Annons:

Publicerad: 2023-01-17

Lägre axellast på Malmbanan

Trafikverket sänkte strax före jul största tillåtna axellast från 30 till 25 ton på Malmbanan mellan Råtsi och Gällivare. LKAB kan lasta 20 procent mindre i varje vagn och tvingas nu köra fler tåg.

Text: Ulf Nyström Foto: Anders Lindberg – LKABKasper Dudzik

7 november 2021 spårade ett av LKAB:s lastade malmtåg ur på Malmbanan nordväst om Gällivare. 38 av 68 vagnar spårade ur. 300 meter spår förstördes liksom kontaktledningen och dussintals vagnar. Tågtrafiken stoppades i flera dygn.

”Det har varit svårt att få fram all malm på Malmbanan redan tidigare och detta gör det ännu svårare”, säger Linda Bjurholt, logistikchef och vd i LKAB Malmtrafik. ”Läget är riktigt ansträngt just nu.”

Malmbanan är Sveriges hårdast trafikerade järnväg. LKAB transporterar ungefär 30 miljoner ton malm per år vilket är nästan 45 procent av allt gods på järnväg i Sverige.  LKAB står för 80 procent av all järnmalm som produceras inom EU.

”Helt beroende av Malmbanan”

”Vår verksamhet är helt beroende av Malmbanan”, säger Linda Bjurholt. ”Vi måste få stabila förutsättningar och en fungerande infrastruktur. ”

Anledningen till den brådstörtade sänkningen av största tillåtna axellast från 30 till 25 ton var ökat antal utmattningssprickor i de gamla rälerna mellan Råtsi, strax sydost om Kiruna, och Gällivare.

Sedan 2019 har tre tåg spårat ut på sträckan. I november 2021 spårade ett malmtåg ut med stora materiella skador som följd.

Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas – Järnvägar (jarnvagar.nu)

”Det är olyckligt att vi tvinga sätta ner bärigheten, men säkerheten går alltid först”, säger Staffan Ökvist, underhållschef på Trafikverket Nord, i en skriftlig kommentar. ”Det kommer att påverka malmtrafiken på sträckan men persontrafiken påverkas inte. Vår ambition är att så fort som möjligt kunna höja högsta tillåtna axellast till 30 ton igen.”

Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas

Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.

Annons:

Sprickor i rälerna

Orsaken till sänkningen av den tillåtna axellasten är omfattande sprickbildning i rälerna.

”Vi ser en ökad risk för utmattningssprickor”, säger Björn Dellås, enhetschef Teknikområden på Trafikverket. ”Rälerna och sliprarna är inlagda i början av 1980-talet. På den tiden kunde man inte tillverka så rena räler som man kan idag, rälerna har föroreningar som bidrar till sprickrisken.”

”Eftersom rälerna är helsvetsade kan sprickorna bli större vid mycket låga temperaturer. Vi har haft tre urspårningar på sträckan sedan 2019 varav två kan hänföras till utmattningssprickor. Vi har under 2022 noterat en liten ökning av antalet rälbrott trots att antalet detekterade rälfel inte ökat nämnvärt.”

Enligt Björn Dellås finns för närvarande inga planer på att sänka den tillåtna hastigheten för tågen.

”Sådana åtgärder finns alltid i verktygslådan men de är inte aktuella just nu”, säger han. ”Det viktigaste var att få ner axellasterna. Vi får 40 procent reducerad risk för större sprickor och 30 procent reducerad risk för mindre sprickor genom att sänka största tillåtna axellast från 30 till 25 ton.”

Fler kontroller av rälerna

”Dessutom ökar vi frekvensen på vår automatiska ultraljud- och virvelströmsmätningar där vi detekterar sprickbildningar från två till tre gånger per år och vi sänker gränsen för när vi skall byta räler.”

Den 93 kilometer långa sträckan Råtsi-Gällivare har cirka 40 år gamla 50 kg-räler.

Såväl söder om Gällivare som norr om Råtsi och Kiruna har Malmbanan räler med vikten 60 kg/meter.

Trafikverket beslut att inte tillåta 30 tons axellast innebär att LKAB tvingas lastas betydligt mindre i malmvagnarna som körs mellan Svappavaara och Malmberget via Råtsi och Gällivare.

