Annons:
Samarbete för klimatsäkring
Vägar och järnvägar är byggda för att klara vissa vattenflöden. Större markförändringar som till exempel skogsavverkningar eller asfalteringar där ytan hårdgörs kan påverka avrinningen till vägar och järnvägar. Även när det har varit mycket torrt under en längre tid kan det påverka uppsugningsförmågan vilket påverkar möjligheten till avrinning vid nederbörd.
FOTO: Trafikverket
Ökad nederbörd, kraftiga regn och skyfall kan orsaka höga, hastiga flöden. Det vill säga större mängder vatten som inte rinner undan snabbt. Det blir allt vanligare och kan påverka eller skada vägar och järnvägar.
“Detta är något som vi arbetar med att förmedla kunskap kring i samhällsplaneringen och i dialog med alla våra grannar över hela landet. Det som förut fungerade kommer kanske inte att fungera i ett förändrat klimat och vi kommer ibland att behöva prioritera vilka värden som är viktigast”, säger Malin Lind, senior specialist klimatanpassning, Trafikverket.
Olika typer av hårdgjorda ytor där vatten inte kan samlas upp, speciellt i områden där det redan finns problem med avrinning eller branter kan utgöra en risk för infrastrukturen eller andra delar av samhället vid ett kraftigt långvarigt regn eller skyfall.
“Det är en samhällsfråga, och frågan om markanvändning behöver diskuteras gemensamt så att vi inte påverkar varandra negativt”, fortsätter Malin.
“Vi samarbetar med andra myndigheter och ser att denna samverkan kommer vara mycket viktigt framåt.”
När det gäller konsekvenserna för vägar och järnvägar i Västernorrland, efter de skyfallsliknande regnen, så ingår det i den utredning som görs att se över om större markförändringar inverkar.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Gamla banor får nytt liv
Trafikverket bygger två teststräckor på järnvägen mellan Arvidsjaur och Jörn och den nedlagda sträckan mellan Morjärv och Haparanda röjs fram. Två viktiga projekt för att för att stärka Sveriges motståndskraft i vardag, kris och krig.
Nattåg planeras mellan Bryssel och Malmö
Nattågsoperatören European Sleeper planerar att starta nattåg mellan Bryssel och Malmö via Amsterdam och Köpenhamn i april 2028. Tågen ska gå tre gånger i veckan i vardera riktningen.
Plats för fler tåg på Malmbanan
LKAB anser sig tvingat att köra malm med lastbilar på E10 mellan Mertainen och Kiruna eftersom kapaciteten på Malmbanan är otillräcklig. Men enligt Trafikverket utnyttjas Malmbanan i relativt liten utsträckning och det finns plats för fler och snabbare tåg.
Åter tågtrafik Göteborg–Alingsås
Klockan 05:15 på måndagsmorgonen, fyra minuter tidigt, passerade tåg 400 Lerum på sin väg från Göteborg till Stockholm. Därmed hade tågtrafiken mellan Göteborg och Alingsås återupptagits efter åtta veckors avstängning.
Nu inleds spårbytet på Fryksdalsbanan
På måndag inleds spårbytet på Fryksdalsbanan. Under nio veckor byts knappt fyra mil spår mellan Sunne och Torsby. Nästa år fortsätter spårbytet med sträckan Kil–Rottneros.
Railcare tecknar nytt ramavtal med Trafikverket
Railcare har tecknat ett nytt ramavtal med Trafikverket avseende entreprenadarbeten i Sverige. Ramavtalet gäller 3 år från och med 1 februari 2027 med option om förlängning på ytterligare 1+1 år. Liksom tidigare ramavtal kommer löpande avrop att ske.
Tågen tillbaka i Silverhöjden
På söndag är upprustningen av Silverhöjdsspåret mellan Grängesberg och Ställdalen klar. Därmed skapas ett två mil långt dubbelspår för tågen på Bergslagsbanan.
Trafikverket förbereder sig för nytt högtryck
Under torsdagen kan temperaturen stiga till över 30 grader i både södra, västra och sydöstra Sverige. Trafikverket förbereder sig eftersom det kan påverka både vägar och järnvägar.
Vossloh har tilldelats ramavtal för prefabricering och transport av spårväxlar
Den 30 juni 2026 fick Vossloh förnyat förtroende av Trafikverket när bolaget tilldelades ramavtal för prefabricering och transport av spårväxlar. Kontraktet gäller som längst till 2035 och värderas till drygt 800 miljoner kronor.
Tydlig befolkningsökning syns på orter som fått tågtrafik
Att en ort får tågtrafik leder till en tydlig befolkningsökning, visar en studie där forskare från K2 och Lunds universitet har undersökt de långsiktiga socioekonomiska effekterna av 44 öppningar av tågstationer i svenska regioner.









