Uppföljning av utredningen om järnvägens organisation

Det har gått ungefär tio år sedan ”Utredningen om järnvägens organisation” levererade sina betänkanden om järnvägsunderhåll och järnvägens organisation. Dessa innehöll många förslag för att utveckla och förbättra Trafikverket som infrastrukturförvaltare och öka effektiviteten i järnvägssystemet.

Väntande resenärer vid Örebro Södra. FOTO: Trafikanalys

Det kan framstå som att mycket lite har förändrats under den här tiden, men i själva verket har betydande utvecklingsarbeten pågått, skriver Trafikanalys på sin hemsida.

Två tydliga utvecklingstrender har varit den ökade trafikeringen, särskilt för persontransporter, och den växande underhållsskulden. Dessa trender, tillsammans med skiftande förutsättningar vad gäller anslagsmedel och krav från regeringen, har skapat särskilda utmaningar för Trafikverket och andra järnvägsaktörer.

Trots att betänkandet “Koll på anläggningen” satte fokus på frågan för tio år sedan, har nya fungerande IT-stöd för att systematisera kunskapen om järnvägsanläggningens tillstånd ännu inte utvecklats fullt ut. Det är problematiskt eftersom kunskap om anläggningen är grunden för att planera, utföra och följa upp underhållsåtgärder effektivt. Trafikverket har dock lärt sig av tidigare problem och arbetar med att implementera ett gemensamt underhållssystem (GUS).

Frågan om konkurrensen om tider i spår mellan infrastrukturarbeten och trafikens behov har blivit en av de stora frågorna i ett kapacitetsansträngt järnvägssystem. Det finns trögheter i att förändra arbetssätt och upphandlingar som skulle kunna leda till snabbare utföranden och mindre trafikpåverkan.

Frågan om maskinella resurser och vem som bör äga och tillhandahålla dessa maskiner är nära kopplad till trafikpåverkan. Trafikverket har gradvis förändrat sin syn på behovet av att förfoga över egen maskinell utrustning och vilken typ av utrustning som bör ligga i fokus. Den nya maskinstrategin, fastställd i december 2024, lägger grund för en nyordning.

Frågan om kontrakterade externa entreprenörer, kontra verksamhet i egen regi har återkommit gång på gång. Utredningen om järnvägens organisation menade att båda modellerna kunde fungera väl, men rekommenderade 2015 att bibehålla användningen av externa entreprenörer. Dåvarande regering valde att driva en förändring mot ökad egenregiverksamhet, medan Trafikverket har varit skeptiskt till att förändra beställarrollen och övergå till verksamhet i egen regi. Det har lett till att väsentliga förändringar antingen försenats eller uteblivit. Nu ses en utveckling mot starkare projektledning och involvering från Trafikverkets sida, om än i samarbete med externa entreprenörer. En tydlig förändring är övertagandet av leveransuppföljningen av entreprenörerna från 2018.

Trafikverkets nyligen genomförda genomlysning av den interna organisationen har lett till slutsatser som liknar de som utredningen lyfte fram 2015. Genomlysningen pekade mot ett systemansvar för väg respektive järnväg. En förändring av Trafikverkets organisation i denna riktning är under genomförande, men det är för tidigt att säga om och när det kan leda till märkbara förändringar i praktiken.

Här hittar du hela rapporten: Utredningen om järnvägens organisation – en uppföljning avseende Trafikverkets verksamhet.