Färre kilometer järnväg för varje svensk

Antalet kilometer järnväg per invånare minskade med 14 procent mellan 2005–2021 i Sverige. Befolkningen växte med en miljon under perioden men satsningar på infrastruktur hängde inte med. Stockholm, Skåne och Västra Götaland är bland de regioner i Europa som har haft mest negativ utveckling av järnvägstätheten. Detta visar en ny rapport som COWI sammanställt. Utvecklingen visar på behovet av ett BNP-mål för infrastruktursatsningar.

COWI har jämfört antalet kilometer järnväg i europeiska länder per miljon invånare. Genom att se hur detta mått utvecklats över tid (2005–2021) går det att jämföra satsningar på infrastruktur som gjort i olika länder och regioner. Sverige var under perioden ett av de länder som hade den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet (-14 procent).

“Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmål, säger Anders Wiktorson”, vd på COWI i Sverige.

Rapporten jämför också utvecklingen av järnvägstäthet på regional nivå. I Skåne är minskningen -17 procent, i Västsverige -19 procent och i Stockholm -24 procent. Stockholmsregionen är på plats 130 av de 134 regioner som jämförts. Endast två svenska län (Västernorrlands och Jämtlands län) ligger i en region där antalet kilometer järnväg per miljon invånare ökat.

När fordonsflottan elektrifieras, och klimatavtrycket från dessa transporter minskar, kommer våra motorvägar fortsätta spela en viktig roll för Sveriges tillväxt. Sett till utvecklingen av motorvägstäthet står sig Sverige bättre i en europeisk jämförelse. Men motorvägstätheten per capita har minskat med hela 31 procent i Norra Mellansverige (Värmland-, Dalarnas- och Gävleborgs län), vilket är den allra svagaste utvecklingen i jämförelse av 117 europeiska regioner med motorväg. I Stockholmsregionen, som vuxit med en halv miljon invånare under perioden, har motorvägstätheten varit -11 procent, den femte svagaste utvecklingen av alla europeiska regioner i jämförelsen.

Under tioårsperioden mellan 2013 och 2022 har Sverige spenderat ungefär 0,7 procent av BNP på infrastruktur. Enligt Konjunkturinstitutet hade den nivån tidigare varit en procent. COWIs rapport visar att Sverige under perioden investerat 170 miljarder kronor mindre på infrastruktur, jämfört med om 1 procent av BNP hade fortsatt gå till underhåll och investeringar i transportinfrastruktur. Som jämförelse spenderades som mest 4 procent av BNP under mitten av 1960-talet. En tid med stora behov av att utveckla Sveriges infrastruktur.

“Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret”, säger Anders Wiktorson.

LADDA NER RAPPORTEN Vart är vi på väg?