Det är ju tur i oturen att sänkningen av axellasten sker på den del av Malmbanan vi kör minst malm.

 

Linda Bjurholt, logistikchef och vd i LKAB Malmtrafik

78 i stället för 98 ton per vagn

Med 30 tons axellasat kan LKAB lasta 98 ton malm i varje vagn, med 25 tons axellast endast 78 ton.

LKAB kör ett tåg med rågods, obearbetad järnmalm, från Svappavaara till Malmberget per dag och ett tåg med fines, finkornigt järnmalmspulver, från Malmberget till Narvik för utskeppning. Dessutom kör LKAB en del järnmalmspellets från Kiruna till Luleå på den aktuella sträckan.

På övriga delar av Malmbanan, Kiruna-Narvik och Gällivare-Luleå, kör LKAB betydligt större mängder järnmalm.

”Det är ju tur i oturen att sänkningen av axellasten sker på den del av Malmbanan vi kör minst malm”, säger Linda Bjurholt på LKAB. ”Men det innebär att vi tvingas köra minst sex tåg om dagen i stället för normalt fyra tåg och det gör logistiken ännu mer ansträngd för oss.”

LKAB är helt beroende av malmtransporterna på Malmbanan. Ett av LKAB:s malmtåg med Iore 104 passerar Stenbacken på väg mot Narvik.

Hittills har vi inte hört någonting från Trafikverket om tidigarelagt spårbyte. Över huvud taget skulle vi vilja ha en bättre dialog med Trafikverket.

 

Linda Bjurholt, logistikchef och vd i LKAB Malmtrafik

”Många flaskhalsar på Malmbanan”

”Vi behöver balansera produktionen mellan olika gruvor och anläggningar och vi kör betydande mängder rågods mellan Svappavaara, Kiruna och Malmberget. Det finns redan i dag mängder av flaskhalsar på Malmbanan som gör det svårt att få fram all malm.”

”Underhållsperioderna under somrarna tenderar att bli allt längre och samtidigt pågår utbyggnaden av det nya trafiksäkerhetssystemet ERTMS vilket för att det blir mindre tid för att hinna köra alla tåg.”

LKAB har tecknat avtal med Kiruna Wagon om tillverkning av 100 nya malmvagnar samt ombyggnation och renovering av 92 befintliga vagnar för att klara ökande transporter under kortare tid.

Planerade spårbyten 2025-2027

Trafikverket har planerat att byta spår mellan Gällivare och Råtsi under 2025. Dessutom planeras spårbyte mellan Gällivare och Boden 2026-2027.

”Vi utreder just nu om vi kan tidigarelägga spårbytena”, säger Björn Dellås. ”Vi har en dialog med operatörerna samtidigt som vi följer den tekniska utvecklingen för att se vad som är möjligt och lämpligt.”

Linda Bjurholt på LKAB hoppas på ett snabbt besked från Trafikverket om tidigarelagt spårbyte mellan Råtsi och Gällivare.

”Hittills har vi inte hört någonting från Trafikverket om tidigarelagt spårbyte”, säger hon. ”Över huvud taget skulle vi vilja ha en bättre dialog med Trafikverket.”

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Bättre tågtrafik om ett år

Alla lovade bot och bättring efter sommarens kaos på järnvägarna när företrädare för järnvägsbranschen var kallade till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Men förbättringarna dröjer.

Nyhet

Laxen tar tåget till Tyskland

Norska Cargonet planerar att köra tre till fem tåg i veckan med fisk från Narvik till Padborg vid dansk-tyska gränsen. En provtransport i början av december genomfördes utan nämnvärda problem.

Nyhet

Hårda restriktioner för godståg genom Danmark

Danska Trafikstyrelsen har beslutat om omfattande restriktioner för transporter av lastbilstrailrar på järnväg genom Danmark. Restriktionerna är så långtgående att trailer på tåg i fortsättningen hänvisas till färjorna mellan Sverige och Tyskland.

Nyhet

Skogen tar tåget till kusten

Ett av Sveriges största transportuppdrag har blivit större. Hector Rail kör i år drygt tre miljoner kubikmeter rundvirke från ett dussin terminaler till massafabriker och sågverk vid Norrlandskusten.