Kapacitet – järnvägens viktigaste fråga
Det är trångt på spåren. Idag har nyttjandet av järnvägen i det närmaste nått maxkapacitet på de högtrafikerade delarna av järnvägsnätet. Samtidigt blir lastbilarna allt längre och tyngre – och tågföretagen får svårare och svårare att konkurrera med åkerierna om godstransporterna.
Godståg med containers på Hamnbanan i Göteborg i april 2018. FOTO: Kasper Dudzik
På den här sidan utforskar vi kapacitet i järnvägssystemet utifrån alla tänkbara aspekter, varför är det viktigt, hur påverkar det både passagerartrafik och godstransporter, vad betyder det för Sveriges välstånd och tillväxt. Sidan uppdateras kontinuerligt med mer information.
Det regionala resandet har haft en särskilt stor ökning – nästan 300 procent sedan 1990 – vilket påverkar all person- och godstrafik då spåren är gemensamma. Och trenden är tydlig – utvecklingen mot än bättre fungerande regioner kommer att kräva mer järnväg, inte bara ett lappande och lagande av dagens anläggningar. Detta har till exempel professor Göran Cars pekat på i en rapport från våren 2023.
De tre senaste artiklarna om kapacitet
Banarbeten kan tvinga LKAB till varsel
LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Det är något grundläggande fel
Vid en konferens nyligen berättade en person för mig att vi i Sverige på 1850-talet satsade uppemot en fjärdedel av statens utgifter på att bygga järnväg och att staten lånade betydande belopp. Tänk om man haft dagens sätt att resonera på den tiden. Då hade det aldrig blivit några järnvägar.
Annons:
Vad är kapacitet inom järnväg?
Kapacitet inom järnväg hänvisar till den förmåga som ett järnvägssystem har att hantera och transportera passagerare och gods. Det innefattar flera viktiga faktorer.
Ny järnvägskapacitet möjliggör en redundans i systemet, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna rusta upp den existerande järnvägsanläggningen på ett effektivt sätt utan stora störningar för resenärer och godsköpare.
Till det kommer alla möjligheter som digitaliseringen medför avseende samordning mellan olika transportslag vilket öppnar för en helt ny nivå av samordnad effektivitet i transportsystemet med tillhörande bättre, smidigare lösningar för transportköpare och allmänhet än vad vi sett hittills.
Kapacitet är en komplex fråga som påverkas av många faktorer. Men en sak är säker, en välplanerad och effektiv järnvägsinfrastruktur är nödvändig för att öka kapaciteten och göra järnvägen till en konkurrenskraftig och hållbar transportlösning. Det är en viktig fråga att hantera för att möjliggöra smidig och pålitlig järnvägstrafik, särskilt när vi ser på järnvägens roll i framtida transportnätverk.
- Spårkapacitet. Hur många tåg kan köras på järnvägsspåren samtidigt utan att det uppstår trängsel eller förseningar?
- Stationer och terminaler. Hur effektivt hanteras passagerare och gods vid stationer och terminaler?
- Underhåll och infrastruktur. Hur väl underhålls spår, signaler och andra infrastrukturelement för att säkerställa smidig trafik?
Varför är kapacitet inom järnvägssystemet viktig?
Järnvägskapacitet är av avgörande betydelse för en effektiv och hållbar transportinfrastruktur. Här är några skäl till varför det är viktigt:
- Effektivitet. En hög kapacitet i järnvägssystemet möjliggör snabb och effektiv rörelse av människor och varor, vilket minskar trängsel och förseningar.
- Bättre för miljön. Järnväg är generellt sett ett ett miljövänligare transportsätt än till exempel vägtrafik eller flyg. En ökad kapacitet på järnväg kan därför minska koldioxidutsläppen.
- Ekonomisk tillväxt. En väl fungerande järnvägskapacitet främjar ekonomisk tillväxt genom att underlätta handel och affärsverksamhet.
- Säkerhet. En optimal kapacitet bidrar till ökad säkerhet och minimerar risken för olyckor och incidenter.
