Green Cargo visar sämre resultat

Helårsresultatet för Green Cargo blev 43 miljoner kronor trots att transporterna ökade med tre procent och trots att intäkterna ökade med åtta procent.

”Det var ett besvärligt år och ett väldigt kämpig period”, säger Ted Söderholm, avgående vd i Green Cargo.

”Fjärde kvartalet var en perfekt storm. Det var väldigt utmanande att få trafiken att fungera, inflationen ledde till högre kostnader och vi tog ett par betydande nedskrivningar.”

MPK orsakade stora problem

Svårigheten att få tågen att gå enligt tågplanen berodde framförallt på att Trafikverket införde vad man kallade Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK) i december. Det medförde, förutom mycket merarbete inom Trafikverket och hos tågtrafikbolagen, särskilt godstågsbolagen, att banarbetsplaner och omledningarna av tåg under i stort sett hela förra året var kraftigt försenade.

”Den gamla tågplanen krackelerade under året”, säger Ted Söderholm.

”MPK kräver fortfarande mycket merarbete för oss och det sliter hårt på personalen. Framförhållningen är fortfarande dålig och det är svårt att planera lokförarnas arbetsscheman.”

Enligt Söderholm har införandet av MPK kostat Green Cargo 40-50 miljoner kronor, till större delen under fjärde kvartalet, utöver budgeterade kostnader på ett antal 10-tal miljoner kronor.

Två neddragningar av trafiken

Lokförarbristen hos Green Cargo medförde att företaget drog ner trafiken i två steg, från 1 november och i samband med övergången till ny tågplan 10 december.

”Bristen på lokförare har lett till att många förare fått jobba oerhört mycket övertid samtidigt som många tåg blivit försenade och vi med kort varsel tvingats ställa in tåg”, säger Ted Söderholm.

Under året har kostnaderna för el gått upp mycket kraftigt vilket drabbat godstågsbolagen särskilt hårt. Under hösten har priserna på reservdelar och komponenter blivit betydligt dyrare.

”Jag tror alla godstågsbolag i Sverige har stora bekymmer just nu”, säger Söderholm. ”Det har blivit mycket krångligare och dyrare att köra tåg. Vi hoppas på en stabilisering under 2023 med lägre elkostnader och lite mer ordning och reda med tågplanen.”

Premiär för IM23

Samtidigt som Green Cargo drog ner vagnslasttrafiken under fjärde kvartalet sjösatte företaget den integration av vagnslasttrafiken och den intermodala trafiken som man planerat för i flera år.

Men premiären för den nya intermodala trafiken, IM23, blev ingen succé. Flera av de planerade huvudflödena har inte kunna förverkligas ännu.

”Det var sämsta möjliga tillfälle att införa IM 23” säger Ted Söderholm. ”Vi hade akut brist pålokförare och de sena beskeden från Trafikverket tvingade oss att skjuta på flera av de beslutade satsningarna”.

Under fjärde kvartalet upphörde det mångåriga samarbetet med Real Rail. Sandahlsbolagen kör numera det mesta av sin kombitrafik i egen regi och övriga kombitåg dras av CFL cargo.

Tog över insatstågen för LKAB

Vid årsskiftet tog Green Cargo över transporterna av insatsvaror från Luleå till Gällivare och Kiruna för LKAB. Hector Rail har kört insatstågen under de senaste fem åren.

Vid månadsskiftet januari-februari avvecklade Green Cargo inrikestrafiken i Norge. Satsningen har medfört betydande förluster.

”Det har handlat om 30-40 miljoner kronor per år och vi såg ingen vändning, tvärtom okade förlusterna under 2022”, säger Ted Söderholm.

Under fjärde kvartalet förra året bokförde Green Cargo en nedskrivning på 43 miljoner kronor för nedläggningen av inrikestrafiken i Norge och en nedskrivning på 14 miljoner kronor på äldre godsvagnar som inte längre används.

Ökad omsättning

Under fjärde kvartalet 2022 ökade Green Cargos nettoomsättning med fyra procent jämfört med motsvarande period 2021 till 1 120 miljoner kronor.

Transportvolymerna var på samma nivå som fjärde kvartalet föregående år.

Under helåret 2022 omsatte Green Cargo 4 519 miljoner kronor, en ökning med åtta procent jämfört med föregående år.

Transportvolymerna var drygt tre procent högre.

2022 fick Green Cargo 374 miljoner kronor i miljökompensation av staten.

2021 fick Green Cargo 389 miljoner kronor i pandemistöd och 208 miljoner kronor i miljökompensation.