Annons:
Tågtrafik missgynnas av banavgifterna
De banavgifter som tågtrafikföretagen betalar för att köra tåg i Sverige är inte får höga, snarare för låga. Men de avgifter som landsvägstrafiken och sjöfarten betalar skulle behöva höjas markant för att nå rättvisa konkurrensvillkor.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
Det går upp och ner för svensk godstågstrafik. De kraftigt höjda banavgifterna för drygt ett år per sedan har medfört att godstransporter redan överförts till landsväg och fler kan lämna järnvägen den närmaste tiden. Green Cargo Rc4 1285 med ett godståg mellan Umeå och Holmsund i november 2007.
Till de slutsatserna kommer Trafikanalys som analyserat banavgifterna i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med de avgifter som andra transportslag erlägger för de kostnader de åsamkar samhället.
”Om man tittar enbart på järnvägstrafiken är banavgifterna något för låga även efter de kraftiga höjningarna som genomfördes vid förra årsskiftet”, säger Krister Sandberg, kvalificerad utredare på den statliga myndigheten Trafikanalys.
Omfattande protester mot avgiftshöjningen
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Tågföretagen har liksom branschorganisationen Skogsindustrierna och flera godstågsbolag kritiserat de kraftiga höjningarna av banavgifterna för godstågstrafiken som genomfördes vid årsskiftet 2024-2025.
Banavgifterna på järnvägen har ökat med 600 procent på 15 år varav 40 procent vid förra årsskiftet.
Enligt de beräkningar som Trafikanalys genomfört har banavgifternas andel av trafikeringskostnaderna för godståg ökat från 6 till 16 procent från år 2010 till 2025.
Ökningen har varit störst för fjärrtåg och malmtåg, för de senare utgör banavgifterna nu nästan en tredjedel av trafikeringskostnaderna.
Flera godstågsbolag har vittnat om förlorade affärer på grund av de höjda banavgifterna och de fördyrade tågtransporterna.
Banavgifterna ska täcka marginalkostnaderna
Banavgifterna ska enligt EU-direktiv och svensk lag vara i nivå med de infrastrukturrelaterade kortsiktiga marginalkostnaderna. Trafikverket har ett regeringsuppdrag att undersöka om avgifterna behöver höjas ytterligare och om det är möjligt att differentiera avgifterna så att de blir mer rättvisa.
I den analys som Trafikverket levererade i juni 2025 indikeras att spåravgiften skulle behöva höjas med cirka 50 procent och tåglägesavgiften med drygt 20 procent.
Analysen visar att en differentiering av spåravgiften för person- och godståg skulle innebära att persontågstrafikens banavgifter blir högre. Om banavgifterna sätts enligt de skattningar som Trafikverket gjort ökar avgiftsuttaget för persontåg med cirka 730 miljoner kronor, motsvarande cirka 60 procent, och för godståg med cirka 50 miljoner kronor per år, cirka fyra procent.
Trafikverket vill invänta nya analyser
Trafikverket rekommenderade i rapporten till regeringen dock ingen höjning av banavgifterna utan konstaterade att det krävs ytterligare analyser och kvalitetssäkring innan ett eventuellt beslut att förändra banavgifterna kan fattas.
Enligt Trafikanalys går det att sänka banavgifterna även om EU-direktivet om avgifterna ska spegla det slitage på järnvägsanläggningen som varje enskilt tåg ger upphov genom investeringar i infrastrukturen så slitaget och därmed underhållsbehovet minskar. Det är dock något som skulle kunna leda till en reducering först på mycket lång sikt.
Trafikverket tror på höjda banavgifter
Banavgifterna bör snarare höjas än sänkas. Det är beskedet från Trafikverket till regeringen. Avgifterna för persontåg behöver troligen höjas kraftigt medan avgifterna för godståg höjs marginellt.
Annons:
“Kostnaderna måste ned och kvaliteten upp”
Järnvägen behöver bli 20 procent mer kostnadseffektiv för att ta marknadsandelar från väg. Banavgifterna måste värna industrins konkurrenskraft och Sveriges långa avstånd. Det menar Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Ett annat sätt är att godstågsbolagen använder mer lok och vagnar som minskar slitaget på spåranläggningen eller kör godstågen saktare och/eller med lägre axellaster.
Järnvägstrafiken missgynnad
”I jämförelse med sjöfarten och landsvägstrafiken betalar tågtrafiken en större andel av det slitage och de övriga kostnader den ger upphov till”, säger Krister Sandberg.
Utöver de direkta kostnader för framförande av tåg finns det externa negativa effekter av tågtrafik som inte täcks av banavgifterna, bland annat samhälleliga kostnader för olyckor, buller och utsläpp.
Sammanlagt beräknas dessa så kallade externa kostnader uppgå till cirka sju öre per tonkilometer för godstågstrafik.
Godstågen betalar i snitt 51 procent av samtliga externa kostnaderna inklusive slitage på infrastrukturen.
Landsvägstrafiken underbeskattad
Lastbilstrafiken betalar dock en mindre del av sina externa kostnader. En tung lastbil har en så kallad internaliseringsgrad på 37 procent.
Regeringen har hittills motsatt sig ett införande av kilometerskatt för den tunga landsvägstrafiken.
I stället har den förra och den nuvarande regeringen beslutat om en miljökompensation till godstågstrafiken.
Under åren 2021-2025 anslog regering och riksdag 550 miljoner kronor per år i miljökompensation för godstransporter på järnväg,
Från och med 2026 höjs miljökompensationen till 885 miljoner kronor per år till år 2030.
2,6 miljarder i banavgifter 2025
Totalt uppgick banavgifterna i Sverige till ca 2,6 miljarder kronor år 2025, varav 1,2 miljarder kronor för godstågstrafiken.
Därmed kommer miljökompensationen i år att motsvara nästan tre fjärdedelar av de banavgifter godstågsbolagen kommer att betala.
”Därmed sjunker internaliseringsgraden för godstågstrafiken till 13 procent”, säger Krister Sandberg.
”Frågan om banavgifterna i Sverige är för höga eller för låga går enkelt att besvara. Ska vi gå på vad lagen säger har vi ett korrekt banavgiftsuttag idag.”
”Men så länge järnvägssystemet inte levererar vad som kan upplevas vara en rimlig nivå får vi ha förståelse för att det framförs protester mot avgifterna och deras nivå.”
Den som önskar en heltäckande genomgång av godstågstrafikens utmaningar kan med fördel ta del av den artikel om Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt skrivit för Järnvägar.nu.

Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Många inställda tåg i norr
Norrtåg tvingades på torsdagen ställa in elva turer på grund av fordonsbrist. Tågtrafiken mellan Luleå och Haparanda är helt inställd. Även X-Trafik och Tåg i Bergslagen har ställt in många tåg den senaste veckan.
Thérèse Lorenius ny Business Director för VR Snabbtåg
Thérèse Lorenius har utsetts till Business Director för VR:s fjärrtågsverksamhet i Sverige. Thérèse tillträder rollen den 12 januari 2026.
Protrain tar över Båramopendeln
Protrain tar 20 januari över tågdragningen mellan Göteborg Skandiahamnen och kombiterminalen i Båramo sedan BLS Rail beslutat lägga ner all godstågstrafik. Tågab tar över transporterna av ryolit från Åmål till Stockholm från BLS Rail.
LBC Frakt majoritetsägare i Vänerexpressen
LBC Frakt är sedan 2 januari majoritetsägare i Vänerexpressen sedan Vänerhamn lämnat sitt ägande i företaget.





