Annons:
Trafikverket: “Både stad och landsbygd gynnas i nationell plan”
Trafikverket har nu redovisat en samlad effektbedömning av förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen och de preliminära länsplanerna för perioden 2026–2037.
FOTO: Anders Andersson/Trafikverket
“Planens kraftigt ökade ekonomiska ramar möjliggör fler infrastrukturåtgärder som kommer hela landet till godo, både stad och land, och stärker näringsliv, arbetspendling och totalförsvaret”, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet.
Effektbedömningen ett stöd inför beslut om planen
Effektbedömningen ger en sammanvägd bedömning av lönsamheten för samhället som helhet, den redogör för hur nyttorna fördelar sig över landet och på olika grupper i samhället, samt hur åtgärderna bidrar till transportpolitikens funktions- och hänsynsmål.
Analysen omfattar de namngivna investeringarna i nationell plan över 150 miljoner kronor (75 miljoner kronor länsplaner) som ännu inte har fått byggstartsbeslut. Bedömningen utgör ett stöd för regeringen inför fastställande av planen.
Nyttorna fördelar sig över en stor del av landet
Bedömningen visar att samhällsnyttorna fördelas över en stor del av landet. Det finns ingen tydlig tendens att åtgärderna gynnar befolkningen beroende på om man bor i tätort eller inte. Landsbygdskommuner med besöksnäring får mer nytta per person av planförslaget än kommungenomsnittet.
Jonas Eliasson, måldirektör tillgänglighet, Trafikverket. FOTO: Trafikverket
Konsumentöverskottet beskriver hur tillgängligheten ökar för resor och transporter till följd av investeringarna, uttryckt i kronor. GRAFIK: Trafikverket.
“Samhällsekonomisk lönsamhet har varit en viktig vägledande princip i planarbetet. I linje med detta har vi också omprövat objekt och därmed lämnat plats åt nya investeringar som skapar mer nytta för medborgare och näringsliv”, säger Jonas Eliasson.
Ett mindre antal objekt med höga investeringskostnader har inte omprövats, bland annat på grund av att de befinner sig långt framme i planeringsfasen. Dessa objekt förklarar att lönsamheten för investeringarna totalt sett blir negativ. Jämfört med föregående plan har de nya objekten inneburit ett betydligt lyft för lönsamheten.
Stora systemeffekter inom järnvägen
En systemanalys har gjorts på järnväg för utvalda stråk. Analyserna visar på stora synergieffekter genom att objektens samlade nytta blir större än summan av de enskilda objekten. Dessa effekter fångades redan i de samhällsekonomiska kalkylerna som låg till grund för val av åtgärder i planförslaget, och rangordningen av objekt förändras därför inte.
“Slutligen visar effektbedömningen att planförslaget bidrar till att nå de transportpolitiska målen, samtidigt som det finns andra faktorer utanför planförslaget som är centrala för måluppfyllelsen”, säger Jonas Eliasson.
Regeringen förväntas fatta beslut om planförslaget under våren 2026.
Läs rapporten Planförslagens samlade effekter
Läs mer om Trafikverkets nationell plan för transportinfrastrukturen 2026─2037
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Trafikverket glömde 71 vagnar
I måndags berättade Trafikverket att det tecknat kontrakt med spanska tågtillverkaren Talgo om leverans av 91 vagnar till nya nattåg, Talgo uppgav i ett pressmeddelande att kontraktet omfattade 162 vagnar. På onsdagen bekräftade Trafikverket att Talgo hade rätt; kontraktet omfattar 162 vagnar.
Färre förseningar trots rekordmånga tåg
Antalet tåg var rekordstort och förseningarna färre än på flera år. 91 procent av alla persontåg nådde slutstation i tid eller högst fem minuter sena under mars månad.
Ramboll: Sverige starkt i hållbarhet – men enkelspåren pekas ut
Sverige lyfts fram som ett av de europeiska länder som presterar starkt i Rambolls nya rapport European Rail Atlas. Men rapporten visar samtidigt att utvecklingen av järnvägen i Europa är ojämn och att inget land är starkast inom alla områden.
Inlandsbanan välkomnar regeringens besked om upprustning
Inlandsbanan AB välkomnar regeringens besked om omfattande investeringar i transportinfrastruktur kopplat till totalförsvaret. Att Inlandsbanan lyfts fram som det högst prioriterade stråket för upprustning är ett ytterst viktigt och efterlängtat besked.
Trafikverkets nya telefonsystem stör larmsamtal
Larmsamtal har fördröjts, kopplats bort och hamnat fel sedan Trafikverket 11 mars bytte telefonisystem.
Åter tåg på norra Bohusbanan
Tidigt på tisdagsmorgonen kommer tågtrafiken mellan Uddevalla och Dingle att återupptas, ett dygn senare än planerat. Därmed går tågen på sju av de 18 milen på Bohusbanan. I december ska tågen åter rulla mellan Dingle och Strömstad och i mars nästa år återupptas tågtrafiken mellan Göteborg och Stenungsund.
”Fakta behövs i debatten om järnvägens eftersatta underhåll”
I den offentliga debatten diskuteras Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen, där målet är att till 2050 ta igen större delen av det eftersatta underhållet på järnvägen. Målet välkomnas av många, men ifrågasätts också. Kritiken bygger ofta på en förenklad bild av vad eftersatt underhåll är och på en underskattning av hur snabbt underhåll och investeringar faktiskt ökar. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket och Robin Backebjörk, avdelningschef järnvägssystem Trafikverket.
Protester mot indragna nattåg
På söndagskvällen rullade det sista nattåget inom överskådlig tid från Narvik via Kiruna, och Gällivare söderut mot Boden och Stockholm. I Gällivare demonstrerade närmare 100 personer mot indragningen av nattåget och regeringens trafikpolitik.
Klart linjeförslag genom Piteå
Trafikverket har nu tagit fram den järnvägslinje som kommer ligga till grund för fortsatt planering på sträckan mellan Munksund och Öjebyn.
Vi gjorde oss fria från kolet, varför går vi tillbaka?
I maj i år är det hundra år sedan Västra stambanan elektrifierades. Det säger något om hur transportsystem formas. Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen hade då redan varit elektrifierad i ett decennium. Erfarenheterna visade att det gick att driva tunga transporter med inhemsk el i stället för importerade bränslen.
