Annons:
Trafikverket greppar underhållet på tre banor
Trafikverket tar över planering och produktionsledning av underhållet på tre banor när kontrakten med de nuvarande entreprenörerna löper ut 2025–2027. Det är Trafikverkets svar på regeringens uppdrag att redovisa hur delar av underhållet kan utföras i egen regi.
Text: Göran Fält Foto: Kasper Dudzik, Göran Fält

Södra delen av Malmbanan är en av de tre banor där Trafikverket kommer att ta över planering och produktionsledning av underhållet i egen regi.
Annons:
Med start i oktober 2025 kommer Trafikverket att ta över planering och produktionsledning av basunderhållet på Södra Malmbanan och Haparandabanan. Under 2026 kommer turen till Ostkustbanan och 2027 är det dags för Mälarbanan.
På dessa tre banor kommer Trafikverket att sköta planeringen och produktionsledning av järnvägsunderhållet. Det är arbetsuppgifter som i dag utförs av upphandlade entreprenörer i så kallade baskontrakt.
Själva underhållsarbetet ute i spåren kommer även i fortsättningen att utföras av personal från externa leverantörer. Men Trafikverket tar ett eget grepp om planeringen och ledningen av produktionen på de tre utpekade banorna.
Söker produktionschef
Trafikverket har startat ett projekt för ta över den begränsade delen av järnvägsunderhållet i egen regi. Den första rekryteringen har inletts. Trafikverket söker en produktionschef som ska ansvara för produktionsledningen i områdena Boden, Luleå och Haparanda.
Trafikverket räknar med att behöva anställa fem till tio årsarbetskrafter som ska arbeta med planering och produktionsledning per kontrakt. Det innebär att 30–50 årsbetskrafter behöver anställas till 2027 när Trafikverket planerar att ha tagit över tre kontrakt i egen regi.
Flera utredningar och förslag har de senaste åren behandlat frågan om Trafikverket bör ta över delar av järnvägsunderhållet i egen regi. I april 2022 lämnade Trafikverket en rapport till regeringen om det senaste uppdraget att redovisa hur visst järnvägsunderhåll kan utföras i egen regi.
Trafikverket har undersökt förutsättningarna för att ta över underhållet på några banor med merparten av personalen och övriga resurser inom Trafikverket, alternativt att bara ha egna anställda för planering och produktionsledning. Trafikverket förordar det senare alternativet.
Snöröjning, som här på Malmbanan, är en del av basunderhållet på järnvägen. Trafikverket ser över behovet av fler egna maskiner för spårunderhåll. Syftet är minska instegströsklarna för entreprenörer, ställa klimatkrav och stärka kris- och beredskapshanteringen.
Dyrare med underhåll i egen regi
Att utföra underhållet fullt ut i egen regi bedöms bli dyrare och ta längre tid att genomföra. Det kräver också att regeringen ändrar Trafikverkets mandat. Lösningen med planering och produktionsledning i egen regi kan Trafikverket besluta om på egen hand och det är den varianten som Trafikverket nu valt.
Syftet med att ha visst underhåll i egen regi är att förbättra Trafikverkets beställarkompetens och samtidigt utveckla leverantörsmarknaden. Det berättade Håkan Äijä och Fredrik Rosendahl som arbetar med projektet på Trafikverket vid ett seminarium som arrangerades av Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS) 10 oktober.
”Marknaden för järnvägsunderhåll är fortfarande under utveckling”, sa Håkan Äijä.
”Trafikverket behöver utveckla sin roll som beställare. Genom att sköta planering och produktionsledning i egen regi i tre kontrakt får vi ökat lärande och ny kunskap i organisationen som helhet. Det får vi nytta av i våra övriga underhållskontrakt. Vi vill ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar.”
Vi vill minska instegströsklarna för entreprenörer till våra underhållskontrakt. Där är maskinfrågan central.
Fredrik Rosendahl
Fler maskiner hos Trafikverket
Trafikverkets rapport tar även upp frågan om vem som ska äga de maskiner som används för järnvägsunderhållet. Huvudprincipen är att entreprenörerna själva förfogar över de maskiner de behöver. Men det finns även upplägg där Trafikverket har maskinerna genom avtal eller ägande. Exempelvis äger Trafikverket de största snöslungorna som används i Norrland.
Bedömningen är att Trafikverket kommer att behöva öka andelen maskiner som verket förfogar över. Det ger bland annat möjligheter att driva utvecklingen av klimatkrav för spårunderhållsmaskiner. Det ökar även förmågan för kris- och beredskapshantering.
”Vi vill minska instegströsklarna för entreprenörer till våra underhållskontrakt. Där är maskinfrågan central”, sa Fredrik Rosendahl

Göran Fält
Journalist
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Tomteboda ska upprustas för bättre kapacitet
Utvecklingen av Tomteboda ska stärka Stockholms framtida tågkapacitet. Sweco har fått i uppdrag av Trafikverket att ta fram förslag för utveckling av området med målet att modernisera bangården för att möta dagens och framtidens behov och samtidigt avlasta Stockholms Centralstation.
Tågstopp ett år på Bohusbanan
Tågtrafiken mellan Stenungsund och Uddevalla C på Bohusbanan ställs in ett år. De tio tunnlarna på sträckan renoveras och kontaktledningsanläggningen byts ut. Totalkostnad drygt 600 miljoner kronor.
EU-beslut om spårkapacitet i vår
Johan Danielsson (S) blir ansvarig förhandlare för den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet när parlamentet och rådet ska enas om en kapacitetsförordning för de europeiska järnvägarna.
Revolutionerande kassett på spåret
En kassett för lyft av lastbilstrailrar kan revolutionera transporterna av lastbilsgods på järnväg i Sverige. Kassetten provades nyligen i Folkesta och ska i höst testas i större skala i Sverige.