Annons:
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.
“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:
- Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
- Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
- Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
- Basprognosen ifrågasätts
- Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet
Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.
På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.
“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.
En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.
Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.
Läs sammanfattningen här.

FOTO: 2030-sekretariatet
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Mobil kontroll av skador på järnvägsräls med hjälp av ultraljud
Tyska järnvägsinfrastrukturägaren DB InfraGO har godkänt Vosslohs mobila ultraljudsmätvagn, SoniQ Rail Explorer, för användning i Deutsche Bahns järnvägsnät.
Höjning av miljökompensation för godstransporter på järnväg
Regeringen meddelade idag måndag att de i höstbudgeten kommer att föreslå att miljökompensationen för godstransporter på järnväg höjs till 885 miljoner kronor per år 2026–2030. Det är en ökning med drygt 300 miljoner kronor per år, och kan förhoppningsvis bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter.
Godstågen prioriteras när Botniabanan öppnas
Klockan 15 i eftermiddag börjar tågen åter att rulla på Botniabanan mellan Härnösand och Örnsköldsvik efter åtta dygn med tågstopp. Godstågen får högsta prioritet. Norrtåg och SJ tvingas vänta en vecka innan de kan köra alla sina tåg.
Tågen kan rulla på måndag
Tågtrafiken på Botniabanan kan troligen återupptas klockan 15 måndag 15 september. Den prognosen gav Trafikverket på torsdagseftermiddagen. Det är fortfarande oklart när Stambanan genom Övre Norrland och norra delen av Ådalsbanan kan öppnas.
Många trummor ur funktion
Den pågående klimatförändringen ger ökade regnmängder och fler skyfall. Efter årtionden av eftersatt underhåll av de svenska järnvägarna är många trummor igensatta eller raserade.
Inlandsbanan livlina för godset
Det är fortfarande osäkert när Ådalsbanan, Botniabanan och Stambanan genom Övre Norrland åter kan öppnas för trafik. Tills vidare kan en liten del av järnvägsgodset transporteras mellan norr och söder på Inlandsbanan.
Godstågen tar Inlandsbanan
Det dröjer troligen till måndag nästa vecka innan tågtrafiken kan återupptas på Ådalsbanan och Botniabanan. Tågtrafikbolagen står nu i kö får att få köra tåg på Inlandsbanan men kapaciteten är ytterst begränsad. Under tisdagen kunde fyra tåg omledas via Storuman.
Tågstoppet kan bli långvarigt
I bästa fall kan tågtrafiken på Ådalsbanan återupptas klockan 15 på onsdagen. Men Trafikverket ville på måndagen inte ge några officiella besked om tidpunkten för återupptagen tågtrafik. Norska Onrail satsar på Inlandsbanan.
Nya förbigångsspår på Västra stambanan
Om fyra veckor kopplas det nya förbigångsspåret i Välevattnet mellan Laxå och Finnerödja in. Om två år ska två nya förbigångsspår ligga klara strax öster om Katrineholm och om ytterligare två år kopplas förbigångsspåren mellan Högsjö och Kilsmo in till Västra stambanan.
Nu rullar de första nyrenoverade X61-tågen in i Göteborg
Västtrafiks 22 tåg av modell X61 får en upprustning i Oslo. I helgen återvänder det tredje tåget. I renoveringen blir tågen blå, får nytt tyg på sätena och tydligare hänvisningar till cykelplatserna.