Annons:
Storsatsning på Inlandsbanan i närtid
Höjd bärighet på sträckan Arvidsjaur–Gällivare, förlängda mötesstationer och byte till tyngre räler. När svenska staten storsatsar på transportinfrastruktur som är viktig för försvaret kommer en betydande del att öronmärkas för Inlandsbanan.
Text: Ulf Nyström
När Stambanan genom Övre Norrland, Ådalsbanan och Botniabanan blev oframkomliga på grund av skyfallen i september leddes flera godståg om på Inlandsbanan mellan Storuman och Östersund. En del av ett av Green Cargos stålämneståg från Luleå till Borlänge drogs av två av Inlandstågs TMZ-lok. FOTO: Otto Nilsson
”Vi är naturligtvis väldigt glada för detta”, säger Otto Nilsson, vd i Inlandsbanan.
”Många av de åtgärder vi kommer att kunna genomföra borde ha blivit verklighet för länge sedan.”
Regeringen vill, enligt vårändringsbudgeten, satsa 30 miljarder på transportinfrastruktur som är viktig för försvaret. Riksdagen tar ställning till förslagen i juni.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har i en intervju med Ekot sagt att Inlandsbanan kommer få ta del av pengarna, men han har inte preciserat hur stor del.
”Många hundratals miljoner”
”Såvitt vi förstår handlar det om många hundratals miljoner kronor”, säger Otto Nilsson.
Otto Nilsson fick förhandsinformation om de kommande satsningarna på infrastrukturdepartementet några dagar innan vårändringsbudgeten offentliggjordes.
”Även om vi ännu inte vet hur stora belopp som det handlar om vet vi vad som behöver göras för att Inlandsbanan i större utsträckning ska kunna användas för omledning av tågtransporter mellan norra och södra Sverige och för transporter av militära fordon och militär personal för Sverige och för Nato-förband.”
Arvidsjaur–Gällivare lång flaskhals
Den värsta flaskhalsen på Inlandsbanan är den nordligaste sträckan mellan Arvidsjaur och Gällivare, 274 kilometer, där bärigheten är begränsad till 20 tons axellast.
Inlandsbanan i övrigt klarar 22,5 tons axellast.
”Vi skulle gärna höja största tillåtna axellast till 25 ton på hela banan men det kanske är orealistiskt”, säger Otto Nilsson.
”Faktum är dock att våra broar i allmänhet klarar 25 ton och metervikten 8 ton per meter.”
”Men kan vi byta spår och komplettera banunderbyggnaden så vi får bärigheten 22,5 ton på hela banan kommer Inlandsbanan att klara en mycket stor del av alla tågtransporter.”
Längre mötesplatser nödvändiga
Det andra och kanske minst lika viktiga bristen som behöver åtgärdas är mötesplatser som kan härbärgera lika långa tåg som på stambanorna.
”Det blev ju väldigt uppenbart under omledningarna av tåg i september sedan Botniabanan, Ådalsbanan och Stambanan genom Övre Norrland blivit oanvändbara efter skyfallen att kapaciteten på Inlandsbanan var allt annat än tillräcklig på grund av de korta mötesspåren på våra stationer.”
Otto Nilsson, vd i Inlandsbanan AB (IBAB).
Järnvägen röjs mellan Arvidsjaur och Jörn
I slutet av augusti påbörjar Trafikverket arbetet med att vegetationsröja järnvägen mellan Arvidsjaur och Jörn (bandel 151). Syftet är att möjliggöra utredning om en framtida trafikering av sträckan är genomförbar.
Annons:
Försvaret kräver enkla lösningar
Robusta järnvägar med omledningsmöjligheter, enkla trafikledningssystem som kan användas när mer sofistikerade system slås ut och kapacitet för långa och tunga godståg som dras av diesellok. De kraven ställer Försvarsmakten på det svenska järnvägsnätet.
På de flesta enkelspåriga banorna i Sverige kan 630 meter långa tåg mötas men på Inlandsbanan är mötesspår oftast 400–450 meter.
