Annons:
Färre kilometer järnväg för varje svensk
Antalet kilometer järnväg per invånare minskade med 14 procent mellan 2005–2021 i Sverige. Befolkningen växte med en miljon under perioden men satsningar på infrastruktur hängde inte med. Stockholm, Skåne och Västra Götaland är bland de regioner i Europa som har haft mest negativ utveckling av järnvägstätheten. Detta visar en ny rapport som COWI sammanställt. Utvecklingen visar på behovet av ett BNP-mål för infrastruktursatsningar.
COWI har jämfört antalet kilometer järnväg i europeiska länder per miljon invånare. Genom att se hur detta mått utvecklats över tid (2005–2021) går det att jämföra satsningar på infrastruktur som gjort i olika länder och regioner. Sverige var under perioden ett av de länder som hade den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet (-14 procent).
“Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmål, säger Anders Wiktorson”, vd på COWI i Sverige.
Rapporten jämför också utvecklingen av järnvägstäthet på regional nivå. I Skåne är minskningen -17 procent, i Västsverige -19 procent och i Stockholm -24 procent. Stockholmsregionen är på plats 130 av de 134 regioner som jämförts. Endast två svenska län (Västernorrlands och Jämtlands län) ligger i en region där antalet kilometer järnväg per miljon invånare ökat.
När fordonsflottan elektrifieras, och klimatavtrycket från dessa transporter minskar, kommer våra motorvägar fortsätta spela en viktig roll för Sveriges tillväxt. Sett till utvecklingen av motorvägstäthet står sig Sverige bättre i en europeisk jämförelse. Men motorvägstätheten per capita har minskat med hela 31 procent i Norra Mellansverige (Värmland-, Dalarnas- och Gävleborgs län), vilket är den allra svagaste utvecklingen i jämförelse av 117 europeiska regioner med motorväg. I Stockholmsregionen, som vuxit med en halv miljon invånare under perioden, har motorvägstätheten varit -11 procent, den femte svagaste utvecklingen av alla europeiska regioner i jämförelsen.
Under tioårsperioden mellan 2013 och 2022 har Sverige spenderat ungefär 0,7 procent av BNP på infrastruktur. Enligt Konjunkturinstitutet hade den nivån tidigare varit en procent. COWIs rapport visar att Sverige under perioden investerat 170 miljarder kronor mindre på infrastruktur, jämfört med om 1 procent av BNP hade fortsatt gå till underhåll och investeringar i transportinfrastruktur. Som jämförelse spenderades som mest 4 procent av BNP under mitten av 1960-talet. En tid med stora behov av att utveckla Sveriges infrastruktur.
“Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret”, säger Anders Wiktorson.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
Green Cargo tar över Årsta kombiterminal
Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.
Fler invånare när tågen stannar
Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.
Trafikverket måste öka säkerheten vid spårarbeten
Statens haverikommission rekommenderar Transportstyrelsen att genomföra tillsyn av hur Trafikverket säkerställer sin riskkontroll i alla entreprenörsled vid arbete i spårområde och Trafikverket att vidta åtgärder för att stärka säkerheten vid arbete i spår.
Trafikverket vill tidigarelägga stora järnvägsbyggen
Fyrspåret söder om Uppsala och dubbelspåret söder om Sundsvall kan komma i gång tidigare. Trafikverket föreslår att sex järnvägsprojekt får byggstartsbeslut för perioden 2027–2029. Regeringen avgör vilka som får gå vidare.
Infrakraft gör nya investeringar.
Infrastrukturkoncernen Infrakraft fortsätter att växa och har gjort nya investeringar i järnvägsmaskiner. Under InnoTrans köpte man ytterligare en spårriktare och en makadamplog.
Västtrafik köper ytterligare 35 X80
Västtrafik har utlöst optionen på ytterligare 35 tågsätt X80-tåg från Alstom. Beställningen är värd 350 miljoner euro, motsvarande fyra miljarder kronor i dagens penningvärde.
Åter ny ägare till Hector Rail
Godstågsbolaget Hector Rail får ny ägare för tredje gången på tolv år. InfraRed Capital Partners förvärvar Hector Rail Group från Ancala.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanans sträckning genom södra Piteå
Trafikverket har tagit fram järnvägslinjen som kommer att ligga till grund för fortsatt planering på sträckan mellan Länsgränsen Västerbotten/Norrbotten-Munksund.
