Annons:

Publicerad: 2023-06-30

Så kan nya järnvägar bli billigare

Med slopade planskilda anslutningar och billigare stationslösningar i Norrköping och Linköping blir Ostlänken billigare. Ett nytt separat dubbelspår mellan Lund och Hässleholm blir mycket billigare än utbyggnad till fyrspår.

Text: Ulf Nyström  Foto: Kasper Dudzik

Kapaciteten på Södra stambanan räcker inte och en utbyggnad till fyra spår mellan Lund och Hässleholm krävs. Ett X2000-tåg vid Håstad strax norr om Lund i maj 2009. 

Annons:

Det är Trafikverkets slutsatser efter fem månaders intensivt utredningsarbete sedan regeringen i december förra året satte stopp för planerna på ett nya höghastighetsbanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

”Regeringens övergripande utgångspunkt för uppdragen var att satsningar på järnvägen i första hand bör underlätta för regional arbetspendling och godstrafik”, säger Francisca Ramsberg, Trafikverkets överdirektör, i ett pressmeddelande.

Trafikverkets fortsatta inriktning för Ostlänken är att koppla samman Ostlänken med Södra stambanan genom nya stationslösningar i Linköping och Norrköping. Detta möjliggör för nya tågupplägg att utnyttja banan och att utöka trafik som har fokus på den regionala pendlingen.

Den integrerade stationen i Linköping föreslås få sex spår i stället för åtta.

Regeringen stoppar nya stambanor

Totalstopp för ny stambana Lund–Hässleholm, nya förutsättningar för stambanan Göteborg–Borås, bantning av Ostlänken och stopp för planering av centrala delar av nya högfartsbanor i Sverige.

Ingen planskild anslutning

Dessutom överges tankarna på planskilda anslutningar mellan Ostlänken och den planerade anslutningen till Nyköping C. Den begränsade kapaciteten anses räcka eftersom Ostlänken inte kommer att trafikeras med höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg inom överskådlig tid.

Förändringarna minskar kostnaderna med cirka tio miljarder kronor men byggandet av Ostlänken kommer ändå att kosta lika mycket som planerades för några år sedan eftersom kostnaderna ökat med cirka tio miljarder kronor sedan den senaste beräkningen gjordes.

För att ytterligare minska kostnaderna för Ostlänken krävs mer genomgripande förändringar vilket kraftigt skulle försena byggandet och färdigställandet av banan.

Det går att minska kostnaderna för en ny station i Linköping med fyra miljarder kronor genom att bygga i befintligt läge men hittills har kommunpolitikerna motsatt sig en sådan lösning.

Utredningen snabbades på

Utredningen om ökad kapacitet i Skåne skulle redovisas 30 september men Trafikverket har skyndat på utredningen för att kunna presentera den samtidigt som de andra två uppdragen.

Trafikverket konstaterar att ett nytt dubbelspår mellan Lund och Hässleholm har högsta prioritet.

Därefter kommer utbyggnad Malmö C, utbyggnad Ramlösa station samt nytt spår Helsingborg–Ramlösa, utbyggnad av Hässleholm C, dubbelspår på Skånebanan Hässleholm–Kristianstad samt partiellt dubbelspår mellan Rydsgård och Skurup på Ystadbanan.

Kapaciteten på järnvägarna i Skåne är hårt utnyttjad och efterfrågan bedöms stiga ytterligare, särskilt från 2029 då Fehmarn Bält-förbindelsen ska tas i bruk.

Påverkan på befintlig trafik är minst för ny sträckning medan ett fyrspår skulle få negativa konsekvenser för arbetspendling och godstrafik under cirka 15 år.

Fyra alternativ för två nya spår

Trafikverket presenterar fyra olika alternativ för utbyggnad av Lund-Hässleholm, den billigaste i ny sträckning beräknas kosta minst 22 miljarder kronor medan ett fyrspår i nuvarande sträckning av Södra stambanan, som förordas av flera kommuner, kostar minst 33 miljarder kronor.

Trafikverket föreslår att beslut fattas under 2023 om två nya spår Hässleholm–Lund till en kostnad på 22–26 miljarder kronor, 29–33 miljarder kronor, 36–41 miljarder kronor respektive 33–37 miljarder kronor beroende på utbyggnadsalternativ med byggstart 2033–2035 och trafikstart 2043–2050.

Ska de nya dubbelspåren anpassas för godstrafik tillkommer en miljard kronor för förbigångsspår.

”Stora störningar i 15 år”

”Påverkan på befintlig trafik är minst för ny sträckning medan ett fyrspår skulle få negativa konsekvenser för arbetspendling och godstrafik i form av avstängningar och lägre hastigheter under cirka 15 år”, enligt rapporten.

För de elva miljarder kronorna kan man bygga många andra kapacitetshöjande åtgärder som föreslås i rapporten.

Trafikverket pekar på att kapacitetstaket för stationerna i Malmö, Ramlösa och Hässleholm nås inom kort och vill se en utbyggnad av Malmö C för 1,3 miljarder kronor med byggstart 2028–2030 och trafikstart 2031–2033, en utbyggnad Ramlösa station samt spår Helsingborg–Ramlösa för 520 miljoner med byggstart 2027–2029 och trafikstart 2031–2033.

Kombilösning för Göteborg-Borås

Genom att knyta Kust till kust-banan till en ny järnväg mellan Göteborg och Borås i Mölnlycke kan det lokala och regionala resandet öka kraftigt utan att kostnaden stiger.

Förbigångsspår och mötesspår

Eftersom ingen av de mer betydande åtgärderna hinner genomföras till dess att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar föreslår Trafikverket ett antal framkomlighetsåtgärder för godstrafiken.

I prioriteringsordning föreslås förbigångsspår i Slätthult på Södra stambanan, utbyggnad av rangerbangruppen på Malmö godsbangård, mötesspår på godsstråket genom Skåne, förbigångsspår i Rättelöv och i Hässleholm på Södra stambanan, förbigångsspår Mölleryd på Södra stambanan och förbigångsspår Blädinge på Södra stambanan.

Trafikverkets förslag till utförande av ny järnväg mellan Göteborg och Borås offentliggjordes samma dag som utredningarna om järnvägarna i Skåne och om Ostlänken.

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Fler schweiziska lok till Sverige

Ett stort antal schweiziska diesellok kan om några år hamna i Sverige. Nordic Re-Finance har enligt vad Järnvägar.nu erfar inlett förhandlingar med det statliga schweiziska tågtrafikföretaget SBB

Nyhet

20 nya vätgaslok till Väte

Väte Rail byter ut hela sin lokpark mot 20 nya SM 42 vätgaslok från den polska loktillverkaren Pesa. Det första loket levereras till Väte inom två år och sedan ska alla lok vara på plats till 2030.