Utmaningar och framtida trender
Järnvägen har många utmaningar, särskilt med tanke på en ökande efterfrågan i kombination med brist på kapacitet och ett stort behov av modernisering. Dessutom har vi i Sverige en stor underhållsskuld. Följande framtida trender påverkar järnvägen och arbetet med kapacitet:
- Digitalisering. Smarta signalsystem och övervakningstekniker kommer att spela en viktig roll i att öka kapaciteten.
- Hållbarhet. Järnvägen är en viktig nyckel för att samhället ska kunna bli mer miljövänligt och energieffektivt.
- Förbättrad infrastruktur. Investeringar i infrastruktur kommer att vara nödvändiga för att möjliggöra ökad kapacitet, möjlighet att nå klimatmålen och en förbättrad prestanda.
Annons:
Alla artiklar om kapacitet
Tomteboda ska upprustas för bättre kapacitet
Utvecklingen av Tomteboda ska stärka Stockholms framtida tågkapacitet. Sweco har fått i uppdrag av Trafikverket att ta fram förslag för utveckling av området med målet att modernisera bangården för att möta dagens och framtidens behov och samtidigt avlasta Stockholms Centralstation.
Ingen plats för fler godståg
När tunneln under Fehmarn Bält är klar 2029 kommer godstågstransporterna mellan Norra Tyskland och Sverige att öka med 200-300 procent. Men ingen vet hur godstågen ska få plats på spåren i södra Sverige.
Alla vill köra tyngre tåg
Tågen på Malmbanan väger 8 600 ton. Sedan några år körs malmtåg på 9 400 ton från Malmberget till Luleå. Green Cargo kör 3 700 ton i stålämnestågen Luleå-Borlänge. Hector Rail kör virkeståg på 3 000 ton till SCA i Östrand.
Premiär för långrälsåtervinning
Rälerna från Södra stambanan mellan Malmö och Lund får nytt liv i södra Halland. Flytten 16 mil norrut sparar cirka tio miljoner kronor och utsläpp av 2 200 ton koldioxid.
Lång väntan på ny bro
Den gamla bron över kanalen i Vänersborg skulle repareras under tre veckor och sedan skulle tågen åter kunna rulla över bron. Tio månader senare är bron borta och en ny bro dröjer ytterligare drygt ett år.
Så blir banunderhållet bättre
Det går att effektivisera järnvägsunderhållet. Men det krävs ökat samarbete inom branschen, nya underhållskontrakt, ny reservdelsstrategi och fler växelbyten. Det skriver Trafikverket i en rapport till regeringen.
Malmbanan åter öppen
Klockan 07 på tisdagsmorgonen öppnades Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen åter för trafik efter 65 dygn. Fyra och en halv miljoner ton malm till ett värde av närmare åtta miljarder kronor ska successivt transporteras till Narvik. Persontåg är inte välkomna.
Järnvägarna i allt sämre skick
De svenska järnvägarna är i allt sämre skick. Underhållet är kraftigt eftersatt och den så kallade underhållsskulden har de senaste fyra åren vuxit med sju miljarder till 43 miljarder kronor.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Många små men få stora projekt
Dubbelspår, förbigångsspår, vändspår, bangårdsförlängningar, samtidig infart, spårbyten, kontaktledningsbyten, ställverksbyten och slopning av plankorsningar. Trafikverkets genomförandeplan för åren 2024–2029 är en katalog över alla åtgärder i de svenska järnvägarna under sex år.
Det är något grundläggande fel
Vid en konferens nyligen berättade en person för mig att vi i Sverige på 1850-talet satsade uppemot en fjärdedel av statens utgifter på att bygga järnväg och att staten lånade betydande belopp. Tänk om man haft dagens sätt att resonera på den tiden. Då hade det aldrig blivit några järnvägar.
40 snabba åtgärder för svensk järnväg
Under de senaste dryga tre decennierna, från 1990 till 2022, har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Samtidigt har underhållsskulden ökat och järnvägsnätet krympt med någon enstaka procent.
