Snödriva orsakade urspårning på Malmbanan

Det fastslår Statens Haverikommission i sin slutrapport som publicerades på fredagen.

”Det var ett antal samverkande faktorer som gjorde att några tomma malmvagnar lyftes ur spåret”, säger Mikael Hillbo, utredningsledare på Haverikommissionen.

”Den direkta orsaken till urspårningen var att hjulaxlar med låg axellast lyftes upp av den packade snön och sidokrafterna i kurvan fick flänsarna att klättra över rälen och spåra ur.”

Hårda vindar bidrog till urspårningen

”En bidragande orsak var att den hårda vinden i kombination med temperaturskillnaderna i luft och mark bildade snödrev av hård och packad snö i spåret.”

Från Riksgränsen mot Vassijaure blåste en frisk till hård sydostlig vind. Lufttemperaturen var över noll medan marken höll minusgrader. Vinden förde med sig blötsnö som packades och frös till hårda drivor på marken.

”En annan bidragande orsak var att det saknades en plåt i väggen på snögalleri 14 vilket gjorde att stora mängder av snö drev in på spåret och in under vagnarna.”

Plåtsektionen borta sedan 2016

Plåtsektionen i snögalleriets vägg hade inte funnits på plats sedan 2016. Vid ingen av de inspektioner och de besiktningar som utförts under de åtta åren hade inte den saknade plåtsektionen noterats och inte heller åtgärdats.

Urspårningen av malmtåget väckte stor uppmärksamhet och fick stora rubriker eftersom det uppstod ogrundade rykten om sabotage och att banan åter öppnats för trafik bara några veckor tidigare efter en urspårning i december.

”Men det finns och har aldrig funnits tecken som tyder på att urspårningen skulle orsakats av ett sabotage”, säger Mikael Hillbo.

I stället var det alltså en kombination av hårda vindar, temperaturskillnader i mark och luft, hålet i väggen på snögalleriet och att malmtåget blev stående så länge i snögalleriet att drivor hann bildas.

Låg axellast i tom malmvagn

”Ett lastat malmtåg har axellasten 31 ton”, säger Mikael Hillbo.

”En tom malmvagn har en axellast på fem ton, hälften av en personvagn, och då resulterar hårt packad snö lättare i en urspårning.

Tåget bestod av två kopplade Iore-lok och 62 tomma malmvagnar.

Lokföraren ringde upp tågklareraren för att informera om att det var ”riktigt illa” och sannolikt inte lämpligt att köra vanliga godståg eller persontåg på sträckan.

I samtalet informerade tågklareraren lokföraren att tåget skulle få vänta utanför Vassijaure eftersom det pågick arbete med snöröjning inne på driftplatsen och att det var problem med en växel.

De flesta vagnarna i snögallerier

Lokföraren valde att stanna några hundra meter före infartssignalen till Vassijaure med de flesta av vagnarna skyddade inne i två snögallerier.

Under stoppet gjorde lokföraren flera kortare förflyttningar framåt för att motverka snö- och drivbildning under tåget.

När tåget efter en timma kunde fortsätta lyfte den packade snön ändå upp några hjul och vagnar från rälen. Spåret löpte i kurva och sidokrafter gjorde att hjulflänsarna samtidigt klättrade över den inre rälen och spårade ur.

Hjulen släpades på perrongen

Vid stationshuset i Vassijaure, efter cirka en kilometer, rullade några hjulaxlar delvis upp på plattformen. Efter plattformen kolliderade en av vagnarna med en kontaktledningsstolpe så att kontaktledningen ramlade ner och blev spänningslös.

Ytterligare vagnar spårade ur, tåget separerades i flera delar och tryckluftsbromsen tillsattes därmed automatiskt till nödbroms.

”Se över regler och rutiner”

Statens Haverikommission rekommenderar Trafikverket att se över regler och rutiner för konstruktion och underhåll av snögallerier i syfte att skydda spåret mot snödrev och svårforcerad drivbildning.

Trafikverket rekommenderas också att i samverkan med de tågtrafikföretag som trafikerar Malmbanan bedöma hur rutiner kan utvecklas och samverka i syfte att minska risken för urspårning av tåg med låg axellast i samband med snödrev och svår drivbildning.