Annons:
Trafikverket: “Både stad och landsbygd gynnas i nationell plan”
Trafikverket har nu redovisat en samlad effektbedömning av förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen och de preliminära länsplanerna för perioden 2026–2037.
FOTO: Anders Andersson/Trafikverket
“Planens kraftigt ökade ekonomiska ramar möjliggör fler infrastrukturåtgärder som kommer hela landet till godo, både stad och land, och stärker näringsliv, arbetspendling och totalförsvaret”, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet.
Effektbedömningen ett stöd inför beslut om planen
Effektbedömningen ger en sammanvägd bedömning av lönsamheten för samhället som helhet, den redogör för hur nyttorna fördelar sig över landet och på olika grupper i samhället, samt hur åtgärderna bidrar till transportpolitikens funktions- och hänsynsmål.
Analysen omfattar de namngivna investeringarna i nationell plan över 150 miljoner kronor (75 miljoner kronor länsplaner) som ännu inte har fått byggstartsbeslut. Bedömningen utgör ett stöd för regeringen inför fastställande av planen.
Nyttorna fördelar sig över en stor del av landet
Bedömningen visar att samhällsnyttorna fördelas över en stor del av landet. Det finns ingen tydlig tendens att åtgärderna gynnar befolkningen beroende på om man bor i tätort eller inte. Landsbygdskommuner med besöksnäring får mer nytta per person av planförslaget än kommungenomsnittet.
Jonas Eliasson, måldirektör tillgänglighet, Trafikverket. FOTO: Trafikverket
Konsumentöverskottet beskriver hur tillgängligheten ökar för resor och transporter till följd av investeringarna, uttryckt i kronor. GRAFIK: Trafikverket.
“Samhällsekonomisk lönsamhet har varit en viktig vägledande princip i planarbetet. I linje med detta har vi också omprövat objekt och därmed lämnat plats åt nya investeringar som skapar mer nytta för medborgare och näringsliv”, säger Jonas Eliasson.
Ett mindre antal objekt med höga investeringskostnader har inte omprövats, bland annat på grund av att de befinner sig långt framme i planeringsfasen. Dessa objekt förklarar att lönsamheten för investeringarna totalt sett blir negativ. Jämfört med föregående plan har de nya objekten inneburit ett betydligt lyft för lönsamheten.
Stora systemeffekter inom järnvägen
En systemanalys har gjorts på järnväg för utvalda stråk. Analyserna visar på stora synergieffekter genom att objektens samlade nytta blir större än summan av de enskilda objekten. Dessa effekter fångades redan i de samhällsekonomiska kalkylerna som låg till grund för val av åtgärder i planförslaget, och rangordningen av objekt förändras därför inte.
“Slutligen visar effektbedömningen att planförslaget bidrar till att nå de transportpolitiska målen, samtidigt som det finns andra faktorer utanför planförslaget som är centrala för måluppfyllelsen”, säger Jonas Eliasson.
Regeringen förväntas fatta beslut om planförslaget under våren 2026.
Läs rapporten Planförslagens samlade effekter
Läs mer om Trafikverkets nationell plan för transportinfrastrukturen 2026─2037
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Västerdalsbanan snart utan tågtrafik
Tågtrafiken på västra delen av Västerdalsbanan kommer i stort sett att upphöra i sommar. Transporterna av massaved till Vallvik har upphört och de krympande transporterna av sågat virke till Göteborgs hamn ersätts av lastbilstransporter till Gävle.
Klartecken för nya tåg till Norrtåg
Norrtåg kan inleda upphandlingen av nya regionaltåg sedan de fyra ägarna har beslutat att gå i borgen för Norrtåg. Kostnaderna för de nya tågen får uppgå till maximalt 3,8 miljarder kronor.
Ostlänken valde tysk och fransk leverantör
Ostlänken Järna–Linköping är Sveriges största infrastrukturprojekt. Kostnaden beräknas till 110 miljarder kronor. Trafikverket har valt tyska Hochtief och franska Bouygues för att bygga etapperna Vagnhärad och Skavsta. Planen är att öppna den nya järnvägen till Norrköping 2035 men det finns ingen prognos för när hela Ostlänken kan stå klar.
Färre tåg i tid i januari
Snöstormarna under första delen av januari medförde att många tåg ställdes in eller försenades. Det innebar att tågens punktlighet försämrades. 84,9 procent av persontågen kom fram i rätt tid, 94.0 procent kom fram högst en kvart efter annonserad ankomsttid.
Nya tester med svensk backkamera i USA
I december förra året utförde ett stort amerikanskt järnvägsbolag i Class I ett test av vår backkamera, och efter positiva erfarenheter har de nu efterfrågat ytterligare två kameror för tester från Railway Metrics and Dynamics.
Infranord tilldelas ramavtal för teknikbyggnader
Trafikverket har tilldelat Infranord, som en av två leverantörer, ramavtal för tillverkning av teknikbyggnader. Avtalet gäller från 1 mars 2026 och två år framåt med 2+1 år som option. Affärsvärdet för avtalet bedöms till cirka 200 miljoner kronor.
96 personer miste livet i spårtrafiken 2025
Antalet omkomna i spårtrafiken minskar. Under 2025 omkom 96 personer i spårtrafiken, det är 16 personer färre jämfört med året innan. Det visar Transportstyrelsens preliminära statistik.
Östgötapendeln punktligast i landet
Att ta över ett tågkontrakt är alltid en utmaning då verksamheten präglas av många förändringar och nya arbetssätt. Trots detta har Transdev sedan starten i somras redan uppnått avtalade incitamentsnivåer för Östgötapendeln.
Bättre underhåll av snögallerierna
Trafikverket har sett över konstruktion och underhåll av snögallerier för att skydda spåret mot snödrev och svårforcerade drivor och anbefallt samråd mellan lokförare och tågklarerare för att minska risken för urspårning i samband med drivbildning.
Spårfel på Västkustbanan ger förseningar
Trafikverket har upptäckt skevningsfel i Västkustbanans spår mellan Värö och Varberg. Den största tillåtna hastigheten har satts ner från 200 till 70 km/h vilket medför förseningar för alla persontåg. Sedan 16 februari tar resorna med snabbtåg mellan Göteborg och Malmö dessutom 15–20 minuter längre tid.
