Annons:
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.
“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:
- Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
- Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
- Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
- Basprognosen ifrågasätts
- Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet
Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.
På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.
“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.
En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.
Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.
Läs sammanfattningen här.
FOTO: 2030-sekretariatet
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Ostlänken valde tysk och fransk leverantör
Ostlänken Järna–Linköping är Sveriges största infrastrukturprojekt. Kostnaden beräknas till 110 miljarder kronor. Trafikverket har valt tyska Hochtief och franska Bouygues för att bygga etapperna Vagnhärad och Skavsta. Planen är att öppna den nya järnvägen till Norrköping 2035 men det finns ingen prognos för när hela Ostlänken kan stå klar.
Färre tåg i tid i januari
Snöstormarna under första delen av januari medförde att många tåg ställdes in eller försenades. Det innebar att tågens punktlighet försämrades. 84,9 procent av persontågen kom fram i rätt tid, 94.0 procent kom fram högst en kvart efter annonserad ankomsttid.
Nya tester med svensk backkamera i USA
I december förra året utförde ett stort amerikanskt järnvägsbolag i Class I ett test av vår backkamera, och efter positiva erfarenheter har de nu efterfrågat ytterligare två kameror för tester från Railway Metrics and Dynamics.
Infranord tilldelas ramavtal för teknikbyggnader
Trafikverket har tilldelat Infranord, som en av två leverantörer, ramavtal för tillverkning av teknikbyggnader. Avtalet gäller från 1 mars 2026 och två år framåt med 2+1 år som option. Affärsvärdet för avtalet bedöms till cirka 200 miljoner kronor.
96 personer miste livet i spårtrafiken 2025
Antalet omkomna i spårtrafiken minskar. Under 2025 omkom 96 personer i spårtrafiken, det är 16 personer färre jämfört med året innan. Det visar Transportstyrelsens preliminära statistik.
Östgötapendeln punktligast i landet
Att ta över ett tågkontrakt är alltid en utmaning då verksamheten präglas av många förändringar och nya arbetssätt. Trots detta har Transdev sedan starten i somras redan uppnått avtalade incitamentsnivåer för Östgötapendeln.
Bättre underhåll av snögallerierna
Trafikverket har sett över konstruktion och underhåll av snögallerier för att skydda spåret mot snödrev och svårforcerade drivor och anbefallt samråd mellan lokförare och tågklarerare för att minska risken för urspårning i samband med drivbildning.
Spårfel på Västkustbanan ger förseningar
Trafikverket har upptäckt skevningsfel i Västkustbanans spår mellan Värö och Varberg. Den största tillåtna hastigheten har satts ner från 200 till 70 km/h vilket medför förseningar för alla persontåg. Sedan 16 februari tar resorna med snabbtåg mellan Göteborg och Malmö dessutom 15–20 minuter längre tid.
Malmbanan öppnas för trafik
Klockan 12 på torsdagen ska tågtrafiken återupptas på norra delen av Malmbanan sedan Trafikverket reparerat en skadad växel och bytt 40 sliprar på driftplatsen Kaisepakte.
Fryksdalsbanan rustas för en miljard
Fryksdalsbanan mellan Kil och Torsby får nytt spår med start i augusti i år. Kammarrätten avvisar ansökan om prövningstillstånd från Infranord. Därmed står det klart att Infrakraft får utföra spårbyte och makadamisering av banan.
