Publicerad: 2024-01-10

Sverige behöver lasarettståg

Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog.

Gunnar Tufveson

före detta professor i transplantationskirurgi

Jan Enskog

före detta ortopedkirurg

Sverige har tidigare haft så kallade sjukhusvagnar och sjukhuståg. Under båda världskrigen utrustades ett stort antal vanliga persontågsvagnar för att kunna transportera skadade. I dag saknas järnvägsvagnar för transport av skadade civila och soldater helt. Däremot finns ett par transportabla fältsjukhus (tält). Men dessa är mycket besvärliga att arbeta i och tar dessutom lång tid att transportera och sätta upp.

Inrätta ett antal lasarettståg

Vi föreslår därför att ett antal lasarettståg inrättas. Tågen bör bestå av ett antal personvagnar inrättade med operationssalar, vårdavdelningar och vagnar för transport av lätt skadade och anhöriga. I dessa vagnar kan skadade civila och soldater omhändertas och transporteras till platser i landet där det finns resurser för att ta hand om dem. Tågen bör ha kapacitet ombord för omedelbar livräddning och vård av svårt skadade.

Tågen bör vara självförsörjande med elektricitet, vatten, medicinsk utrustning, läkemedel och livsmedel. Tågen bör ha möjlighet att utspisa patienter och personal ombord under en begränsad tid. För detta behöver tågen, utöver kylda och icke-kylda förrådsutrymmen, egen elkraftförsörjning.

Kan användas under pandemier

Förutom under krig och krigsfara kan tågen även komma till användning vid t ex pandemier eller kärnkraftsolyckor för att förstärka sjukvårdsresurser i drabbade regioner och områden.

Tågen bör stationeras på strategiska punkter i landet, gärna i anslutning till större sjukhus. De bör placeras skyddade mot åverkan och klotter.

SJ Rc6 1353 med tåg 85 från Åre till Stockholm vid Hennan på kvällen 10 juli 2021. Gunnar Tufveson och Jan Enskog föreslår att ett antal av SJ:s 1980-talsvagnar som om några år kommer att bli överflödiga byggs om ett komplett lasarettståg.

För att minska kompletterande ambulanstransporter kan sjukhus belägna vid eller nära järnvägar förses med ramper och hissar för att lättare kunna ta emot skadade från tågen. Tänkbara sjukhus är Karolinska i Huddinge, universitetssjukhusen i Örebro och Umeå, Sunderby sjukhus i Norrbotten och Blekingesjukhuset i Karlskrona. Även det blivande lasarettet i Helsingborg bör anpassas för detta ändamål. Södersjukhusets i Stockholm underjordsstation bör iordningställas. Fler sjukhus kan komma ifråga, t ex Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Bemannas av krigsplacerad medicinsk personal

Tågen bör bemannas av krigsplacerad medicinsk personal och värnpliktiga med sjukvårdsutbildning. Även järnvägspersonal bör åtfölja tågen.

SJ kommer inom några år att skrota ett stort antal relativt moderna personvagnar. Orsaken är övergången till snabbtåg av motorvagnstyp.

Personvagnarna av så kallad 1980-tals typ är mycket lämpade för ombyggnad till sjukvagnar av olika typer. De har stor volym och är i relativt gott skick. För ändamålet behövs ett antal öppna sittvagnar. I dessa kan stolarna mycket enkelt tas bort. I några vagnar kan stolsinredningen behållas för lättare skadade och anhöriga.

Dessa vagnar bör kompletteras med några vagnar med större dörrar för att smidigt kunna ta emot bårburna patienter. I tågen bör finnas vagnar med rullstolslyft.

Finns tillgängliga vagnar

Alla dessa typer av vagnar är tillgängliga idag. Många är uppställda på Tomteboda bangård i Stockholm. Vidare behövs en restaurangvagn för att kunna utspisa patienter och personal. Vid behov kan tåget kompletteras med konventionella ligg- och sovvagnar.

För elförsörjningen finns dieseldrivna elverk som placeras på öppna godsvagnar. Lämpliga lok finns det gott om, vilket innebär att särskilda lok inte behöver avdelas då tågen inte används.

Dessa vagnar bör snarast överföras från SJ AB till lämplig myndighet. Utformningen av ombyggnaden för sitt nya ändamål bör ske i samarbete med Centrum för Katastrofmedicin, som också bör föreslå organisation och bemanning av tågen.

Gunnar Tufveson , före detta professor i transplantationskirurgi

Jan Enskog, före detta ortopedkirurg

Relaterat innehåll:

Debatt

Det är dags att avreglera avregleringen

Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.

Debatt

Vad EU bör göra för tågtrafiken

I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.

Debatt

Järnvägen lider av flera systemfel

Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.

Debatt

Resenärerna, Trafikverket och klimatet

Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.

Debatt

Götalandsbanan har enorm potential

Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.

Debatt

En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.

Debatt

“MTR har organiserat sig fel”

Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.

Debatt

Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren

"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.

Debatt

Kom till rätta med banunderhållet

De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.

Debatt

Låt staten ta över all tågtrafik

Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind.

Debatt

Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas

Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.

Debatt

Sökes: Ny generaldirektör för Trafikverket

Regeringen söker nu efter ny generaldirektör till Trafikverket inför att Lena Erixon slutar den sista december i år. Här är vad branschen söker hos Lenas efterträdare och de utmaningar som en ny generaldirektör behöver ta tag i.

Debatt

Krav på tåguppehåll mellan Skövde och Töreboda

Hembygdsföreningarna i Moholm, Tidan och Wäring har tröttnat på att nordöstra Skaraborg åsidosätts av Västra Götalandsregionen. När Kollektivtrafiknämnden i sin senaste plan, Tåg – Målbild 2028, prioriterade Sjuhärad och Dalsland, var måttet rågat.

Debatt

Nya stambanor för 205 miljarder?

Det finns mycket att säga om nya stambanor, men att planera stationer utanför städerna får inte vara vägen framåt. Det säger Oskar Fröidh, universitetslektor i järnvägssystem, KTH.