Inga tecken på sabotage
Det kommer att ta flera veckor innan trafiken kan återupptas på Malmbanan mellan Björkliden och Riksgränsen. Räler, sliprar och kontaktledning är skadade. Men det finns inga tecken på sabotage eller annan yttre påverkan.
Banarbeten kan tvinga LKAB till varsel
LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.
“Det är ingen bra politik att spara på infrastruktur”
Det finns ett starkt samband mellan transportinfrastruktur, arbetsmarknad och regional utveckling. Den beskriver den andra rapporten, Järnvägssystemets betydelse för regional tillväxt, inom initiativet Omtag svensk järnväg.
Snart klart för 750 meter långa tåg
På stora delar av det svenska järnvägarna tillåts 630 meter långa godståg. Många vill se betydligt längre tåg men Green Cargo tycker det är viktigare med lite längre godståg i verkligheten än riktigt långa godståg på ritbordet.
Infrastrukturen måste utnyttjas mer effektivt
En väl fungerande järnväg är ett väl underhållet system där de tåg som rullar är stora och effektiva. Hur skapar vi mekanismer som leder dit? Det skriver Mats Nyblom om i den här krönikan.
Godstågen nyttjar järnvägen mest effektivt
Hur hårt utnyttjad är egentligen den svenska infrastrukturen? Vad kan vi göra åt det? Knepiga frågor som Mats Nyblom försöker bringa lite klarhet i.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
Skogen kräver större tåg
I många år har det varit fullt fokus på längre tåg och tyngre tåg. Men med större tåg kan betydligt mer virke och flis lastas på tåg som inte behöver bli längre än i dag.
Kalldusch för järnvägskapaciteten i Sydsverige
Byggföretagen i Syd varnar för att järnvägsnätet i Sydsverige riskerar att bli än mer överbelastat efter Fehmarn Bält-förbindelsens färdigställande mellan Danmark och Tyskland.
Tvåvägsfordon med kontakt mot framtiden
Goldschmidt i Osby ökar produktionen men har ändå svårt att klara efterfrågan på företagets tvåvägsfordon. Allt som tillverkas 2024 är redan sålt.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
Försenade tåg drabbade 100 000
Över 500 tåg försenades upp till två timmar och tjogtals tåg ställdes in. Restriktionerna för tågtrafiken mellan Sparreholm och Flen drabbade närmare 100.000 resenärer och kostade tågtrafikföretagen tiotals miljoner kronor.
Många banarbeten under påsken
Som vanligt sker många banarbeten under påskhelgen i år. Många tåg ställs in, många tåg ersätts med buss längre eller kortare sträckor och många tåg leds om med längre restid som följd.
Kapacitet viktigare än hastighet
Det handlar inte om 250 eller 320 km/h. Det handlar om kapacitet för den ökande tågtrafiken och om utrymme för såväl godståg som pendeltåg, regionaltåg och snabbtåg. Det anser Pär Helgesson på SJ.
Många små steg för godstågen
Längre tåg, tyngre tåg, större tåg, bättre signalsäkerhetssytem och automatkoppell. Allt behövs för att göra tågtransporterna mer konkurrenskraftiga. Det anser Oskar Fröidh på KTH.
Fler spännande ämnen att utforska
Nyckelfärdigt spårvägsbygge effektivare
Billigare och 15 procent snabbare byggnation – och lägre livscykelkostnader. Ett kontrakt på 30 år har gett Reims en effektiv spårväg.
Med 1 200 ton flis från skog till ugn
Lastningen går som tåget. Lossningen går som tåget. Men tåget går inte som tåget. Det blir många inbromsningar och många tunga starter när 1 200 ton bränsleflis transporteras från Småland till Stockholm.
Dags att byta ut gammal teknik
Fasa ut dieseltågen. Minimera energiförbrukningen i varje enskild komponent. Men framförallt – förändra upphandlingsmodellerna. Det återstår många steg för att järnvägen ska bli riktigt grön.