”Det medför att många vanliga godståg inte kan mötas på våra stationer och det reducerar ju kapaciteten på banan väldigt kraftigt”, säger Otto Nilsson.
Behöver förlängas till 630 meter
”Vi kan förlänga mötesspåren till 630 meter på de allra flesta mötesstationerna utan alltför stora kostnader. Vi äger oftast en hel del mark i anslutning till stationsområdena så vi slipper tidsödande fastighetsjuridiska processer.”
Den tredje svagheten på Inlandsbanan är de klena rälerna på vissa avsnitt.
”Vi har ungefär 20 mil med räler som väger endast 34 kilo per meter och även om de går att trafikera med ganska tunga tåg är det inget vi rekommenderar i ett längre perspektiv”, säger Otto Nilsson.
”Vi vill gärna kunna byta till 50 kilosräler snarast möjligt.”
Tvärbanorna viktiga
För att öka kapaciteten och möjligheterna att transportera militära enheter kan också tvärförbindelserna mellan Inlandsbanan och Stambanan genom Övre Norrland behöva förbättras.
”Såvitt jag kan bedöma är Storuman–Hällnäs och Hoting–Forsmo i ganska gott skick även om det kan behövas vissa insatser och kanske fler mötesstationer”, säger Otto Nilsson.
”Men det vore definitivt mycket vunnet om sträckan Arvidsjaur–Jörn kunde återöppnas. Det skulle mycket märkbart göra transporterna på järnväg i norr mer flexibla.”
Tvärbanan Arvidsjaur–Jörn har inte trafikerats sedan 1990 och har varit igenvuxen men i höstas inleddes vegetationsröjning för att Trafikverket skulle kunna utröna banans skick.
Enligt Per-Ove Norell, överstelöjtnant och Försvarsmaktens främste företrädare för transporttjänst, anser Försvarsmakten att regeringens förslag är ”ett avgörande steg framåt avseende strategisk rörlighet”.’
”En upprustning av Inlandsbanan är ett steg i rätt riktning som även gynnar samhället. Förhoppningsvis slipper vi även en ny situation som den i Västernorrland i höstas”, säger han till DN.
”För alla försvarsmakter inom Nato är det viktigt att vi i Sverige har rådighet i transportsystemet så att vi kan förflytta oss och transportera det vi behöver.”
Enkelt signalsystem och dieseldrift
Försvarsmakten ser flera fördelar med Inlandsbanan. Järnvägen har ett enklare signalsystem som gör det svårare att störa ut. Tågtrafiken bedrivs med diesellok som gör den oberoende av strömavbrott.
Per-Ove Norell skrev i vintras till Järnvägar.nu att kraven Försvarsmakten ställer på det svenska järnvägsnätet är robusta järnvägar med omledningsmöjligheter, enkla trafikledningssystem som kan användas när mer sofistikerade system slås ut och kapacitet för långa och tunga godståg som dras av diesellok.

Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Trafikverket glömde 71 vagnar
I måndags berättade Trafikverket att det tecknat kontrakt med spanska tågtillverkaren Talgo om leverans av 91 vagnar till nya nattåg, Talgo uppgav i ett pressmeddelande att kontraktet omfattade 162 vagnar. På onsdagen bekräftade Trafikverket att Talgo hade rätt; kontraktet omfattar 162 vagnar.
Färre förseningar trots rekordmånga tåg
Antalet tåg var rekordstort och förseningarna färre än på flera år. 91 procent av alla persontåg nådde slutstation i tid eller högst fem minuter sena under mars månad.
Ramboll: Sverige starkt i hållbarhet – men enkelspåren pekas ut
Sverige lyfts fram som ett av de europeiska länder som presterar starkt i Rambolls nya rapport European Rail Atlas. Men rapporten visar samtidigt att utvecklingen av järnvägen i Europa är ojämn och att inget land är starkast inom alla områden.
Ökad komfort men dyrare biljetter
Bekvämare och snabbare resor, fler komfortnivåer och färre verkstadsbesök. Men minskat utbud och risk för högre biljettpriser. Om fyra-fem år ska nya nattåg sättas i trafik mellan Stockholm och Övre Norrland.






