Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
Björn Asplund
Ordförande, Swedtrain
Anne Geitmann
Generalsekreterare Swedtrain
I sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utformas för att anpassas till EU:s nya klimatpaket pekar John Hassler på att transportsektormålet behöver skärpas och ha snabb elektrifiering av transportsektorn som fokus. Swedtrain håller med om att investeringar i eldrivna fordon och laddinfrastruktur är av stor betydelse. Tyvärr har Hassler helt missat järnvägens potential, som är det mest energieffektiva och miljövänliga transportslaget.
Öka andelen resor med kollektivtrafik
Transportsektorn i Sverige står för ungefär 30 procent av landets koldioxidutsläpp. För att uppnå EU:s klimatmål om minskade utsläpp med minst 55 procent till 2030, krävs betydande åtgärder. Att överföra passagerar- och godstrafik från väg till järnväg är avgörande för att dessa mål nås – dock behövs ökad kapacitet och tillförlitlighet inom järnvägen.
Hasslers rapport nämner vikten av att öka kapaciteten på Malmbanan, men det krävs betydligt mer för att möta det växande transportbehovet från exempelvis Sveriges expanderande basindustri och de stora nyetableringarna i norr, samt den ökande godstrafiken efter öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen i Sydsverige. Den elektriska järnvägen spelar en oumbärlig roll då den förbrukar endast hälften så mycket energi per lastenhet som en ellastbil. Dessutom är järnvägen det enda alternativet för transporter som är riktigt tunga, stora eller har omfattande volymer.
17 april 2021 kördes ett 832 meter långt godståg på prov från Maschen utanför Hamburg till Malmö. Här passerar det Svågertorp strax öster om Öresundsbrons landfäste.
Ett annat sätt att minska andelen energiintensiva trafikslag är att öka kollektivtrafikens andel av resorna. Denna aspekt stämmer väl överens med regeringens ambitioner att förbättra arbetspendlingen, men är helt utelämnad i Hasslers rapport.
Ett annat sätt att minska andelen energiintensiva trafikslag är att öka kollektivtrafikens andel av resorna. Denna aspekt stämmer väl överens med regeringens ambitioner att förbättra arbetspendlingen, men är helt utelämnad i Hasslers rapport.
Järnvägen har enorm potential
Swedtrain uppmanar därför regeringen att inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan och föreslår konkreta åtgärder:
- Öka kapaciteten för järnvägen i norra Sverige och koppla ihop norra och södra Sverige genom att påskynda utbyggnaden av Malmbanan och Norrbotniabanan.
- Påskynda införandet av digitala automatkoppel för godstrafik för att öka kapaciteten och robustheten i den befintliga järnvägsanläggningen.
- Accelerera införandet av ett modernt signalsystem (ERTMS) som kan öka den befintliga järnvägens kapacitet med cirka 25 procent, vilket i Sverige motsvarar ungefär 300 mil frigjord kapacitet i elektrifierad järnväg.
- Skapa incitament för privatpersoner att välja kollektivtrafik i och mellan större städer.
- Investera i åtgärder för att minska restiden på sträckorna Stockholm-Köpenhamn och Stockholm-Oslo för att göra tågresor till ett konkurrenskraftigt alternativ till bil och flyg.
- Inför målstyrda upphandlingar av underhåll för att premiera lösningar som kan utföras på kortare tid eller som på annat sätt minimera påverkan på trafiken.
Swedtrain håller med om att en fokus på elektrifiering av transporter är nödvändigt för att nå klimatmålen. Men vi vill påminna regeringen om att järnvägen sedan länge är elektrifierad – och med rätt åtgärder har en enorm potential till att bidra till minskade utsläpp med samtidigt ökad transportkapacitet.
Debattartikeln är också publicerad på Altinget.
Björn Asplund, ordförande Swedtrain
Anne Geitmann, generalsekreterare Swedtrain
Relaterat innehåll:
Resenärerna, Trafikverket och klimatet
Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.
Vätterlänken första delen av Götalandsbanan
Järnvägsdebattören Håkan Norén ser stora vinster och samhällsnytta med en länk mellan Södra stambanan och Jönköping så att man slipper den tidsödande vändan med tågbyte i Nässjö.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige
Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.
Det krävs större satsningar på järnvägen
I Trafikverkets nyligen presenterade inriktningsunderlag för transportsystemet saknas den järnvägssatsning EU efterlyser.
Sverige behöver lasarettståg
Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.
“MTR har organiserat sig fel”
Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.
Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren
"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.
Kom till rätta med banunderhållet
De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.
Kompetensbrist hotar den svenska järnvägen
De senaste veckornas stora tågförseningar är symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll
Låt staten ta över all tågtrafik
Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind.
Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas
Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.
Sökes: Ny generaldirektör för Trafikverket
Regeringen söker nu efter ny generaldirektör till Trafikverket inför att Lena Erixon slutar den sista december i år. Här är vad branschen söker hos Lenas efterträdare och de utmaningar som en ny generaldirektör behöver ta tag i.
Krav på tåguppehåll mellan Skövde och Töreboda
Hembygdsföreningarna i Moholm, Tidan och Wäring har tröttnat på att nordöstra Skaraborg åsidosätts av Västra Götalandsregionen. När Kollektivtrafiknämnden i sin senaste plan, Tåg – Målbild 2028, prioriterade Sjuhärad och Dalsland, var måttet rågat.
Nya stambanor för 205 miljarder?
Det finns mycket att säga om nya stambanor, men att planera stationer utanför städerna får inte vara vägen framåt. Det säger Oskar Fröidh, universitetslektor i järnvägssystem, KTH.
