Annons:

Publicerad: 2024-07-06

Låt inte sommarlovet spåra ur

Så här i inledningen av sommarlovet ser Trafikverket tecken på att fler barn och ungdomar söker sig till våra spårområden – vilket är både livsfarligt, olagligt och kostsamt. Prata gärna med dina barn om riskerna ifall du bor i närheten av en järnväg.

De flesta av oss förstår att järnvägar bara är till för tåg, men det finns de som tar onödiga risker genom att vistas på eller nära spåren eller som tar sig in på bangårdar. 

“Jag vill uppmana föräldrar som bor i närheten av en järnväg att prata med sina barn om riskerna. Tåg kör snabbt, är tysta och kan varken bromsa eller väja om du skulle råka vara på fel plats. Måste man korsa en järnväg ska man alltid göra det på godkända övergångar”, säger Rami Yones, regional direktör för Trafikverket Mellersta regionen.

Var rädd om dig – det är livsfarligt på spåren

Att gena över järnvägsspår är livsfarligt. Tåg går tyst, fort och har lång bromssträcka. Ett tåg i 200 km/tim kör ungefär 200 meter på tre sekunder. Bromssträckan vid nödbromsning är mer än en kilometer. En lokförare har alltså ingen möjlighet att tvärnita om hen upptäcker att någon eller något som inte ska vara på spåren finns där.

Även järnvägens kontaktledningar ovanför spåret är livsfarliga. Det räcker att komma i närheten för att få ström i sig vilket kan leda till svåra brännskador och i värsta fall dödsfall. Strömmen är alltid på i kontaktledningen, även när tåget står stilla.

“När skolorna har sommarlov märker vi att fler barn och ungdomar vistas på eller nära järnvägen. Även om det som tur är oftast går bra spårar det ibland ur och övergår från bus till skadegörelse eller olyckor med allvarliga konsekvenser för alla inbladade”, förklarar Rami Yones. ­­­

Skadegörelse på järnvägen leder ofta till mycket kostsamma åtgärder

Ett tåg som spårar ur på grund av skadegörelse orsakar i sin tur omfattande skador på järnvägen. Kostnaden för bärgning av tåget samt åtgärda skadorna kan hamna på 2-3 miljoner kronor. Utöver det kommer samhällsekonomiska kostnaden med stopp i trafiken.

Lokförarna drabbas

För lokförarna är obehöriga i spår ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Precis som att ingen ska omkomma i olyckor ska heller ingen förare behöva uppleva att köra på en annan människa. En förare har ingen möjlighet att få stopp på tåget i tid om någon plötsligt dyker upp i spåret framför ett kanske flera hundra ton tungt tåg som kommer i hög hastighet.

Åtgärder som minskar olycksrisken och räddar liv

Säkerheten kring järnvägen bygger på att alla respekterar de varningssignaler och skyltar som visar var det är förbjudet och var det är tillåtet att passera järnvägen. Tyvärr är det inte alla som gör det. För att göra det svårare för obehöriga att komma ut på spåren sätter Trafikverket upp två meter höga stängsel som är svåra att klippa sönder. Dessa kompletteras också med kameror på utsatta sträckor för att kunna upptäcka om ett intrång ändå sker.

Dyrt blir det också för den som blir påkommen. Vistas man i spårområdet riskerar man böter på 3 000 kronor.

Trafikverket har också tagit fram utbildningsmaterial som går att ladda ner här.

Rami Yones Regional direktör Mellersta regionen Trafikverket. FOTO: Trafikverket

ANNONS:

Senaste nyheterna:

Nyhet

Trafikverket glömde 71 vagnar

I måndags berättade Trafikverket att det tecknat kontrakt med spanska tågtillverkaren Talgo om leverans av 91 vagnar till nya nattåg, Talgo uppgav i ett pressmeddelande att kontraktet omfattade 162 vagnar. På onsdagen bekräftade Trafikverket att Talgo hade rätt; kontraktet omfattar 162 vagnar.

Nyhet

Åter tåg på norra Bohusbanan

Tidigt på tisdagsmorgonen kommer tågtrafiken mellan Uddevalla och Dingle att återupptas, ett dygn senare än planerat. Därmed går tågen på sju av de 18 milen på Bohusbanan. I december ska tågen åter rulla mellan Dingle och Strömstad och i mars nästa år återupptas tågtrafiken mellan Göteborg och Stenungsund.

Debatt

”Fakta behövs i debatten om järnvägens eftersatta underhåll”

I den offentliga debatten diskuteras Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen, där målet är att till 2050 ta igen större delen av det eftersatta underhållet på järnvägen. Målet välkomnas av många, men ifrågasätts också. Kritiken bygger ofta på en förenklad bild av vad eftersatt underhåll är och på en underskattning av hur snabbt underhåll och investeringar faktiskt ökar. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket och Robin Backebjörk, avdelningschef järnvägssystem Trafikverket.

Nyhet

Fortfarande stopp på flera banor

Tre dygn efter stormen Dave klingade av är det fortfarande stopp för tågtrafiken på flera järnvägar i Västsverige. När tågen åter kan börja rulla är ännu osäkert.