfällen, och rapporter i massmedia om störningar och förseningar io tågtrafiken.

 

Oskar Fröidh, projektledare vid Järnvägsgruppen.

Man minns förseningarna

Forskning har visat att negativa upplevelser tenderar att lämna ett mer långlivat avtryck på oss än upplevelser som faller inom ramen för det normala. Ett försenat tåg lämnar ett mer långlivat avtryck på resenärerna än vad ett tåg i tid gör.

”Dessutom påverkas man av att höra vänner och bekanta berätta att de blivit försenade, även om det är vid ett eller ett fåtal tillfällen, och rapporter i massmedia om störningar och förseningar io tågtrafiken.”

”Man får en bild av regelbundna och omfattande förseningar trots att det strider mot verkligheten som säger att ungefär 75-95 procent av tågen kommer i tid och att ungefär 70-90 procent av alla resenärer når sina resmål i rätt tid.”

Var tredje resenär uppger att de upplever att tågen är i tid högst varannan gång eller ännu mer sällan.

Systematiska förseningar drabbar vissa

”Det kan stämma för resenärerna som reser med vissa avgångar i högtrafik där det finns konflikter i tidtabellen som orsakar systematiska förseningar”, säger Oskar Fröidh. ”I andra fall kan det vara otur eller långvariga banarbeten som orsakar förseningar under en period.”

En föga oväntad observation som Oskar Fröidh och hans kollegor på KTH gjort är att tåg tenderar att bli mer försenade ju längre sträcka de färdas.

Pendeltåg har bäst punktlighet, regionaltåg näst bäst och fjärrtåg sämst. Allra flest förseningar drabbar de riktigt långväga tågen som nattågen till och från Övre Norrland.

Förseningarna varierar kraftigt över tid och har de senaste åren blivit mer sällsynta.

Under de senaste 20 åren var punktligheten för alla tåg som högst 2004 med 93 procent i tid, lägst 2011 efter den kalla och snörika vintern med 89 procent.

För att öka förtroendet för järnvägen och i förlängningen, i enlighet med rådande politiska ambitioner, få fler att lämna bilen hemma till förmån för tåget tycks det vara avgörande att punktligheten ökar.

 

Oskar Fröidh, projektledare vid Järnvägsgruppen.

Betydligt bättre 2020

2018 var 90 procent av alla tåg i tid och den har sedan dess förbättrats ytterligare, särskilt under 2020 när många tåg varit inställda och utrymmet på spåren förbättrats på grund av coronmapandemin.

”Punktligheten är nu på samma nivå som före kvalitetskrisen 2010-2011”, säger Oskar Fröidh. Men punktlighetsmålet på 95 procent av alla tåg i tid är svårt att uppnå med dagens infrastruktur och normal trafik, alltså den trafik som utfördes innan inskränkningarna från i våras.”

Järnvägsgruppen på KTH konstaterar också att tågens punktlighet är den kvalitetsfaktor som resenärerna anser fungerar allra sämst när de reser med tåg.

”Den högst prioriterade aspekten är den som upplevs fungera sämst”, säger Fröidh. Bland de personer som normalt inte reser med tåg är den vanligaste anledningen att de inte litar på att tågen är i tid. ”

”För att öka förtroendet för järnvägen och i förlängningen, i enlighet med rådande politiska ambitioner, få fler att lämna bilen hemma till förmån för tåget tycks det vara avgörande att punktligheten ökar.”

Billigare med färre förseningar

”Bättre punktlighet ger också bättre ekonomi för tågföretagen genom lägre kostnader för störningar och reserver och högre intäkter.”

Att komma tillrätta med förseningarna har dock visat sig lättare sagt än gjort. Många förseningar beror på fel i infrastrukturen som nedfallna kontaktledningar, defekta signaler och krånglande spårväxlar men en ganska stor del orsakas också av felaktiga, eller snarare olämpliga, beslut när det gäller tågledningen.

”Det finns också en koppling mellan många resenärer i högtrafik och ökade förseningar eftersom uppehållen tar mycket längre tid vid trängsel”, påpekar Oskar Fröidh.

”Även störiga resenärer eller resenärer som insjuknar ombord bidrar till punktlighetsproblemen. Tågen tvingas invänta polis eller ambulans.”