Annons:
Första spadtaget på Ostlänken
På platsen där Ostlänkens första brostöd ska byggas sattes spadarna i marken och skapade svensk järnvägshistoria.
Spadarna sattes i marken av Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och kommunstyrelsernas ordföranden från de fem berörda kommunerna längs Ostlänkens sträcka Boel Godner, Södertälje kommun, Daniel Portnoff, Trosa kommun, Urban Granström, Nyköping kommun, Sophia Jarl, Norrköping kommun och och Kristina Edlund, Linköping kommun.
FOTO: Malin Svantesdotter, Trafikverket
Spadtaget den 6 november är startskottet för byggnationen av den nya dubbelspåriga järnvägen mellan Järna och Linköping.
Eventet leddes av framtidsstrategen Charlotte Mattfolk och innehöll bland annat tal från Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och Ostlänkens programchef Magnus Sjöberg, samt en videohälsning från infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Kommunstyrelsernas ordföranden från de fem berörda kommunerna Boel Godner, Södertälje kommun, Daniel Portnoff, Trosa kommun, Urban Granström, Nyköping kommun, Sophia Jarl, Norrköping kommun och och Kristina Edlund, Linköping kommun diskuterade Ostlänken och framtiden och Charlotte Mattfolk höll ett kort föredrag om framtidsspaningar på 2040-talet.
Det hela avslutades med ett klassiskt spadtag. På platsen där Ostlänkens första brostöd ska byggas sattes spadarna i marken av Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och kommunstyrelsernas ordföranden Boel Godner, Daniel Portnoff, Urban Granström, Sophia Jarl och och Kristina Edlund.
Ostlänkens programchef Magnus Sjöberg är glad över att fira byggstarten.
“Äntligen! Det känns jättebra. Spadtaget markerar starten för hela Ostlänkens sträcka. Det är många personer som har lagt ned ett omfattande arbete för att vi ska kunna vara här idag och projektet är efterlängtat av många intressenter”, säger Ostlänkens programchef Magnus Sjöberg.
Byggstart och förberedande arbeten
I vinter startar den första entreprenaden för byggnationen i Gerstaberg, Södertälje kommun. Trafikverket har dock redan påbörjat flera förberedande arbeten inför byggnationen av den dubbelspåriga järnvägen. Den nya godsjärnvägen Kardonbanan som förbinder Södra stambanan med hamnen i Norrköping blev klar 2021. Snart står också en ny godsbangård klar utanför Norrköping som ansluter till den nya godsjärnvägen. I Nyköping har byggnationen av ett nytt resecentrum påbörjats, som ska möta framtidens tågtrafik på Ostlänken och Södra stambanan.
Planeringen för Ostlänken har pågått formellt sedan 2014 då planprocessen för den nya järnvägen startade.
2022 tog regeringen beslut om att avbryta planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, där sträckorna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund ingick. I och med det beslutet fick arbetet med Ostlänken fortsätta enligt ny inriktning med fokus på regionala nyttor och kostnadsreducerande åtgärder.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Spårarbete i Norrahammar flyttar spåren
Arbetet ska göra det möjligt att flytta spåret västerut där det ligger nära ån.
Fler försenade fjärrtåg i september
Fler lokal- och regionaltåg var i tid i september än under september förra året men andelen försenade fjärrtåg ökade. Det visar Trafikverkets statistik för tågtrafiken i Sverige.
Nytt dubbelspår för godstågen
Om två år ska Godsstråket genom Bergslagen fått dubbelspår mellan Avesta Krylbo och Dalslund, bangården i Avesta Krylbo fått 17 nya växlar och de flesta driftplatserna mellan Avesta Krylbo och Storvik ska ha förlängts och försetts med utrustning för samtidig infart.
Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan
Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
Fritt fram för höghastighetsväxlar
Transportstyrelsen har efter moget övervägande godkänt användningen av höghastighetsväxlar för 160 km/h till avvikande huvudspår. Inom kort läggs två sådana växlar in i Gerstaberg för Ostlänkens anslutning till Västra stambanan.
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Nya spår på övergiven järnväg
1990 lades tågtrafiken mellan Jörn och Arvidsjaur ner. 36 år senare får åtta kilometer av banan nytt spår med betongsliprar och helsvetsade räler. Trafikverket undersöker hur övergivna banor kan förvandlas till fungerande järnvägar.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
