Annons:
Färre kilometer järnväg för varje svensk
Antalet kilometer järnväg per invånare minskade med 14 procent mellan 2005–2021 i Sverige. Befolkningen växte med en miljon under perioden men satsningar på infrastruktur hängde inte med. Stockholm, Skåne och Västra Götaland är bland de regioner i Europa som har haft mest negativ utveckling av järnvägstätheten. Detta visar en ny rapport som COWI sammanställt. Utvecklingen visar på behovet av ett BNP-mål för infrastruktursatsningar.
COWI har jämfört antalet kilometer järnväg i europeiska länder per miljon invånare. Genom att se hur detta mått utvecklats över tid (2005–2021) går det att jämföra satsningar på infrastruktur som gjort i olika länder och regioner. Sverige var under perioden ett av de länder som hade den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet (-14 procent).
“Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmål, säger Anders Wiktorson”, vd på COWI i Sverige.
Rapporten jämför också utvecklingen av järnvägstäthet på regional nivå. I Skåne är minskningen -17 procent, i Västsverige -19 procent och i Stockholm -24 procent. Stockholmsregionen är på plats 130 av de 134 regioner som jämförts. Endast två svenska län (Västernorrlands och Jämtlands län) ligger i en region där antalet kilometer järnväg per miljon invånare ökat.
När fordonsflottan elektrifieras, och klimatavtrycket från dessa transporter minskar, kommer våra motorvägar fortsätta spela en viktig roll för Sveriges tillväxt. Sett till utvecklingen av motorvägstäthet står sig Sverige bättre i en europeisk jämförelse. Men motorvägstätheten per capita har minskat med hela 31 procent i Norra Mellansverige (Värmland-, Dalarnas- och Gävleborgs län), vilket är den allra svagaste utvecklingen i jämförelse av 117 europeiska regioner med motorväg. I Stockholmsregionen, som vuxit med en halv miljon invånare under perioden, har motorvägstätheten varit -11 procent, den femte svagaste utvecklingen av alla europeiska regioner i jämförelsen.
Under tioårsperioden mellan 2013 och 2022 har Sverige spenderat ungefär 0,7 procent av BNP på infrastruktur. Enligt Konjunkturinstitutet hade den nivån tidigare varit en procent. COWIs rapport visar att Sverige under perioden investerat 170 miljarder kronor mindre på infrastruktur, jämfört med om 1 procent av BNP hade fortsatt gå till underhåll och investeringar i transportinfrastruktur. Som jämförelse spenderades som mest 4 procent av BNP under mitten av 1960-talet. En tid med stora behov av att utveckla Sveriges infrastruktur.
“Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret”, säger Anders Wiktorson.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Oförändrat resande med järnväg, spårväg och tunnelbana
Resandet med järnväg, spårväg och tunnelbana låg kvar på i stort sett samma nivå 2025 som året före. Totalt gjordes 727 miljoner resor inom bantrafiken under 2025, visar ny statistik från Trafikanalys.
Infrakraft vinner kontrakt i Öresundsregionen
Infrakraft har tilldelats flera infrastrukturprojekt i Öresundsregionen, entreprenaderna Trelleborgsbanan, Lommabanan, etapp 2 samt nyligen också entreprenaden Oxie där hållplatsen ska byggas om till en enspårsdriftplats som bland annat möjliggör för tågen att vända där. Totalt omfattar de tre projekten en kontraktssumma på över 600 miljoner kronor.
Skåne kraftsamlar för södra Sveriges viktigaste järnvägsprojekt
Nu tar arbetet med järnvägsutbyggnaden mellan Hässleholm och Lund ett viktigt steg framåt. Trafikverket, Region Skåne, berörda kommuner – Lund, Eslöv, Höör, Hässleholm och Malmö samt Länsstyrelsen Skåne har enats om en gemensam samverkansöverenskommelse för programmet – södra Sveriges enskilt viktigaste infrastruktursatsning.
Färre olyckor och dödsfall i bantrafiken under 2025
Totalt 96 personer omkom i bantrafiken under 2025. Det är 16 färre än året innan. Majoriteten av dödsfallen – 80 personer – inträffade i samband med självmord. Av dessa var 63 män och 17 kvinnor. Det visar den officiella statistiken för bantrafikskador från Trafikanalys.
Green Cargo tar över driften av Årsta kombiterminal
Green Cargo tar över driften av Årsta kombiterminal 1 oktober i år. Jernhusen som äger terminalen och Green Cargo har tecknat flerårigt avtal om drift av Årsta kombiterminal. Green Cargo kommer dessutom att sköta växlingen på terminalen.
Historiskt avtal säkrar fortsatt tågfärjetrafik mellan Sverige och Tyskland
Den 15 juni tecknade Trafikverket ett avtal med Stena Line som säkerställer fortsatt tågfärjetrafik mellan Sverige och Tyskland. Avtalet, det första i sitt slag, innebär att trafiken mellan Trelleborg–Rostock kan fortsätta fram till den 31 december 2031.
Ett steg närmare en ny järnväg Göteborg–Borås
Regeringen beslutar att tillåta att den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås byggs inom den korridor som Trafikverket har föreslagit. Ett viktigt beslut för den fortsatta planeringen och byggstart.
VR Öresundståg kapar 26 tjänster
VR Öresundståg minskar personalstyrkan med 22 lokförare och fyra tågvärdar. Övertaligheten finns i Malmö, Hässleholm, Karlskrona och Kalmar. MBL-förhandlingarna är avslutade och uppsägningar sker i september.
Implenia och Züblin bygger vidare
Trafikverket har tilldelat Implenia projektet Station Korsvägen och Züblin projektet Liseberg. Arbetena i de södra delarna av Västlänken har i stort sett legat på is sedan Trafikverket i september förra året sade upp avtalet med konsortiet WLC.
Infranord vinner basunderhållskontrakt för Mälarbanan
Trafikverket har tilldelat Infranord uppdraget att utföra basunderhåll i form av linjeunderhåll på järnvägsanläggning Mälarbanan. Anbudssumman uppgick till drygt 460 MSEK. Mälarbanan är ett av tre underhållskontrakt som omfattas av Trafikverkets projekt VISARE.
