MTR har organiserat sig fel
Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungerar så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. De trafikföretag som tidigare körde trafiken hade en lokal administration och trafikledning med korta beslutsvägar och närhet till cheferna. Det saknar betydelse att Upptåget numera heter Mälartåg. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.
Thomas Montgomery
Tidigare planeringsansvarig för Upptågstrafiken och X-Tåget
Jag tyckte jag var tvungen att replikera på en del av de påståenden som framförs i artikeln om MTR:s misslyckande när det gäller den upphandlade trafiken mellan Uppsala och Gävle.
Jag har varit planeringsansvarig för Upptågstrafiken, bland annat när den utökades till och från Upplands Väsby, till och från Gävle och till och från Sala och tidigare var jag planeringsansvarig för X-Tåget (X-Trafik/Gävleborg) under många år, så när det regional/lokal pendlingstrafik med tåg, så vågar jag påstå att jag vet vad jag talar om.
De kvalitetsbrister som drabbat resenärerna på före detta Upptåget i och med bytet av operatör från Transdev till MTR har inte ett dugg att göra med att Upptåget numera ingår i trafiksystemet Mälartåg.
Fel att skylla på personalbrist
Den verkliga orsaken är hur trafiken, efter bytet av trafikföretag, är organiserad. Att skylla dagens problem på ”personalbrist” inte helt sanningsenligt.
De personalresurser som trafiken skulle kräva, ingick väl i förutsättningarna för upphandlingen, innan anbudsgivarna lämnade sitt anbud?
De trafikföretag som tidigare körde trafiken hade en lokal administration och trafikledning, med korta beslutsvägar och närhet till cheferna. Detta bidrog till ett personligt engagemang och till och med en ”vi-känsla” hos 90-talet lokförare och tågvärdar.
Personal flyr MTR, tåg ställs in
Regionaltågstrafiken på sträckan Uppsala-Gävle har dragits ner med 30 procent. Personalen lämnar MTR Mälartåg i snabb takt och många tåg ställs in med kort varsel.
Mälartåg ER1 001 passerar Härad i mars 2021.
Foto: Kasper Dudzik
MTR har valt en centraliserad organisation för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik. Erfarenheten visar att stordriftsfördelar i tågtrafik kan finnas i större, sammanhållna, trafiksystem som pendeltågen kring våra storstäder och liknande, men knappast för mindre trafiksystem. För den tidigare Upptågstrafiken och X-Tåget i Gävleborg innebär stordrift inga fördelar för vare sig resenärer, personal eller uppdragsgivare, snarare tvärtom.
Otydlig ansvarsfördelning
Något annat som inte bra, är den otydliga ansvarsfördelningen. Var ligger till exempel ansvaret för att tågtrafiken tillåtits reduceras och, till viss del, ersatts med buss? Trafiken körs i dag av MTR, på uppdrag av Mälardalstrafik som i sin tur verkar på uppdrag av sex regioner, varav Region Uppsala är en. Vem som är ansvarig för vad är klart som korvspad, eller?
Nej, Upptåget behöver inte komma tillbaka. Det räcker med att trafiken organiseras/administreras på ett annat sätt än som nu.
Driv den lokala trafiken lokalt
Ett tips till MTR är att driva det som en gång hette Upptåget som en egen enhet med lokal administration/trafikledning och fortsätta driva huvudaffären exklusive före detta Upptågstrafiken som ett regionalt trafiksystem, som ju kan ge stordriftsfördelar. Till skillnad mot den tidigare Upptågstrafiken som handlar om lokal pendling.
Ett annat tips är att MTR själva analyserar vilka åtgärder som skulle krävas för att komma till rätta med nuvarande kvalitetsbrister och personalflykt, som ju kan leda till ännu större personalbrist. Lyssna med lokala fackliga företrädare. lokförare och tågvärdar, Mälardalstrafik och Region Uppsala (UL) för att bilda sig en uppfattning om vad som de inblandade parterna upplevt blivit sämre i och med bytet från Transdev till MTR.
Allt få att återfå samma höga kvalitet, som den gamla Upptågstrafiken uppvisade.
Thomas Montgomery
Relaterat innehåll:
Resenärerna, Trafikverket och klimatet
Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.
Vätterlänken första delen av Götalandsbanan
Järnvägsdebattören Håkan Norén ser stora vinster och samhällsnytta med en länk mellan Södra stambanan och Jönköping så att man slipper den tidsödande vändan med tågbyte i Nässjö.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige
Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.
Det krävs större satsningar på järnvägen
I Trafikverkets nyligen presenterade inriktningsunderlag för transportsystemet saknas den järnvägssatsning EU efterlyser.
Sverige behöver lasarettståg
Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren
"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.
Kom till rätta med banunderhållet
De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.
Kompetensbrist hotar den svenska järnvägen
De senaste veckornas stora tågförseningar är symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll
Låt staten ta över all tågtrafik
Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind.
Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas
Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.
Sökes: Ny generaldirektör för Trafikverket
Regeringen söker nu efter ny generaldirektör till Trafikverket inför att Lena Erixon slutar den sista december i år. Här är vad branschen söker hos Lenas efterträdare och de utmaningar som en ny generaldirektör behöver ta tag i.
Krav på tåguppehåll mellan Skövde och Töreboda
Hembygdsföreningarna i Moholm, Tidan och Wäring har tröttnat på att nordöstra Skaraborg åsidosätts av Västra Götalandsregionen. När Kollektivtrafiknämnden i sin senaste plan, Tåg – Målbild 2028, prioriterade Sjuhärad och Dalsland, var måttet rågat.
Nya stambanor för 205 miljarder?
Det finns mycket att säga om nya stambanor, men att planera stationer utanför städerna får inte vara vägen framåt. Det säger Oskar Fröidh, universitetslektor i järnvägssystem, KTH.
