Publicerad: 2025-05-02

”Så får vi bättre utbud och lönsamhet i nattågstrafiken”

De direkta nattågen mellan Göteborg och Jämtland gick för sista gången söndagen den 27 april 2025. Nu får resenärerna byta tåg i Stockholm vilket är besvärligt då tåget från Jämtland ankommer redan 5.05 på morgonen. Resan tar också längre tid och blir dyrare. Det har lett till protester från resenärerna och från näringslivet i Region Jämtland som är beroende av en fungerande nattågstrafik både för egna resor och för att besöksnäringen ska kunna utvecklas.

Bo-Lennart Nelldal

Bo-Lennart Nelldal

Professor emeritus i tågtrafikplanering vid KTH

Anders Lundberg

Anders Lundberg

Seniorkonsult och rådgivare i järnvägsfrågor

För att få fram ett långsiktigt förslag till lösning upphandlade Östersunds kommun en utredning av undertecknade Bo-Lennart Nelldal och Anders Lundberg. Vi har bland annat som konsulter varit med om att ta fram underlag till upphandlingen av nattågen mellan Sverige och Europa.

Du kan ladda ned utredningen här.

Vi föreslår en lösning med daglig trafik både från Malmö, Göteborg och Stockholm till Jämtland och vidare till Trondheim som innebär:

  • Kapacitet = fler vagnar
  • Kvalitet = nya vagnar
  • Stabilitet = ett långsiktigt avtal

Det finns ett avtal om fortsatt daglig nattågstrafik till Stockholm men inte Göteborg och Trondheim. På kort sikt behövs ett avtal om trafik till Trondheim från december 2025 och daglig trafik åtminstone till Göteborg förutom Stockholm. Men därefter föreslår vi att trafiken läggs upp så här:

En linje Malmö–Göteborg–Stockholm–Östersund–Åre–Trondheim med av- och tillkoppling av vagnar i Stockholm för att få bekväma sovtider. Denna linje körs under normaltrafik 205 dagar per år.

I högsäsong körs två linjer: Malmö–Göteborg–Örebro–Östersund–Duved och Stockholm–Östersund–Trondheim. Det är högsäsong i december–april och juni–augusti 160 dagar per år.

Dubbelt så många resenärer

Genom att köra två tåg i högsäsong kan man köra dubbelt så många resenärer som i dag så att fler kan åka tåg till fjällen både på sommaren och vintern. I dag kopplas tågen från Göteborg och Stockholm ihop i Gävle och då kan det vara som mest 14 vagnar i tågen på grund av plattformslängderna.

SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Trafikverket upphandlar nattågstrafiken mellan Stockholm och Duved med särskilda anslag från staten men varken Trafikverket eller staten vill upphandla nattåg till och från Göteborg. SJ:s nattåg till Åre och Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.

Genom att starta i Malmö får skåningarna och danskarna möjlighet att åka direkt till fjällen under hela året.

Vi förutsätter också att Snälltåget fortsätter att köra nattåg Malmö-Storlien vissa dagar i högtrafik då den linjen delvis täcker en annan marknad och är ett bra komplement till den upphandlade trafiken.

Nya vagnar behövs

De nuvarande sovvagnarna är slitna och behöver förnyas. Trafikverket ska upphandla nya lok och vagnar för nattågen till Övre Norrland men det är sannolikt att dessa vagnar kommer att få den smala europeiska profilen som ger trånga vagnar i stället för den bredare svenska profilen som medger rymligare vagnar.

Ett annat problem är att Trafikverkets kravspecifikation innebär få platser per vagn vilket gör att det krävs fler vagnar än i dag för samma utbud. Det innebär att det inte kommer att finnas tillräcklig kapacitet för dagens resenärer, inte heller för ett ökat resande eftersom tågen kan ha max 14 vagnar.

Trafikverkets upphandling innefattar inga liggvagnar och sovvagnarna har för låg kapacitet. Liggvagnar behövs för att få tillräcklig kapacitet och kunna erbjuda många resor till ett lågt pris. De behövs också för militärens behov.

SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Nattågen har en mycket högre andel resande till Jämtland jämfört med övriga Sverige. Det beror på lång restid, långt avstånd och ett stort privatresande till turistorter utmed järnvägen. Nattågens andel har ökat sedan 2017 som följd av bättre utbud och miljötrenden. Det förklarar det stora engagemanget från Jämtland för att behålla de dagliga nattågen. KÄLLA: Bearbetning av statistik från Trafikanalys, operatörer och egna beräkningar.

De vagnar som specificerats i Trafikverkets upphandling riskerar att bli dyra och ha för låg kapacitet utan att tillföra så mycket kundvärde. Den upphandlade trafiken riskerar att bli ännu mer olönsam än dagens trafik – och svårare att finansiera.

Lång väntan på nya vagnar

Trafikverkets upphandling av nya lok och vagnar till Övre Norrland tar lång tid, leverans tidigast i början av 2030-talet och innefattar i första omgången inga vagnar till Jämtland.

Därför föreslår vi att i stället befintliga personvagnar som ska fasas ut byggas om till ligg- och sovvagnar för att få vagnar till Jämtland snabbare och billigare. Exempel på lämpliga vagnar är B10-vagnarna som gick i SJ:s Uppsalapendel som nu upphört. De kommer då också att få den normala svenska bredden och kunna bli både rymliga och bekväma. Det behövs en mer flexibel sovvagn både för affärs- och privatresenärer och dessutom en bra liggvagn för privatresor och även för militärens behov.

En långsiktig lösning kan vara att staten upphandlar trafik och vagnar av en operatör under en tioårsperiod och att vagnarna ställs till marknadens förfogande vid nästa upphandling.

Lönsamhet för nattåg till Jämtland

I dag stödjer staten dagliga nattåg mellan Stockholm och Jämtland med 20 miljoner kronor per år men det finns inte tillräckliga anslag för att även stödja dagliga nattåg till Göteborg eller Malmö. Det är också osäkert om den svenska staten kommer att stödja direkta nattåg till Trondheim där det blir möjligt att köra från december 2025 då elektrifieringen av järnvägen i Norge från Storlien till Trondheim blir klar.

Att dra ut nattågen till Trondheim kostar cirka tio miljoner kronor på svensk sida och att fortsätta att köra tågen till Göteborg cirka 20 miljoner kronor. Totalt skulle det kosta 50–60 miljoner kronor per år, men det är ingen långsiktig lösning då det behövs nya vagnar.

SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Tågresandet fördelat på tågtyp till Jämtland 1990–2024 mätt i personkilometer. KÄLLA: Bearbetning av data från tågoperatörer.
SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Utvecklingen av antalet tågresor mellan Jämtland och södra Sverige 2008–2024 då stora förändringar genomfördes av nattågen. KÄLLA: Bearbetning av data från tågoperatörer och resvaneundersökningar.

Med det nya trafikupplägget och nya ombyggda vagnar beräknas den årliga kostnaden bli 20 miljoner kronor per år. Det beror på ett effektivare trafikupplägg som täcker en större marknad och högre kapacitet i högtrafik.

Det möjliggör också lägre priser.

Med nya vagnar enligt Trafikverkets koncept skulle det årliga underskottet bli över 100 miljoner kronor. Det beror på högre kapitalkostnader och lägre kapacitet.

Kapaciteten i platskilometer per år blir 21 procent högre med nya ombyggda vagnar och 8 procent lägre med nya vagnar enligt Trafikverkets koncept jämfört med nuvarande vagnar.

Hur man utformar vagnarna och kör tågen har således avgörande betydelse både för vilken marknad man kan nå, hur attraktiva nattågen blir för resenärerna och kapaciteten.

Nattågens betydelse

Det gjordes knappt två miljoner resor mellan södra Sverige (söder om Dalälven) och Jämtland 2024. Av dessa gjordes 0,5 miljoner eller 27 procent med tåg, 0,2 miljoner eller 12 procent med flyg och 1,1 miljoner eller 57 procent med bil och 3 procent med buss.

Tåget har ökat sin marknadsandel markant sedan 2018 medan flygresandet har halverats och bilresandet har varit konstant bortsett från coronapandemin.

SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Antal resor med tåg mellan Jämtland och södra Sverige – scenarier för olika utbud av nattågsutbudet. KÄLLA: Bearbetning av resvanedata och statistik från tågoperatörer.
SJ:s nattåg till Duved drar upp snön vid Undersåker i mars 2014.
Jämförelse mellan kostnad och kapacitet för olika nattågskoncept avser två tågsätt med sju vagnar vardera inklusive tio procent i reserv.

Tåget har stor betydelse för turismen och näringslivet i Jämtland. Om nattågen reduceras till direkta nattåg enbart till Stockholm 2026 beräknas resandet minska till 0,4 miljoner eller 23 procent de totala resorna varav uppskattningsvis 30 000 resor är bortfall på totalresandet. Om däremot de direkta nattågen till Göteborg behålls och nattågen förlängs från Duved till Trondheim beräknas resandet öka med 5 procent jämfört med 2024. På sikt kan ökningen bli större.

Med dagliga nattåg till Stockholm, Göteborg och Malmö som vi föreslår kan tågresorna i stället öka till 0,7 miljoner eller med 30procent jämfört med 2024. Om tågen också får nya vagnar med högre komfort och kapacitet kan resandet öka med 50 procent till 0,8 miljoner resor eller 38 procent av de totala resorna varav uppskattningsvis 100 000 är helt nya resor.

Det krävs långsiktighet

Erfarenheterna av nattågstrafiken till Jämtland är ett fullskaleexperiment som forskare sällan får möjlighet att göra. När nattågstrafiken drogs ned från 2010 minskade det totala tågresandet till Jämtland med 21 procent.

När sedan staten köpte daglig nattågstrafik till Stockholm från 2018 ökade resandet med 35 procent. När dessutom SJ började köra dagliga nattåg till Göteborg ökade resandet med ytterligare 18 procent till 2024. Då hade också resenärerna förändrat sitt beteende och fler valde tåg i stället för flyg med hänsyn till klimatet. På tio år ökade det totala tågresandet med 60 procent beroende på bättre utbud och ändrade resvanor.

I stället för att nu bryta den positiva utvecklingen som det verkar vara på väg kan vi fortsätta den genom att dra ut nattågen till Trondheim och se till att vi får daglig trafik till både Malmö, Göteborg och Stockholm.

Med nya vagnar med hög komfort och kapacitet kan vi öka trafiken med ytterligare 50 procent fram till 2030. Och detta för en mycket liten kostnad som inte är större än de 20 miljoner kronor per år som staten satsar nu om vi vågar satsa och satsar rätt.

Det ger möjlighet för fler att åka tåg på ett klimatsmart sätt och Jämtland en möjlighet att få en fortsatt tillväxt på näringsliv och turism.

Relaterat innehåll:

Debatt

DEBATT: Det behövs fler kvinnor inom järnvägen

Internationella kvinnodagen fyllde som vanligt sociala media och nyhetssidor med hyllningar och fina ord om goda intentioner. Men vad gör järnvägsbranschen resten av året för att öka jämställdheten? Hur lockar vi kvinnor till denna extremt mansdominerande värld? Förutom små enkla konkreta steg, som att införa gratis mensskydd på toaletter, som jag sett här och var, tycker jag att det ekar tomt. Alldeles för tomt. Det undrar Ewa Forslund, som är styrelseledamot i Vätebolagen.

Debatt

DEBATT: Undermålig städning av nattågen

Jag har läst artiklarna och debattinläggen på Järnvägar.nu om städningen av och statusen på de vagnar som används i nattågen till och från Boden och jag har efter många års tågåkande min åsikt klar. Det skriver Anneli Strömbom i en debattartikel.

Debatt

DEBATT: Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Det menar Per-Olof Bentley, doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar.

Debatt

DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll

Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.

Debatt

Bygg bort Sveriges värsta flaskhals

Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.

Debatt

Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken

Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.

Debatt

Det är dags att avreglera avregleringen

Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.

Debatt

Vad EU bör göra för tågtrafiken

I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.

Debatt

Järnvägen lider av flera systemfel

Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.

Debatt

Resenärerna, Trafikverket och klimatet

Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.

Debatt

Götalandsbanan har enorm potential

Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.

Debatt

En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.

Debatt

Sverige behöver lasarettståg

Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.

Debatt

“MTR har organiserat sig fel”

Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.