Annons:
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.
“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:
- Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
- Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
- Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
- Basprognosen ifrågasätts
- Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet
Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.
På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.
“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.
En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.
Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.
Läs sammanfattningen här.
FOTO: 2030-sekretariatet
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Åter tågtrafik Göteborg–Borås
Vid midnatt natten till torsdagen kunde tågtrafiken mellan Göteborg och Borås återupptas efter tågurspårningen för tre veckor sedan. Men på grund av de höga temperaturerna och risken för nya solkurvor begränsas tågens hastighet till 40 km/h under torsdagen och fredagen.
Åter tågtrafik Göteborg–Borås på torsdag
Natten till torsdag, tre veckor efter tågurspårningen i Olsfors, öppnas Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås för trafik. Omledningarna av tågen har varit tidsödande, kostsamma och komplicerade.
Sex av tio VR-snabbtåg i tid under andra kvartalet
Under april till och med juni anlände 61 procent av VR:s snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg i tid. Kvartalet präglades av flera större störningar i järnvägstrafiken, bland annat nedrivna kontaktledningar, stormen Dave och flera ovanliga externa händelser.
Maersk väljer Railcare som järnvägsföretag för specialtransporter
Railcare har tecknat ett ramavtal med Martin Bencher Scandinavia AB, som är en del av den globala transport- och logistikjätten Maersk, avseende specialtransporter på järnväg inom Sverige.
Nytt spår på plats i Olsfors
Under veckoslutet har Infranord lagt nya sliprar och nya räler på sträckan vid Olsfors mellan Göteborg och Borås som förstördes vid urspårningen 25 juni. Men troligen kan inte tågtrafiken återupptas förrän 16 juli.
Uppsala spårväg startar fas 2
Igår, den 2 juli, beställdes fas 2 i entreprenadkontraktet avseende spårvägsanläggningen inom Uppsala spårväg. Det innebär att spårvägsprojektet nu går från planering till ett skarpt genomförande, där detaljprojektering och byggnation ingår. Fas 2 utförs av entreprenören NYAB-Azvi AB, som även har genomfört fas 1.
“Miljonsatsning på Inlandsbanan stärker totalförsvaret och gör järnvägen mer robust”
Sveriges järnvägssystem står inför ett läge där robusthet, redundans och förmåga att hantera störningar blivit allt viktigare. Då blir Inlandsbanan en betydelsefull resurs för totalförsvaret. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand på Trafikverket i en debattartikel.
Sex regionala kollektivtrafikmyndigheter bildar Krösatågen AB
De sex regionala kollektivtrafikmyndigheterna bakom Krösatågen bildar det gemensamma bolaget Krösatågen AB. Genom bolaget samlas ansvar för strategisk utveckling, ledning och fordonsförvaltning i en gemensam organisation med uppdrag att stärka det regionala tågresandet i södra Sverige.
Halva priset på månadskort
I dag halveras priset för månadskort i kollektivtrafiken. Regeringen fattade 25 juni det formella beslutet om statsbidrag till regionala trafikmyndigheter som sänker priset på månadsbiljetter till hälften under andra halvåret i år.
Tågtrafiken återupptas om två veckor
Det kommer att dröja ytterligare två veckor innan tågtrafiken mellan Göteborg och Borås kan återupptas. Det tar längre tid än Trafikverket tidigare räknade med att bygga nytt spår en kilometer.
